Så jobbar de i Växjö med tidiga insatser för barn

9 maj 2023 Lästid: 9 min
Sammanfattning av artikeln

I Växjö samarbetar socialtjänsten mycket med bland annat vård, skola och polis. Det gör att de tidigt kan hjälpa barn och familjer som behöver stöd.

Samarbetet kallas Kronobarnsmodellen.

Det nya arbetssättet har avlastat socialsekreterarna och minskat hotbilden mot dem.

Sedan man började med Kronobarnsmodellen har också färre barn placerats i fosterhem och på andra ställen utanför familjen.

tre personer från socialtjönsten i Växjö står utomhus under blommande körsbärsträd
Avlastning och minskad hotbild – det är några av fördelarna med Kronobarnsmodellen, tycker Jennie Månsson, skyddsombud, Katarina Carlzon, avdelningschef, och Magnus Wibert, processledare.

Foto: Lina Albrektsson

Sammanfattning av artikeln

I Växjö samarbetar socialtjänsten mycket med bland annat vård, skola och polis. Det gör att de tidigt kan hjälpa barn och familjer som behöver stöd.

Samarbetet kallas Kronobarnsmodellen.

Det nya arbetssättet har avlastat socialsekreterarna och minskat hotbilden mot dem.

Sedan man började med Kronobarnsmodellen har också färre barn placerats i fosterhem och på andra ställen utanför familjen.

Tidiga och samordnade insatser – det är grunden för hur man numera stöttar barn och unga i kommunerna inom Kronobergs län. Det nya arbetssättet har avlastat socialtjänstens anställda, minskat hotbilden mot dem och dessutom sparat pengar för kommunen. Inspirationen kommer från Skottlandsmodellen.

I Växjö kommun kan numera barnärenden aldrig vara ”någon annans” ansvar. Större och närmare samverkan enligt en skotsk modell mellan skola, vård, socialtjänst, polis och andra verksamheter har inneburit att fler barn och familjer får stöd och fångas upp tidigt.

– Det är jätteskönt att man kan dela på ansvaret. Traditionellt sett hamnar allt ansvar på socialtjänsten men nu är andra ansvariga för att kalla till möten och göra barnplan. Vi blir lite avlastade i det faktiskt. Nu ska man tänka in oss tidigare.

Det säger skolsocionom Jennie Månsson, som också är skyddsombud och ledamot i Akademikerförbundet SSR. I ett samtal med Suntarbetsliv berättar hon och två chefer inom socialtjänsten om vad arbetet enligt Skottlandsmodellen inneburit. Eller Kronobarnsmodellen som den döpts till i länet. Modellen ger olika verksamheter möjlighet att stötta barn och deras föräldrar tidigt med gemensamma verktyg och så lite byråkrati som möjligt. Läs mer i artikeln Tidiga insatser för barn – nu sprids Skottlandsmodellen.

Magnus Wibert, socialtjänsten Växjö

För oss inom socialtjänsten gör det stor skillnad

Magnus Wibert, enhetschef på socialtjänsten i Växjö

– För oss inom socialtjänsten gör det stor skillnad. Även om familjen inte vill ha kontakt med socialtjänsten så vet vi att det finns andra kloka vuxna runt barnet som vet vilka de ska kontakta. Vi är överens om att den som är närmast familjen uppmärksammar oro och behov av stöd, säger Magnus Wibert, enhetschef och processledare för Kronobarnsmodellen inom socialtjänsten i Växjö.

Socialt arbete på fler arenor

Magnus Wibert berättar om behovet av att komma in mycket tidigare i familjer i behov av stöd.

– Då behöver vi finnas på de arenor där barn och unga finns, alltså allt ifrån BVC och familjecentraler till förskola, grundskola och gymnasieskola, säger han.

I första hand handlar Skottlandsmodellen om att barn ska få chans till en bra utveckling. Men arbetssättet ger vinster på fler sätt.

– Det är roligare att jobba med socialt arbete när man kan jobba med det positiva i familjerna. Sedan är det svårt att mäta resultat. Vi kanske inte har så många skjutningar som en del andra städer. Men ingen kan ju med säkerhet säga att det är kopplat till just vårt arbetssätt, säger Magnus Wibert.

Talande siffror

Men kanske finns det ändå siffror som talar.

