Politikerna har det yttersta arbetsmiljöansvaret i kommuner och regioner. Men alla har kanske inte så bra koll på vad det innebär. Nu ska Arbetsmiljöverket göra en omfattande tillsyn som börjar med just politikerinformation.
– Som politiker ska man känna till sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. De har i sitt uppdrag att skapa ett hållbart arbetsliv. Politiker kan delegera sitt arbetsmiljöansvar, men de kan inte abdikera från det, säger Nadja Lukin, sektionschef på Arbetsmiljöverket som nu drar igång en stor utbildningsinsats för politiker i kommuner och regioner.
Allt började med att Nadja Lukin, som själv varit kommunchef i Haparanda, fick i uppdrag att titta på hur Arbetsmiljöverket internt kan organisera sitt tillsynsarbete i kommuner och regioner. Hur kan det gå till i framtiden? Finns det några nya sätt att föra arbetsmiljöfrågorna framåt? Hon tog fram en strategi som nu rullas ut i landet.
Få en djupare förståelse
Inspektionen ska pågå under en hel mandatperiod och delas upp i två delar: politikerinformation och tillsyn.
– Med politikerinformationen försöker vi göra dem medvetna om deras ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. De ska få en djupare förståelse. Ur den kan de skapa goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för medarbetarna.
De allra flesta är fritidspolitiker och det behöver man ha respekt för, menar Nadja Lukin.
– Nämndens regelverk kring sakfrågor och arbetsmiljölagstiftningen får inte ställas mot varandra, och därför måste politikerna hitta ett sätt att hantera arbetsmiljöfrågor så att det gynnar medarbetarnas välbefinnande och samtidigt följer nämndens saklagstiftning.
Inspektion på alla nivåer
Arbetsmiljöverket genomför politikerinformationen på en rad platser i landet.
– Fullmäktige, kommunstyrelse och nämndordförande i alla kommuner erbjuds att delta. Det är helt okej att även tjänstemän från förvaltningar deltar. Vi har inget tak för antal deltagare och hoppas givetvis att det här prioriteras.
Därefter drar de igång ett stort antal inspektioner. Inspektörerna kommer att följa organisationerna under en längre tid.
– Vi börjar på den högsta nivån och jobbar oss genom organisationen ned till golvnivån. Sen återkopplar vi bristerna till den högsta ledningen.
Med nya mandatperioder kommer nya politiker. Är målet att kommunerna och regionerna med stöd av den här satsningen ska bli självgående i sitt systematiska arbetsmiljöarbete?
– Ja, precis. Vi konstaterar vad som inte fungerar och sen får de själva identifiera åtgärder för de risker och brister som finns.
Hur går det till rent praktiskt, hälsar ni på hos till exempel förskolor och träffar personalen?
– Ja, och vi gör det för att se hur SAM-hjulet fungerar. Då ser vi om alla nivåer i organisationen är aktiverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Se SAM-hjulet som ett ledningssystem
Politiker har stora möjligheter att skapa ett hållbart arbetsliv, påpekar Nadja Lukin.
– Den som delegerar sitt ansvar måste man ändå följa upp det regelbundet, och om arbetsmiljöarbetet inte utvecklas måste man ingripa. SAM-hjulet kan ses som ett ledningssystem. Följ upp arbetsmiljön årligen på samma sätt som budgeten.
En medveten styrning av resurser och organisering av arbetet kan göra stor skillnad, menar hon.
– Kommuner och regioner har stora utmaningar att hantera arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och hot och våld. Men jag tror på samverkan och medarbetarnas möjlighet att kunna påverka sitt arbete och få komma med input. Då får man oftast de bästa lösningarna – som fungerar för alla. Många tänker att systematiskt arbetsmiljöarbete bara handlar om det fysiska, men det handlar också om det organisatoriska och sociala.
Vad betyder det här för skyddsombud och chefer?
– Chefer och skyddsombud medverkar alltid vid inspektioner, och skyddsombudets roll är som vanligt att vaka över arbetsförhållandena och se efter om arbetsgivaren uppfyller kraven. Målet från vår sida är att skapa ett hållbart arbetsmiljöarbete som alla tjänar på, säger Nadja Lukin.
Foto Nadja Lukin: Andreas Harnemo
