En kommun som vill omorganisera så hållbart som möjligt ska satsa på ett tydligt ledarskap, förebyggande hälsoprogram och delaktighet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
– Kommuner som ska omorganisera borde kanske fundera över hur man hade agerat om man som arbetsgivare hade tvingats betala för konsekvenserna av förändringen, säger Stefan Szücs, docent i statsvetenskap vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Han har kartlagt den psykiska hälsan hos personalen inom kommunala förvaltningar som befunnit sig mitt i större omorganisationer, tillsammans med Lotta Dellve, Annika Härenstam och Lisa Björk.
Dåliga omorganisationer gör människor sjuka
Stefan Szücs har länge intresserat sig för sambandet mellan omorganisationer och ohälsa. 2003 genomförde han den första större svenska studien som visade att ju mer orolig man var inför en omorganisation i kommunen desto större var graden av långtidssjukskrivningar och nya förtidspensioneringar.
Också senare forskning har visat på sambandet mellan större omorganisationer och framför allt stressrelaterad ohälsa, psykiatriska diagnoser och till och med en för tidig död på grund av hjärtproblem.
Gott samarbete med chefskollegor
I den nya studien har forskarna fokuserat på vad som tycks fungera vid en kommunal omorganisation. Receptet lyder i korthet: Öka delaktigheten och stödet till anställda och chefer, ha en tydlig kommunikationsstrategi, begränsa omorganisationen och använd förebyggande hälsoåtgärder.
För att skapa delaktighet räcker det inte att chefen deltar i arbetsplatsträffar.
– Om man inte kombinerar APT med personliga samtal med medarbetarna inför en förändring så kan APT faktiskt vara negativt. Ett problem är att de som ska hålla i de där samtalen ofta själva drabbas av långa sjukskrivningar.
För att cheferna ska må bra vid en omorganisation behöver de ha ett gott samarbete med chefskollegorna, ett strukturellt stöd uppifrån i form av olika riktlinjer och bra respons från personalavdelningen. Det är också viktigt att chefernas uppdrag är avgränsat och tydligt.
En tydlig kommunikation är väldigt viktig vid omorganisationer
Orsaken till omorganisationen är ofta resursbrist. Dessa chefer upplevde också en större stress. Ju mer negativ inställningen är och ju mer oro man känner, desto högre är stressen.
– Eftersom enbart den negativa inställningen kan orsaka stress, så är en tydlig kommunikation vid omorganisationer väldigt viktig, säger Stefan Szücs.
Kunskap saknas
Ofta genomförs stora omorganisationer som påverkar flera verksamheter samtidigt. För att öka välmåendet visar studien att man istället bör satsa på att förändra en mindre del av den kommunala verksamheten.
En utmaning för just den kommunala verksamheten är att det är politikerna som fattar beslut om att omorganisera, sedan är det upp till tjänstemännen att genomföra besluten.
– Det spelar ingen roll hur dålig idén är. Omorganisationen ska genomföras. Rykten sprids och det pratas väldigt mycket om omorganisationen och hur det ska bli, säger Stefan Szücs.
Han tror att kunskap och erfarenhet saknas för att åstadkomma ett hållbart förändringsarbete. Man vet inte riktigt hur man ska jobba.
Arbetsgivaren betalar för sjukskrivningarna
Den 31 mars började Arbetsmiljöverkets skärpta krav på en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö, att gälla. Stefan Szücs är tveksam till om de kommer att leda till minskade sjukskrivningar vid större omorganisationer.
– Vi kan ju hoppas, men jämfört med om en arbetsgivare skulle behöva betala för sjukskrivningar så tror jag att det väger ganska lätt, särskilt med tanke på att sjukskrivningarna ökar så mycket igen.
Under våren har regeringen föreslagit att arbetsgivarna ska betala 25 procent av sjukpenningskostnaderna för en anställd som är sjukskriven mer än 90 dagar.
I Holland måste arbetsgivarna sedan länge betala för de två första årens sjukskrivning och Stefan Szücs har tillsammans med holländska kollegor sökt pengar för att göra en jämförelse mellan Holland och Sverige.
Fakta om projektet
Forskningsprojektet Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner består av sex delstudier och är finansierat av AFA Försäkring.
I studierna från 2004, 2008 och 2012 deltog ledande representanter från politik, administration och professioner från Sveriges samtliga 290 kommuner genom att besvara en enkät.
Mellan 50 och 60 procent av de tillfrågade svarade att de genomfört en större omorganisation det senaste året.
I ett datamaterial över långa sjukskrivningar mellan 1998 och 2012 från AFA Försäkring kunde forskarna se hur sjukskrivningarna ökar fram till 2004 för att sedan gå ner igen, för att återigen öka 2010.
Det fanns ett starkt samband mellan omorganisationer i större kommuner och långa sjukskrivningar vid båda dessa perioder. Över 40 procent av variationen förklaras av omorganisation.
Läs mer:
Omorganisation och ohälsa – Skyddsombuden vid kommunala arbetsplatser om förändringsarbetet
Här får du veta mer om regeringens förslag att låta arbetsgivarna betala en del av sjukskrivningarna.