På den kirurgiska akutvårdsavdelningen på Skaraborgs sjukhus bedömer man patienternas vårdtyngd inför varje arbetspass, och sätter in extra resurser där det behövs. Det har skapat både överblick och ett lugn hos personalen.
Den kirurgiska akutvårdsavdelningen på Skaraborgs sjukhus i Skövde består av två breda korridorer där sjukhussängar lätt kan mötas. I mitten är korridorerna sammanbundna av gemensamma utrymmen som dagrum, sjuksköterskeexpedition och förråd. Patientrummen ligger sedan på rad utmed den andra sidan av varje korridor. I rummen ligger patienter, alla med olika behov av omvårdnad och medicinska insatser.
På avdelningen jobbar fyra arbetslag där varje lag består av en sjuksköterska och en undersköterska. Varje arbetslag tar hand om en fjärdedel av vårdplatserna. Dessutom har avdelningen ytterligare två undersköterskor som har till uppgift att stötta de lag som har det tyngst arbetsmässigt.
Eftersom varje patient är på avdelningen för sitt unika tillstånd kan vårdtyngden variera mellan arbetslagen. Att prata om hur stor vårdtyngden är har inte varit helt enkelt.
Bedömde först efter arbetspassen
Sommaren 2015 bestämde sig enhetschefen Åsa Lastra för att kartlägga avdelningens arbetsbelastning. Hon ville få koll på hur arbetsmiljön var under de här ofta ansträngande veckorna då många är lediga, färre vårdplatser på sjukhuset och mycket vikarier är på plats.
— Efter varje arbetspass frågade vi medarbetarna hur det hade varit. De fick ange om passet var bra, ansträngande eller mycket ansträngande. Men det blev mycket känslor som låg till grund för hur de svarade. Alla kunde tycka olika och det var svårt att tolka resultatet, säger Åsa Lastra.
Chef och personal upplevde att de inte hade något bra verktyg för att göra sina bedömningar. Inför nästa sommar fick därför en medarbetargrupp som jobbar med förbättringar på avdelningen, i uppgift att hitta något bättre.
Ville bedöma vårdtyngd innan passen
Sjuksköterskan Ulrika Krantz som också är sektionsledare, satt med i arbetsgruppen.
— Vi kikade runt på nätet efter hur andra sjukhus gör och letade efter något som inte byggde på subjektiva bedömningar. Vi hittade en metod från Linköpings universitetssjukhus som vi inspirerades av. Den anpassade vi till vår avdelning, säger Ulrika Krantz.
Dessutom gjorde de ytterligare en förändring. I Linköping bedömde de vårdtyngden efter ett arbetspass. Men Ulrika Krantz och hennes kollegor ville mäta vårdtyngden inför ett arbetspass. Det skulle hjälpa dem att proaktivt (förebyggande) kunna anpassa resurserna efter arbetsbelastningen och därmed förbättra arbetsmiljön.
För både sjuksköterskor och undersköterskor
Så här gör man nu på akutavdelningen på Skaraborgs sjukhus:
För att bedöma vårdtyngden tittar varje arbetslag på sina patienter och tilldelar dem en siffra och en bokstav. Siffran anger hur omvårdnadstung patienten är för undersköterskorna. En patient som får en etta klarar sig ganska bra själv och kan gå på toaletten och klä på sig själv. Trea är den högsta nivån och en sådan patient behöver hjälp av två personer i sin omvårdnad.
Bokstaven anger den medicinska vårdtyngden och hur mycket medicinska insatser patienten kräver av sjuksköterskorna. A får de som till exempel andas stabilt och får medicin i tablettform. C får de patienter som behöver mycket medicinskt stöd och insatser av sjuksköterskorna.
Överblicken skapar kontroll
Inför varje arbetspass går avdelningens vårdplatskoordinator igenom platsläget och vårdtyngden för de olika arbetslagen.
— Om vi ser att ett vårdlag har flera tunga patienter kan vi förstärka det med en undersköterska redan från början. När vi börjar arbetspasset är alla medvetna om hur vårdtyngden ser ut och kan hjälpas åt, säger Ulrika Krantz.
Uppskattas av hela personalen
Evelina Andersson som är skyddsombud för Vårdförbundet och vårdplatskoordinator, håller med. Hon upplever att mätningen av patienternas vårdtyngd uppskattas av hela personalen.
— Det blir en mer objektiv bedömning när det finns tydliga kriterier. Vi kan lättare se var det finns behov av stöttning. Framför allt blir det mer patientsäkert, säger Evelina Andersson.
Det blir en mer objektiv bedömning när det finns tydliga kriterier
För några år sedan hade avdelningen en nedgång i den psykosociala arbetsmiljön, berättar enhetschefen Åsa Lastra. De startade då ett större arbetsmiljöarbete där vårdtyngsmätningen var en del av de åtgärder de tog. När de började med mätningarna inför sommaren 2016 såg hon och personalen direkt en nytta inför varje arbetspass.
Tavla på central plats
Till en början skrev sjuksköterskorna och undersköterskorna ner sina vårdtyngdsbedömningar på papper. Men så kom en av undersköterskorna på att det vore en bra idé att föra upp dem på en whiteboard-tavla. Så nu finns en stor whiteboard uppsatt inne på den mest centrala platsen på avdelningen: den stora sjuksköterskeexpeditionen i mitten av vårdavdelningens två korridorer. Där kan alla se vårdtyngden för varje patient i de fyra arbetslagen.
Vid ett skrivbord med ryggen mot tavlan sitter vårdplatskoordinatorn som en spindel i nätet, redo att göra uppdateringar, under stora delar av sitt arbetspass. Personalen gör ständigt nya bedömningar av de inlagda patienterna under arbetspassen, och också när en ny patient kommer in. Koordinatorn placerar då patienten i ett lämpligt arbetslag beroende på vårdtyngd.
— Överblicken skapar kontroll. Vi som personal vet vad vi har framför oss under arbetspasset. Det har lett till ökat samarbete, kommunikation och förståelse. Det finns också en trygghet i att det går att förmedla när det är tungt, säger Ulrika Krantz.