Vad är rehabilitering?

1 oktober 2020 Lästid: 5 min
Sammanfattning av artikeln

Alla arbetsgivare ska ha rutiner för att jobba med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen.

Vid längre sjukskrivning ska arbetsgivaren ta fram en plan för arbetsåtergång.

Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan ske på olika sätt: organisatoriskt, socialt, kognitivt, fysiskt och psykiskt.

Två kvinnor i medelåldern, den ena tittar på den andra med ett leende.
Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan friska arbetsplatser, och ett aktivt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering.

Foto: Maskot / TT

Sammanfattning av artikeln

Alla arbetsgivare ska ha rutiner för att jobba med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen.

Vid längre sjukskrivning ska arbetsgivaren ta fram en plan för arbetsåtergång.

Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan ske på olika sätt: organisatoriskt, socialt, kognitivt, fysiskt och psykiskt.

Rehabilitering innebär att stödja en person att återfå hälsan efter sjukdom eller olycksfall. På arbetsplatsen är det arbetsgivaren som har ansvaret att stötta en sjukskriven anställd att återgå i arbete. Det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för att förebygga ohälsa och olycksfall, och skapa en hållbar arbetsmiljö för alla. Men ibland räcker inte det. Då behöver arbetsgivaren anpassa arbetet för enskilda medarbetare. Anpassningarna kan gälla för

Arbetsgivarens ansvar för detta finns reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anpassning och rehabilitering från 1994.

Nya föreskrifter inom det här området började gälla den 1 juni 2021. De har mer fokus på att göra anpassningar på arbetsplatsen.

Rehabilitering kräver rutiner och en organisation

Alla arbetsgivare ska ha en plan, rutiner och en organisation för att jobba med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen. Om det behövs, ska arbetsgivaren samarbeta med Försäkringskassan och andra instanser, till exempel vården.

Planen ska arbetsgivaren följa upp varje år. Det ansvaret kan hen fördela till chefer, arbetsledare eller andra i organisationen.

Ta hjälp av företagshälsovården

Ibland finns det inte tillräcklig kunskap på arbetsplatsen för att arbeta med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Då behöver arbetsgivaren anlita hjälp utifrån, i första hand från företagshälsovården eller annan motsvarande resurs.

Samverka med skyddsombudet

Arbetsgivaren ska samverka om arbetet med planen med organisationens skyddsombud. Ett skyddsombud kan också företräda en enskild anställd vid arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, om den anställda vill det.

Plan för återgång i arbete

Om en arbetsgivare tror att en anställd kommer att vara sjukskriven i minst 60 dagar från och med sjukperiodens första dag, ska hen ta fram en plan för hur den anställde ska komma tillbaka till arbetet. Det finns några få undantag från det kravet. I största möjliga mån ska den anställde själv vara med och ta fram den planen.

Den här planen behöver arbetsgivaren göra senast dag 30 i sjukperioden. Hen ska också kontinuerligt följa upp och vid behov revidera planen.

I planen ska arbetsgivaren göra ett antagande om när den anställde kan komma tillbaka i ordinarie arbete. Det kan ske utifrån ett läkarintyg eller, om det inte är möjligt, i samverkan med den anställde.

En plan för återgång i arbete kan också vara ett underlag för Försäkringskassans handläggning av ärendet. De kan begära att arbetsgivaren lämnar in planen. Det är Försäkringskassans uppgift att säkerställa att den håller god kvalitet och att arbetsgivaren genomför de planerade åtgärderna.

Rehabilitering på flera sätt

Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan man göra på flera olika sätt i en organisation:

  • Organisatoriskt
  • Socialt
  • Kognitivt
  • Fysiskt
  • Psykiskt

Genomför med omsorg om alla

Möjlighet till arbetsanpassning gäller alla på arbetsplatsen, och alla behöver känna till processen. Det är också viktigt att man genomför arbetsanpassningar med omsorg om alla som arbetar i verksamheten. En arbetsanpassning för en medarbetare ska inte innebära en ökad risk för någon annan medarbetare.

Arbetsanpassningar kan till exempel handla om:

  • En socialsekreterare som under en period arbetar mer med utvecklingsfrågor för att minska mängden klientkontakter.
  • En lärare som under en period inte är mentor.
  • En administratör som får arbeta hemifrån.
  • En handläggare som får ergonomiska hjälpmedel som exempelvis en ståmatta eller ett underarmsstöd.
  • En bussförare som får en ergonomiskt utformad och anpassningsbar förarstol.
  • En undersköterska som får annat schema för att undvika långa pass.
  • Ett sjukvårdsbiträde som inte behöver utföra tunga lyft.

Friska arbetsplatser har bra rutiner

Forskning visar ett samband mellan friska arbetsplatser och ett aktivt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering.

Det här är framgångsfaktorer för ett sådant arbete:

  • Agera på tidiga signaler
  • Ha tydliga och etablerade rutiner
  • Ha regelbunden kontakt när någon är sjukfrånvarande
  • Ha rutiner för samarbete med andra aktörer
  • Lär av erfarenheter

Här hittar du information om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anpassning och rehabilitering.
Här hittar du Försäkringskassans information om arbetslivsinriktad rehabilitering.

Ta hjälp av Prehabguiden

Ta hjälp av Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden!

Den ger dig vägledning i arbetsanpassning och rehabilitering.

Prehabguiden riktar sig till

  • Chefer och HR
  • Medarbetare
  • Skyddsombud

Klicka här för att utforska verktyget.

Arbetsanpassa för individen

tid illustration Suntarbetsliv

Så här kan ni anpassa individuellt:

  • Anpassade arbetsuppgifter
  • Anpassade arbetslokaler
  • Anpassade arbetstider
  • Särskilda arbetshjälpmedel

Fler exempel på anpassningar finns här i Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden.

Testa balansen mellan krav och arbetsförmåga

Hur tycker du att ditt arbete fungerar, i relation till din förmåga att utföra dina arbetsuppgifter?

Här kan du som medarbetare få hjälp att bedöma det. Med hjälp av 19 frågor får du reflektera över:

  • kraven i arbetet
  • din förmåga att möta dessa krav just nu

Använd resultatet som underlag inför samtal med din chef, eller för egen reflektion.

Här hittar du självskattningen

Text: Åsa Hammar