Intensivvårdsavdelningen på universitetssjukhuset Lund har ett särskilt arbetspass där huvudfokus är att se till att övrig vårdpersonal får sina raster och matuppehåll.
– M-turen underlättar otroligt mycket i den pressade vårdsituation vi har idag. Jag är förvånad över att inte fler gör som vi, säger Gunnis Strand, sjuksköterska och skyddsombud.
Att vårdpersonal inte hinner ta sina raster och knappt hinner gå på toaletten är sorgligt nog ingen nyhet. Men sedan många år tillbaka har intensivvårdsavdelningen och uppvaket vid Universitetssjukhuset i Lund särskilda arbetspass som löser av för rast och måltider. De hjälper också till med röntgentransporter, fyller på förråd och annat.
Tidigare hade man arbetslag som arbetade antingen dag, kväll eller natt, där samma personer arbetade tillsammans hela tiden. Dock var det svårt att bemanna nattpassen. Då gjorde man om alla tjänster till att omfatta både dag- och nattpass. Samtidigt införde avdelningen önskeschema.
– Det gjorde att arbetspassen inte hade lika mycket personal längre jämfört med när vi hade fast schema. Vi såg att det blev svårt för personalen att hinna ta sina raster. Det var ett arbetsmiljöproblem som vi behövde göra något åt, säger Anna Palmstadius, enhetschef på IVA.
M-turen blev snabbt populär
Intensivvården är dessutom den mest resurskrävande vården, med allvarligt skadade eller mycket svårt sjuka patienter. De kräver noggrann övervakning, avancerad behandling och omvårdnad dygnet runt.
– Att ta rast, gå på toaletten eller ens gå och dricka vatten funkar inte om man inte blir avlöst av en annan vårdpersonal. Patientflödet är också svårt att förutse.
Dag- kvälls- och nattpasset utökades alltså med en så kallad M-tur mellan 9.30-18 måndag till fredag. Den primära uppgiften var att lösa för rast. Men även andra arbetsuppgifter lades in.
Gunnis Strand är intensivvårdssköterska och skyddsombud på IVA. Hon har varit med från start när M-turerna infördes i början av 2000-talet. Hon konstaterar att det inte var jättepopulärt i början. Arbetstiden innebär ju att man inte kan göra så mycket annat varken före eller efter jobbet, jämfört med ett dag- eller kvällspass.
Personalen kunde äntligen få sina raster
– Men ganska snabbt blev det tydligt vilken förbättring vi fick i arbetsmiljön. Personalen kunde äntligen få sina raster och stressen minskade. Dessutom är M-turen rolig och omväxlande, säger Gunnis Strand.
Flera viktiga arbetsuppgifter i M-turen
M-turen börjar med att man går runt och träffar alla som är i tjänst och gör upp ett schema för när vem ska gå på rast. Främst är det sjuksköterskor som man avlöser, men även undersköterskor som kanske tjänstgör på en isolering. Efter lunch kliver kvällspassets personal på.
– Då är man som M-tur redan väl uppdaterad på vad som händer på avdelningen. Dessutom har man bra koll på de patienter som ligger inne.
Förutom rastavlösning finns alltså en mängd olika schemalagda arbetsuppgifter och rutiner för M-turen. En viktig sådan är att hjälpa till med patienttransporter till röntgen. På många ställen inom vården har man vaktmästare eller särskilda servicemedarbetare som kan hjälpa till med patienttransporter. Men på IVA är det omöjligt på grund av patienternas svåra tillstånd:
– En IVA-patient är uppkopplad till flera olika maskiner, som respirator, dropp och kanske tryckmätare. Två personer kör sängen och minst en till, ofta två, behöver ta hand om utrustningen. Det är en riskabel procedur. Bara att förbereda en sådan transport tar minst en halvtimme, säger Gunnis Strand.
Mer flexibelt utan patientansvar
Därutöver hjälper M-turen till med att fylla på förråd och akutvagnar, och kontrollerar så att vårdplatser och tillhörande apparatur är förberedda för nästa patient. De delar också medicin och hjälper till med vändningar och annat allmänt omvårdnadsarbete.
– En annan fördel är att vi kan stötta vikarier eller nya sköterskor. M-turen har ju inte heller något patientansvar som övrig personal har, och då kan man vara mer flexibel. Dessutom är det en skön omväxling att slippa det dagliga patientansvaret.
Ibland får M-turen förstås rycka in när ordinarie personal är sjuk och kanske ta över patientansvar under några timmar. Vissa gånger är det så ont om personal så att M-turen helt enkelt får konverteras till en dag- eller kvällstur, konstaterar enhetschef Anna Palmstadius.
– Under pandemin kunde vi inte ha någon M-tur överhuvudtaget. Men nu är vi igång igen och det känns väldigt bra.
Från första början hade man även M-turer för undersköterskor, som dock togs bort.
– Nu ser vi ett stort behov av att återinföra dem, eftersom det börjar bli samma stora brist på undersköterskor som sjuksköterskor.
Socialt arbetspass – den som har M-turen får träffa all personal som jobbar under dagtid.
Tacksam roll som gör stor skillnad
Varken Anna Palmstadius eller Gunnis Strand känner till något annat sjukhus som har något som liknar deras M-turer. Däremot är det inte ovanligt med någon form av korridorstjänstgöring där en sjuksköterska rycker in där det behövs, hjälper till med omvårdnadsarbete och kanske svarar i telefon.
– Men det är ju inte riktigt samma sak. Fördelen med M-turen är att den har olika uppdelade funktioner och en tydlig arbetsbeskrivning, och att den ingår i det ordinarie schemat, säger Gunnis Strand.
Vi ser tydligt vilken stor nytta M-turen gör
Anna Palmstadius menar att M-turer skulle passa på vilken vårdavdelning som helst. Men hon tror samtidigt att det kan finnas en oro för att det skulle ta onödiga resurser från en redan ansträngd personalsituation.
– Men vi ser tydligt vilken stor nytta M-turen gör, och att den verkligen lönar sig i längden. Stressen är mindre och trivseln större. Och de sjuksköterskor vi har stannar kvar i högre utsträckning samtidigt som nya gärna söker sig hit, avslutar Anna Palmstadius.
Varför heter det M-tur?
Det var en fråga journalisten Pernilla Fredholm ställde till Gunnis Strand och Anna Palmstadius. De frågade sina kollegor på avdelningen, men ingen kunde svara – det var så länge sedan systemet infördes att det inte finns någon kvar som kan berätta vad M:et står för.