Så fick ambulanspersonalen tid för sina raster

I Göteborg hjälper ambulanssjuksköterskor till att bedöma larmen som kommer in till SOS Alarm. Det innebär att patienter får rätt vård, men också att stressen har minskat för ambulanspersonalen. Nu kan de ta ut sina raster och gå hem i tid efter ett arbetspass.

Under sommaren 2022 var medarbetargruppen på ambulansverksamheten vid Sahlgrenska Sjukhuset sliten efter pandemin. Det var svårt att få personal och resurser att räcka till. Man behövde ta tag i situationen för att använda sina resurser på rätt sätt – alltså att olika transporter skickades dit de bäst behövdes.

– Vi hade vetat länge att patienter hamnade på akuten trots att de egentligen inte behövde det, vilket ju också gör akuten överbelastad. Nu räckte våra resurser inte till längre. Ambulanspersonalen kunde inte ta sina raster och fick ofta jobba övertid, berättar Jonas Eriksson, tillförordnad verksamhetschef för ambulansen vid Sahlgrenska sjukhuset, som omfattar hela Storgöteborg.

Nicklas Modig är ambulanssjuksköterska och skyddsombud. Han instämmer i Jonas Erikssons bild, och lägger till att det varit en stressfaktor för ambulanspersonalen att inte veta om de ska kunna gå hem i tid från jobbet.

– Det blir svårt att planera fritid och familjeliv när det kan komma ett larm fem minuter innan man ska sluta. För då måste man ju ta det larmet.

Hjälper larmoperatörerna att göra rätt bedömning

I Västra Götalandsregionen är det just nu Sjukvårdens Larmcentral som har huvudansvaret för att bedöma och prioritera de larm som kommer in till 112 via SOS Alarm. Men eftersom Sjukvårdens larmcentral inte fullt ut har kapacitet att hantera dessa ärenden hjälper SOS Alarm till.

– SOS Alarm är en stor organisation som behöver ha tydliga algoritmer och styrsystem. Men utmaningen för ambulansverksamheterna är att SOS Alarms beslutsstöd gör att patienter ofta hänvisas till en högre vårdnivå än vad som är medicinskt motiverat, säger Jonas Eriksson.

År 2020 satt Jonas med i en arbetsgrupp hos SKR som hade i uppdrag att titta på hur inre sjukvårdsledning ser ut på larmcentraler. I arbetsgruppen tittade man bland annat på Region Dalarna och Region Blekinge, som infört en funktion som kallades inre befäl. Inre befäl är erfarna ambulanssjuksköterskor som sitter med vid inkommande larmsamtal, för att hjälpa larmcentralen att göra rätt vårdbedömningar och välja rätt typ av resurs.

– Jag pratade med min chef och vi satte ihop en arbetsgrupp för att bygga ett samverkansprojekt mellan oss, SOS Alarm och Västra Götalandsregionens ambulansförvaltning. Vi gjorde också praktik på Region Dalarnas inre befälsorganisation för att se hur de arbetade, berättar Jonas Eriksson.

Man sökte även ekonomiskt stöd hos områdesledningen, eftersom det behövdes ytterligare två årsanställda i ambulansverksamheten. De inre befälen skulle tjänstgöra 35-40 procent på sjukvårdens larmcentral och arbeta ute i ambulans resten av tiden.

– Vi funderade över vilka som skulle vara lämpliga som inre befäl, och sex personer fick frågan. De var jättepositiva, eftersom de såg att de skulle kunna påverka på systemnivå.

Kan ställa mer detaljerade frågor till patienten

Daniel Landén har jobbat som ambulanssjuksköterska i elva år och har rollen som inre befäl på ungefär 30 procent av sin arbetstid. Då sitter han i SOS Alarms lokaler i Göteborg bredvid ambulansdirigenten. Ambulansdirigenten är den som fördelar ambulanserna utifrån de larm som kommer in från 112 via SOS larmoperatörer.

