När den dagliga verksamheten Holmen fick nya lokaler blev det en nystart för det vårdhygieniska arbetet. Hela arbetsgruppen höjde sin kompetens – och sin yrkesstolthet. Nu är alla med och tar ansvar för att inte smitta ska spridas mellan de som vistas där.
Förra våren upptäckte man en multiresistent bakterie på dagliga verksamheten Holmen i Fagersta. En av stödanvändarna hade blivit smittad, och lite senare visade det sig att ytterligare en person bar på bakterien.
– Det blev naturligtvis oro i arbetsgruppen. Multiresistenta bakterier kan orsaka hälsoproblem för den som är smittad. Den personen behöver dessutom följa särskilda förhållningsregler. Det gäller också den personal som arbetar nära den smittade, säger Petra Ludvigson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska på socialförvaltningen i Fagersta kommun.
Situationen ledde till en omfattande smittspårning, både bland personal och stödanvändare. Bakterien visade sig komma från en sjukhusvistelse.
Vårdhygienisk egenkontroll
Det som hände gjorde det tydligt att olika typer av smitta finns överallt. Och eftersom vi inte kan se den, är det så viktigt att vi arbetar förebyggande, menar Petra Ludvigson.
I samma veva skulle Holmen flytta till nybyggda lokaler. Vid sådana tillfällen brukar man alltid göra en så kallad vårdhygienisk egenkontroll. Det är en strukturerad genomgång av verksamhetens hygienrutiner och ska genomföras årligen. Något som passade extra bra när man nyligen konstaterat en allvarlig smitta inom verksamheten, menar Petra Ludvigson.
Det blev ett väldigt bra tillfälle till nystart för det vårdhygieniska arbetet.
Petra Ludvigson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Fagersta kommun
– Det blev alltså ett väldigt bra tillfälle till nystart för det vårdhygieniska arbetet. Jag bjöd in arbetsgruppen till en arbetsplatsträff. Tillsammans med enhetschef, skyddsombud och samordnare började vi med egenkontrollen.
Gick runt tillsammans i lokalerna
Man gick runt i de nya lokalerna och funderade över vilka insatser som behövde göras. Hur placerar man bäst spritautomater som både personal och stödanvändare ska ha tillgång till? Hur behöver hygiensituationen vara på toaletterna? Var ska tvättmaskinerna stå och vilka tvättrutiner behövs?
Fick arbetskläder
Man kom också fram till att personalen behövde arbetskläder. Daglig verksamhet omfattas inte av ett sådant krav, till skillnad från till exempel ett LSS-boende. Men på Holmen har stödanvändarna olika funktionsnedsättningar, och flera av dem behöver hjälp med matning och toalettbesök.
– Därför är det viktigt att även personalen på daglig verksamhet har samma förutsättningar i det vårdhygieniska arbetet.
Enhetschefen Jonatan Dahlbo använder handspriten som finns lätt tillgänglig i alla rum på Holmens dagliga verksamhet.
Tog fram handlingsplan för vårdhygien
Tillsammans med Petra tog arbetsgruppen fram en handlingsplan för hur det vårdhygieniska arbetet skulle utformas i de nya lokalerna. De gjorde så att det blev lätt att tvätta och sprita händerna, och ordnade plats för handskar och förkläden i varje rum. De införde också en tydlig struktur för tvätt, städ och förråd. Dessutom möblerades de nya lokalerna så att man nu kan hålla ett visst avstånd till varandra om situationen kräver det.
– När verksamheten började rulla igång bjöd vi in regionens hygiensjuksköterska. Tillsammans med henne gick vi igenom det vi gjort. Hon checkade av alla åtgärder och kom med ytterligare råd och tips, berättar Petra Ludvigson.
Utsåg och utbildade hygienombud
Arbetsgruppen kom också fram till att någon behövde ha rollen som hygienombud. Det behövs för att det vårdhygieniska arbetet ska fungera på lång sikt.
Stödassistenten Raija Hållinggård tog på sig den uppgiften och fick gå en vårdhygienutbildning i regionens regi. Den gav många insikter, berättar hon. Bland annat att personalen faktiskt saknade vissa basala kunskaper när det gäller hygien.
– Till exempel kan vi inte ha långa, tjusiga naglar på jobbet. Därför blev det en del ledsna miner när man kanske precis investerat i en dyr nagelbehandling och sedan fick ta bort alltihopa.
Rutiner, checklistor och årshjul
Erfarenheterna från situationen med de multiresistenta bakterierna var en ögonöppnare för hela personalen, menar Raija Hållinggård. I och med flytten till nya lokaler fick det vårdhygieniska arbetet en rejäl skjuts.
Nu finns genomtänkta rutiner och tydliga checklistor att följa, även för vikarier och semesterpersonal. Dessutom använder verksamheten ett årshjul som regionen tagit fram. Där har varje månad ett vårdhygieniskt tema. Det kan till exempel handla om luftburna virus, tvätthantering eller hur nya kollegor ska introduceras.
Vi i personalgruppen har blivit mycket mer medvetna och bygger hela tiden på med nya kunskaper.
Raija Hållinggård, stödassistent och hygienombud.
– Vi i personalgruppen har blivit mycket mer medvetna och bygger hela tiden på med nya kunskaper. Vi har en helt annan trygghet i hur vi ska göra för att undvika smitta på arbetsplatsen. Det bidrar ju också till vår yrkesstolthet, säger hon.
Alla tar ansvar
Enhetschefen för Holmen heter Jonatan Dahlbo och är helt ny på sin post. Men han har hunnit notera att personalgruppen tar ett stort ansvar i det vårdhygieniska arbetet.
Personalen är noggrann och gör kontinuerliga kontroller för att förhindra smittspridning.
Jonatan Dahlbo, enhetschef på Holmens dagliga verksamhet.
– De är noggranna och gör kontinuerliga kontroller för att förhindra smittspridning. Det är jätteviktigt för att hela verksamheten ska ha en trygg och hållbar arbetsmiljö.
Det målmedvetna arbetet har även inneburit en fin utmärkelse. I våras korades Holmen till 2023 års Hygienföredöme i region Västmanland. Medicinskt ansvariga sjuksköterskan Petra Ludvigson konstaterar att personalen gjort ett fantastiskt arbete, som samtidigt gett dem en ordentlig kompetenshöjning.
– Jobbar man utifrån basala hygienrutiner och har riktiga arbetskläder ska man inte behöva känna sig orolig för smittspridning. Då ökar man också patientsäkerheten. Det är extra viktigt i en sårbar målgrupp där människor ibland inte kan skydda sig själva.