Katarina Carlzon är avdelningschef på enheten för barn och familj. Hon berättar att antalet omhändertagna barn i Växjö enligt LVU, lag för vård av unga, har sjunkit: från i genomsnitt 12 per månad för några år sedan, till i genomsnitt sex barn per månad i dag. Antalet externa placeringar av barn har halverats från i genomsnitt 1 200 dygn per månad till 650. Och enligt polisen är det som tidigare bedömdes som utsatta områden i Växjö kommun inte det längre.

– Och utifrån misstro mot och ryktesspridning om socialtjänsten, vilket också innebär risk för hot, så upplever vi inte det särskilt mycket, säger Katarina Carlzon.

Innebär tryggare arbetsmiljö

Skyddsombudet Jennie Månsson instämmer i bilden av att arbetssättet inneburit en tryggare arbetsmiljö för socialarbetare inom barn- och familjeområdet. Hon berättar om skolmöten där familjer inte vill ha med socialtjänsten att göra, men gärna pratar med henne som skolsocionom.

Jennie Månsson, skolsocionom i Växjö

Socialtjänsten blir mindre hotfull när vi inte är de där farliga personerna som kommer och tar ditt barn.

Jennie Månsson, skolsocionom och skyddsombud

– Socialtjänsten blir mindre hotfull när vi inte är de där farliga personerna som kommer och tar ditt barn. Och om man med stöd i modellen kan uppmärksamma familjer tidigare och komma med serviceinsatser så blir det kortare utredningar och färre insatser. Och det i sig leder också till lägre arbetsbelastning, säger hon.

Många nya kollegor

Det är många verksamheter med olika synsätt, kultur och språkbruk som har behövt knådas ihop. MVC, BVC, BUP, förskola, skola, fritids, socialtjänst, polis… Man har haft många utbildningar i samverkan enligt Kronobarnsmodellen. Och ibland bara fikastunder ihop.

– Det viktigaste är att få kunskap om varandras verksamheter. Men också att man lär känna varandra organisatoriskt och personligt. Det ger tryggare kontaktvägar och man kan ringa eller mejla varandra direkt. Tidigare har man kanske slitit och gnällt över varandras verksamheter, säger Jennie Månsson.

Magnus Wibert beskriver hur det märks på fler sätt:

– Vi talar väl om varandra, tänker mer teambaserat och inte på att det är dens eller dens uppgift utan vårt gemensamma uppdrag att arbeta för barns och ungas välbefinnande. Vi har tillit till varandras kompetens och kan hänvisa till ”en kollega” även i annan verksamhet, vilket blir mycket tryggare för familjerna.

Språket är också annorlunda och enhetligare. Verksamheterna pratar om barn och unga, inte elever och klienter.

Lättare att rekrytera

– Vi ser också att vi får många sökande när vi söker efter socialrådgivare och skolsocionomer. Vi lyckas rekrytera och upplever att man ser det som roligt att jobba förebyggande och främjande, säger Katarina Carlzon.

Katarina Carlzon, avdelningschef, Växjö socialtjänst

Vi ser också att vi får många sökande när vi söker efter socialrådgivare och skolsocionomer.

Katarina Carlzon, avdelningschef, enheten för barn och familj.

Hon tror även att arbetssättet kan underlätta att behålla de socialsekreterare som jobbar med myndighetsutövning.

– Även om vi inte har många LVU:er eller placeringar så kommer vi aldrig ifrån det helt. Men vi slipper jobba med brandsläckare hela tiden, säger Katarina Carlzon.

Hon menar att man som chef också behöver dra ner garden lite.

– Det kan bli plus och minus i min budget ibland men det är för kommunens bästa. Och med allt färre externa placeringar så har vi ju sparat miljoner som vi kan göra satsningar för som gör att det blir mycket roligare att jobba.

 

”Vi avlastar socialtjänsten”

Först om 10–15 år syns resultatet. Då vet man om barnen i Tingsryd hamnat rätt och inte snett. Men för dem som jobbar med barn är vinsten med Kronobarnsmodellen tydlig redan i dag.
– Det här är ett förmånligt sätt att arbeta på, säger socionom Louise Ekman.

Tingsryd är en liten kommun söder om Växjö med drygt 12 000 invånare. Redan 2018 startade kommunen ett tvärprofessionellt Barnets bästa-team med en specialpedagog, en socionom och en behandlingspedagog. Teamet arbetar enligt Kronobarnsmodellen med tidiga och förebyggande insatser för barn 0–6 år och deras föräldrar.

