"Nu har det blivit lättare att ingripa"

7 oktober 2019 Lästid: 5 min
Zanna Zachrisson Ström och Birgitta Ström, klädda i blå arbetskläder, tittar på varandra, på ett särskilt boende för äldre i Sala.
Att gå kursen Första hjälpen till psykisk hälsa gör det lättare att stötta om någon mår dåligt, tycker Zanna Zachrisson Ström, undersköterska vid ett boende i Sala. Här tillsammans med kollegan Birgitta Ström.

Foto: Per Groth

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och det finns ett stort behov av att hjälpa människor i kris. Nu finns en utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa. Sala kommun utbildar nästan en tredjedel av sina anställda.

Många svenskar har lärt sig första hjälpen-kurs med hjärt-lungräddning och vet vad de ska göra om de träffar på en svårt sjuk eller skadad person. Färre vet hur de ska agera när någon mår psykiskt väldigt dåligt.

– Även för mig som tidigare har arbetat inom psykiatrin och kriminalvården har det blivit lättare att ingripa, säger Zanna Zachrisson Ström, som gått kursen. Hon jobbar på ett särskilt boende för äldre i Sala.

– Alla anställda hos oss ska få gå kursen och det är jättebra. Man tänker inte på att många äldre mår psykiskt dåligt, säger hon.

Forskning visar att de som utbildas i första hjälpen vid psykisk ohälsa får färre negativa attityder mot dem som mår psykiskt dåligt och stöttar bättre.

Fungerar som HLR

Tanken är att första hjälpen vid psykisk ohälsa ska fungera precis som hjärt-lungräddning: Man ska kunna hålla någon uppe tills denne får professionell hjälp.

Att må psykiskt dåligt kan handla om att ha akut ångest, panikattacker eller självmordsplaner, men också om till exempel ätstörningar eller långvarig stress.

Porträttbild på Marre Smeds.– Jag tror att alla skulle ha nytta av att gå en sådan här kurs. Det är mycket större risk att vi träffar någon som mår väldigt psykiskt dåligt än att vi behöver gripa in med hjärt-lungräddning, säger Marre Smeds, undersköterska på ett LSS-boende och en av Sala kommuns nitton instruktörer i kursen.

Hjärt-lungräddningen har sitt LABC-schema (livsfarligt läge, andning, blödning, chock) till hjälp för att bedöma läget och agera rätt om man stöter på en svårt sjuk eller skadad person. Första hjälpen till psykisk hälsa använder sig av BLEUS för omhändertagande av den som mår akut psykiskt dåligt. BLEUS består av fem steg:

  • Bedöm situationen och ta kontakt
  • Lyssna öppet och fördomsfritt
  • Erbjud stöd och information
  • Uppmuntra personen att söka professionell hjälp
  • Stöd personen att skaffa andra hjälpresurser

700 kommunanställda ska utbildas

Sedan 2008 har staten och SKL en överenskommelse om att kommuner och regioner ska jobba för ökad tillgänglighet och jämlikhet inom området psykisk hälsa. Med överenskommelsen följer statliga medel. I Sala hade de bland annat använts till att finansiera utbildningssatsningen i Första hjälpen till psykisk hälsa. Utbildningarna sker under betald arbetstid.

Målet är att Sala kommun ska utbilda 700 av sina anställda inom verksamheter där man jobbar nära människor eller möter människor i kris, till exempel hemtjänsten, särskilt boende och vissa delar av socialtjänsten. Hittills har 110 av kommunens anställda gått kursen.

Känsligt ämne att prata om

Marre Smeds håller tillsammans med tre andra instruktörer första hjälpen-utbildningar för dem som jobbar på kommunens LSS-boenden. De är alltid två instruktörer på varje kurs.

– Det kan bli väldigt känsliga diskussioner. De flesta har någon gång stött på svår psykisk ohälsa. Så om någon behöver bryta och gå ut ett tag kan en av oss följa med och stötta, berättar hon.

Det handlar egentligen om att vara medmänniska.

Under kursen jobbar de hela tiden med BLEUS-verktyget för det akuta omhändertagandet. Instruktörerna följer en färdig manual för kursupplägget och har en färdig power point-presentation. De tolv kurstimmarna innehåller även grupparbeten, film och diskussionsforum.

– Jag har gått lite olika utbildningar och det här är nog den bästa kursen hittills. Inte bara för innehållet utan även för att instruktörerna var så kunniga och engagerade. Det är fortfarande väldigt tabubelagt att tala om sådant som depressioner och självmord och kursen ändrar på det, säger Zanna Zachrisson Ström.

Hjälper att se vem som mår dåligt

Marre Smeds håller med om att första hjälpen-kursen minskar rädsla och fördomar gentemot psykiskt sjuka.

Hon ser det också som värdefullt med många utbildade i arbetslivet.

– På en arbetsplats vågar man kanske inte ta tag i en kollega som mår dåligt. Utbildningen i första hjälpen till psykisk hälsa gör att man vågar fråga och vet hur man ska agera, säger Marre Smeds.

– Det handlar egentligen om att vara medmänniska. Om att lyssna och inte ta på sig för mycket själv, säger hon.

Om någon på jobbet mår dåligt

  • Bedöm situationen och hur akut den är.
  • Stanna upp och lyssna. Lägg inte in några egna värderingar när du lyssnar.
  • Vägled och hänvisa till professionell hjälp. Bli inte själv den som ska hjälpa.

Källa: Marre Smeds, instruktör Första hjälpen till psykisk hälsa

Första hjälpen till psykisk hälsa - en utbildning för alla

  • Idén om att utbilda medborgarna i första hjälpen till psykisk hälsa kommer från Australien och kallas där Mental Health First Aid, MHFA.
  • Utbildningen har översatts till svenska förhållanden av experter vid Centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP, på Karolinska Institutet.
  • Utbildningen fins i tre varianter: för ungdomar, vuxna och äldre. Kurserna är 12 – 14 timmar.
  • Utbildningen riktar sig till allmänheten. Tanken är att så många som möjligt ska kunna rycka in och ge första hjälpen tills en drabbad fått professionell hjälp.
  • Utbildningen till instruktör för att hålla i första hjälpen-kurserna är en vecka lång och innefattar även senare handledning. Den riktar sig främst till blåljuspersonal och dem som har människonära yrken.
  • Drygt 400 instruktörer har utbildats runt om i landet och nästan 12 000 svenskar har lärt sig första hjälpen till psykisk hälsa.

På Karolinska Institutets webbplats får du veta mer om utbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa. 

Text: Michael Nyhaga