Alma Maslan, Madeleine Klasson, Monica Björkman

Intern rekrytering till nya chefstjänster - det har enhetschefen Alma Maslan drivit på för att få till. Och hon får stöd av sin personal, bland andra undersköterskorna Madeleine Klasson och Monica Björkman.

Foto: Anna Hållams

Här är det undersköterskorna som blir chefer

Gislaveds kommun anställer fler chefer i hemtjänsten – och hämtar dem bland sina egna undersköterskor. Målet är ett mer närvarande ledarskap samtidigt som undersköterskorna får en chans till kompetensutveckling. Inspirationen kommer från Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet.

Förväntningarna är höga på den nya ledningsstrukturen i hemtjänsten i Gislaved. Varje hemtjänstgrupp får en egen enhetschef, istället för att tio hemtjänstgrupper delar på två chefer. Enhetscheferna kommer att ha klinisk tjänstgöring på 50 procent av sin arbetstid, och därmed vara väl förankrade i medarbetarnas arbetssituation.

Madeleine Klasson, Undersköterska Verksamhetsledare.

– Jag kommer att söka tjänsten i min grupp! Det är en jättefin möjlighet till utveckling, samtidigt som jag får behålla kontakten med brukarna. Jag utbildade mig ju till undersköterska för att jag ville arbeta med äldre. Det här passar mig jättebra.

Det säger Madeleine Klasson, undersköterska och idag så kallad verksamhetsledare för en av hemtjänstgrupperna.

Tilltro till professionen

Ambitionen med att öka antalet enhetschefer är att lämna över ansvaret till dem som kan verksamheten bäst.

– Vi vill skapa en organisation med ett nära ledarskap och med  tilltro till professionen, där undersköterskorna själva leder det arbete som de utför, berättar Alma Maslan, tidigare enhetschef, men numera projektchef med verksamhetsansvar under projekttiden.

Hemtjänsten i Gislaved har dragits med svårigheter som många kan känna igen: här finns tio hemtjänstgrupper som är utspridda över stora geografiska områden, och centralt placerade enhetschefer som har ansvar för alldeles för många medarbetare.

Vi vill skapa ett nära ledarskap.

Idag har varje grupp en verksamhetsledare med undersköterskekompetens som tar ansvar för det dagliga arbetet. Andra saker, som ansvar för arbetsmiljö, utvecklingssamtal och lönesamtal har verksamhetsledaren däremot inte mandat för. Det ligger på enhetschefen.

Tidigare försök att hitta nya fungerande ledningsstrukturer har inte fungerat. För några år sedan fanns fem enhetschefer. De senaste åren har det funnits två. Omsättningen på enhetscheferna har varit hög, och sammantaget har svårigheterna gjort avtryck i både arbetsmiljö och brukarnöjdhet.

Vägskäl för hemtjänsten

I våras kom hemtjänsten i Gislaved till ett vägskäl.

Alma Maslan Enhetschef hemtjänsten i Gislaved.

– Min kollega gick i augusti i år vidare till nytt jobb och jag fick ansvar för 150 medarbetare, berättar Alma Maslan.

Det låg nära till hands att snabbt rekrytera en ny enhetschef när den kommande vakansen blev känd –  att helt enkelt fortsätta som förr.

Men Alma Maslan och hennes kollegor hade upptäckt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet, som är ett verktyg för att utveckla chefers förutsättningar. De beslöt att ge hemtjänsten en chans till förnyelse.

I hemtjänstens ledningsgrupp finns både de nuvarande verksamhetsledarna och representanter för brukare. Där tog förändringsarbetet vid.

– Vi har inte använt Chefoskopet i sin helhet, på det systematiska sätt som är tänkt. Främst har vi använt frågorna i kunskapsdelen, och själva strukturen. Vi har också varit noga med att inkludera alla perspektiv – hr, skyddsombud och fackförbund är centrala i processen, berättar Alma Maslan.