– Likaväl som du väger och mäter din bebis på barnhälsovården så träffar du oss i teamet där vi berättar vilka vi är och vilket stöd och vilken hjälp du kan få som förälder. Man kan ringa och bolla, vi håller föräldrautbildningar och vi lyfter fram alla barnaktiviteter i kommunen och på vår öppna förskola. Vi introducerar också Kronobarnsmodellen, visar barnens bästa-hjulet och berättar om inskolning på förskolorna, säger Louise Ekman.

Louise Ekman, socionom, Tingsryds kommun

Det här är ett fantastiskt stöd att komma in tidigt.

Louise Ekman, socionom i Tingsryds kommun

Alla föräldrar blir numera inbjudna till ett kartläggningssamtal före inskolningen där man går igenom varje tårtbit i barnets bästa-hjulet.

– Vi la mycket tid på att åka ut och bygga relationer till alla förskolor. Min roll som socionom var verkligen efterlängtad.

Louise Ekman beskriver teamet som en brobyggare in till socialtjänsten. I många fall är mödravården och barnavårdscentralen det första mötet med en myndighet för en förälder. Att informera, utbilda och bygga förtroende lägger en viktig grund och skapar tillit.

– Det här är ett fantastiskt sätt att komma in tidigt, redan under graviditeten. Eftersom vi tillhör barn- och elevhälsan får vi en ingång även till de familjer som backar så fort man nämner socialtjänsten. Steget till stöd blir mycket lättare. Tidigare har vi känt att man ofta kommer in alldeles för sent.

Louise Ekman beskriver hur Kronobarnsmodellen gett kommunens barnprofessioner:

  • ett gemensamt språk
  • gemensamma verktyg
  • gemensamma blanketter
  • gemensam struktur
  • lättare samverkan
  • bättre arbetsmiljö
  • gemensam kompetensutveckling

– Det gemensamma strukturerade arbetet och det gemensamma materialet skapar lägre stressnivå. Du vet vilka kontakter du ska ta, du vet vilka verktyg du ska använda och när du ska kontakta vem. Det är ofta där det kan vara svårt i samverkan annars, att ingen vill ta ansvaret. Det här är ett förmånligt sätt att arbeta på. Vi fångar upp mycket i ett tidigt skede som avlastar socialtjänsten, säger Louise Ekman.

Samarbeta med stöd av Skottlandsmodellen

  • Förankra på alla nivåer och ha med modellen i alla led från ledning till medarbetare och vårdnadshavare.
  • Kommunicera mycket, träffas över professionsgränser, lär känna varandra och verksamheterna.
  • Inse att det kommer att ta tid att ändra arbetssätt och låt införandet ta tid.
  • Få med alla, även regionen och polisen.
  • Skapa strukturer som håller över tid och över valår.
  • Underlätta processen genom mod, prestigelöshet och tålamod.

Källa: Intervjupersonerna i artikeln

Kronobergs läns variant av Skottlandsmodellen
  • I Kronobergs län fattade 2017 de åtta kommunerna, regionen och Polismyndigheten ett gemensamt beslut om att införa en länsgemensam modell för barn och unga med inspiration från Skottland.
  • Skottlandsmodellen innebär tidiga och samordnade insatser för barn och ungas välbefinnande. Kronobergs län har en variant de kallar Kronobarnsmodellen.
  • Den innebär gemensamt arbetssätt, gemensamma verktyg, gemensamt språk och gemensam karta.
  • Det finns bl a en Digital barnets plan (gemensam dokumentation) som underlättar kontakt och digitala möten över verksamhetsgränser. Kronoberg är också först i Sverige med en gemensam typ av journallösning för samtliga länets kommuner, Link.
  • Läs mer om Skottlandsmodellen och Kronoberg läns arbete med modellen i artikeln Tidiga insatser för barn – nu sprids Skottlandsmodellen.

Så främjar ni säkerheten på jobbet

två kvinnor sitter och talar med varandra på en brygga: SäkerhetsdialogenKänner du dig trygg och säker på din arbetsplats? Har ni koll på risker och rutiner? Oavsett utmaningar går det att arbeta förebyggande mot hot och våld på arbetet.

Till er hjälp finns Säkerhetsdialogen – ett verktyg som ger stöd i att förebygga på bästa sätt:

  • Få i gång dialogen genom filmer och aktiviteter
  • Hantera hot och våld inom SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete)
  • Lär er vikten av tillbudsrapportering
  • Få vägledning vid akut händelse

Börja utforska Säkerhetsdialogen!

Porträtt av medarbetare Jeanette Neij
Text: Jeanette Neij
Kontakt: [email protected]