Samordnare ger tryggare vårdteam

4 augusti 2014 Lästid: 4 min
Linda Persson, samordningssjuksköterska på Ludvika lasarett.
Linda Persson, samordningssjuksköterska på Ludvika lasarett, var en av de som jobbade med landstinget Dalarnas studie med syfte att förhindra återinläggning inom 30 dagar.

Foto: Marie Eriksson

Samordningssjuksköterskan Linda Persson har koll på vad varje inlagd patient behöver när de lämnar Ludvika lasarett. Det underlättar för avdelningens vårdteam och gör deras jobb mindre stressigt.

Multisjuke Sven ska snart skrivas ut. Med rätt sorts hjälp därhemma, minskar risken för att han snart blir inlagd igen.

Ingen patient saknar ordnad hemgång här; den kunskapen är viktig för avdelningens vårdteam.  

– Ja, det tar bort stress och oro för alla, säger Linda Persson på Ludvika lasarett, som också är skyddsombud och förtroendevald inom Vårdförbundet.

På heltid samordnar hon kontakter med till exempel läkare, biståndshandläggare, anhöriga och hemtjänst, så att patienten får den individanpassade hjälp och det stöd som behövs när han eller hon är hemma igen. Det var ett arbete som tidigare låg på flera olika personer på rehab-avdelningen, sektion 2. Här jobbar, förutom läkare, under- och sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

– Tidigare var det något som avdelningssköterskorna skulle klämma in mellan alla andra arbetsuppgifter. Nu kan de i stället få fokusera på sina jobb här på avdelningen.

– Jag stämmer av med läkaren varje morgon om planen för varje patient och är med på ronderna, vet om något är förändrat. Alla vet här att de kan fråga eller hänvisa till mig. Jag kan ge en samlad bild och har koll på den aktuella situationen för patienterna. Och ser till att vi styr åt samma håll, tillsammans med viktiga kontakter på patientens hemmaplan.

Linda Persson var en av de som jobbade med landstinget Dalarnas studie, med syfte att förhindra återinläggning inom 30 dagar. 

Projektet omfattade medicinkliniken i landstinget Dalarna och sektion 2 och 3 på Ludvika lasaretts vårdavdelning. Runt 200 patienter blev telefonintervjuade 3 – 5 dagar efter ustkrivning.  Totalt kontaktades 345 äldre. Ibland behövdes fler åtgärder, i form av till exempel kontakt med hemsjukvården, hemtjänsten eller mer information.

Studien visade, jämfört med kontrollgruppen, att de patienter som följdes upp efter utskrivning inte lika ofta blev återinlagda som de som inte följdes upp.

Linda Persson har en kandidatexamen i vårdvetenskap och har fått frågan om hon vill utveckla och fördjupa den här studien. Det kan hon göra inom ramen för sin D-uppsats.

– Tack vare våra chefer, som ser det som klart positivt när vi vill utveckla och vidareutbilda oss, kan jag börja med det i höst.

– Jag brukar få höra ”vad skönt att du är här”. Jag känner att jag verkligen behövs och har ett väldigt utvecklande och socialt arbete med mycket kontakter, berättar hon vidare.

Men Linda Persson var först klart skeptisk till att ta det här jobbet, trodde att det skulle bli enformigt och långtråkigt. Hon ville fortsätta att arbeta som vanlig sjuksköterska ute på avdelningen, efter att ha varit sjukskriven. Men hon upptäckte att jobbet som samordnare var både givande och viktigt.

– Jag vet hur mycket det här samordnande arbetet betyder för vår arbetsmiljö. Det kan vara väldigt stressande som anställd att försöka göra sitt bästa när det gäller patientens hemgång men sakna överblick och tid till att kolla att patienten ifråga verkligen får rätt insatser.

– Att behöva uppleva att någon snabbt läggs in igen, kanske på grund av att ingen har haft hela bilden och inte förstått vilken sorts hjälp patienten faktiskt behöver… det är inte bra för någon.

– Jag har fått utveckla det här arbetet under det ett och halvt år som jag har haft det, till en integrerad del av vårt vårdteam. Det är det här som jag vill jobba med nu, säger Linda Persson.                                

Verktyg och stöd

Text: Marie Eriksson