Treårig plan

Hon är idag stolt över den treåriga plan för en ny ledningsstruktur som är resultatet av arbetet. Det första året kommer fokus att ligga på rekryteringsprocesserna. Den första av de tio nya enhetscheferna anställs före årsskiftet. Tillsammans med dem kommer  Alma Maslan att kartlägga kompetens- och utbildningsbehov, för att skapa individuella kompetensutvecklingsplaner.

Under år två och tre genomförs utbildningsinsatserna, och när tre år har gått är det tänkt att Alma Maslans egen tjänst ska vara avvecklad.

Vi rekryterar internt och alla får söka tjänsterna.

– Våra nuvarande verksamhetsledare har stora förutsättningar för att få enhetchefstjänsterna, de känner redan verksamheten och brukarna. Men det finns ingen automatik i det – vi rekryterar internt och alla får söka tjänsterna, berättar hon.

Det finns flera förslag på hur kompetensutvecklingen ska lösas. Alma Maslan nämner ett – en ledarskapsutbildning på distans på 30 högskolepoäng.

– Vi ser det som en bra möjlighet för undersköterskorna att komplettera sin kompetens. Med deltidsstudier på 25 procent, och med tre fysiska träffar per termin, ser det ut som ett alternativ som kan fungera bra.

Frågan med på varje APT

Frågan om den nya ledningsstrukturen har varit stående på varje APT sedan juni och kommer att fortsätta vara det under hela projekttiden ut. Det första mötet med fackförbunden ägde rum den 24 juni. Därefter har fem möten hållits med de fackliga organisationerna. I ett par frågor har det funnits skilda åsikter, där har arbetsgivaren ändrat i processen i enlighet med synpunkterna, förklarar Alma Maslan.

Vi får äntligen chefer som är närvarande.

– Dialogen fortsätter under hela projektet och det är mycket troligt att vi skruvar på saker i organisationen under arbetets gång. Vi är också eniga om utmaningar som kommit fram i risk- och konsekvensanalysen, som vi fortlöpande kommer att hålla under uppsikt, säger Alma Maslan.

Att samtidigt vara kollega och chef är den främsta utmaningen. Det är också den som skyddsombudet Monika Björkman lyfter fram:

Monica Björkman, skyddsombud inom hemtjänsten i Gislaved

– Det måste finnas en beredskap för att chefsuppdraget kan ta mer tid än 50 procent. I så fall behöver man korrigera det, så att enhetscheferna kan fylla uppgiften på ett bra sätt.

Hon ser den nya ledningsstrukturen som en avgörande förbättring.

Men det finns en viss oro inom hemtjänstgrupperna att de ska förlora uppskattade verksamhetsledare. De har en stark kompetens i att de redan kan verksamheten, och att de känner brukarna och medarbetarna, påpekar hon.

– Men det här är bra. Vi får äntligen chefer som är närvarande. Och det är en härlig möjlighet att ta vara på undersköterskor som vill utvecklas, att de kan få komma vidare i sin karriär inom hemtjänsten.

Möjlighet till kompetensutveckling är en av åtta friskfaktorer som bidrar till låg sjukfrånvaro, visar forskning. Läs mer om de andra friskfaktorerna här.

Text: Marika Sivertsson , 16 november 2021

Relaterade verktyg

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

Senaste artiklar

De har utvecklingssamtalen på gående fot

Promenadmöten kan fungera utmärkt för samtal på en arbetsplats. På Marbäcks förskola i Svedala har man både utvecklingssamtal och avstämningssamtal på gående fot. Det blir ett mer avslappnat och givande…

“Nu kan jag vara nära mina medarbetare”

Bollebygds förvaltningar har blivit mer chefstäta. Rektor Linda Andersson har numera ansvaret för två förskolor istället för tre. Arbetsglädjen har ökat, liksom förmågan att vara en närvarande chef. Hon tackar Chefoskopet för det. Det…

Kasam: så skapar de känsla av sammanhang

Hur kan man göra arbetsvardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull? Det har chefer och medarbetare jobbat tillsammans med i Strömsunds kommun. Resultatet har bland annat blivit ett öppnare samtalsklimat och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?