Samtidigt har Daniel koll på den lokala kartan. När en prio etta, det vill säga ett tillstånd som bedöms som livshotande, kommer in kopplar Daniel upp sig på medlyssning i samtalet mellan den som larmar och larmoperatören. Som inre befäl har han möjlighet att ställa mer detaljerade frågor till patienten om vad som hänt, hur det känns, om patienten har andra symptom.

– Vårt fokus är att hitta rätt vård för patienterna utifrån de resurser vi har. Då behöver patienterna inte åka till akuten i onödan. De kan kanske istället få påbörjad vård i hemmet av vår akutläkare och sedan uppföljning av våra mobila team.

Samtidigt ska Daniel tillgodose sina kollegors arbetsmiljö. Bland annat har han koll på när ambulanspersonalen ska ha sina raster. Ambulansdirigenten måste i vanliga fall ta den ambulans som är närmast, även om det innebär att personalen i det fordonet ska ha rast just då eller sluta för dagen.

– Jag har mandat att styra om till en annan ambulans i närheten.

Nu kan de ta ut sina raster

Effekterna av Inre befäl-funktionen visade sig snabbt, konstaterar skyddsombudet Nicklas Modig. Träffsäkerheten ökade så att patienterna fick rätt vård, prio ett-fallen minskade och personalen upplevde att de åkte på mer befogade larm.

– Från den ena dagen till den andra blev det en stor skillnad även i arbetsmiljön. Plötsligt kunde man ta ut sina raster och även komma hem i tid. Arbetsbelastningen minskade också rent generellt. Eftersom färre patienter behöver åka in akut med ambulans minskar ju trycket även på akutmottagningarna.

Reaktionerna från SOS Alarms personal har också varit väldigt positiva, menar Jonas Eriksson. Många ambulansdirigenter har uttryckt sin uppskattning över att arbeta med inre befäl. Dessutom delar IB med sig av kunskap till SOS larmoperatörer när det gäller bedömningar.

– Jag tycker det är ambulansens skyldighet att bidra så som vi nu gör, med vår specialiserade sjuksköterskekompetens. Våra ambulanssjuksköterskor jobbar dagligen med akutsjukvård utanför sjukhus. De träffar alltså den här patientgruppen under 70 procent av sin arbetstid. Sjukvården behöver använda sina olika sjuksköterskekompetenser där de bäst gör nytta.

Tid för rast – något som inte var självklart tidigare. Från vänster i gröna arbetskläder: Jan-Olof Lundgren, Lisa Ahlqvist och Hans Zetterblad. I förgrunden skyddsombudet Nicklas Modig och inre befälet Daniel Landén. Foto: Anna Rehnberg.

Utan inre befäl hade besparingarna slagit hårdare

Daniel Landén trivs bra med att vara inre befäl. Mycket för att det blir en omväxling i arbetet där man får göra skillnad på helt olika sätt, både för patienter och kollegor. Nackdelen är att det är stressigt eftersom man har ansvar för ett stort antal ärenden samtidigt, till skillnad från i ambulansen.

– Jag är ofta jättetrött när jag kommer hem. Arbetsdagen är som att spela schack hela tiden med allt man ska ha ansvar för samtidigt. Men det är också en vanesak där man får acceptera att tiden inte alltid räcker till för att göra de prioriteringar man vill.

Just nu genomgår sjukvården i Sverige stora besparingar. Det har påverkat även ambulansverksamheten på Sahlgrenska. De har fått minska med två ambulanser och en sjuktransport.

Men inre befäls-funktionen innebär fortfarande stora vinster för arbetsmiljö och patientvård menar Jonas Eriksson. Han konstaterar att han aldrig varit med om en så viktig insats för arbetsmiljöförbättring.

– Utan införandet av inre befäl hade besparingarna slagit ännu hårdare än vad de gör nu. Däremot har de inre befälen fått en mer pressad arbetssituation eftersom de har mindre marginaler att kunna prioritera. Vi har satt in extra personal som kan stötta befälen under dagtid, exempelvis ambulanssjuksköterskor som inte får jobba i ambulansen under graviditet. Det underlättar en hel del.