Jobbet viktigt för att förebygga alkoholproblem

Alkohol och droger i arbetslivet ökar risken för bland annat sjukfrånvaro och minskad produktivitet. Arbetsplatsen kan ha stor betydelse för att förebygga och hantera skadligt bruk. Och en insats är viktigare än andra.

Omkring fyra procent av den vuxna befolkningen har ett alkoholberoende. De flesta av dem är i arbetsför ålder, och en majoritet är män.

Men konsumtionen av alkohol minskar. Det berättade alkoholforskaren Mats Ramstedt under ett seminarium om skadligt bruk i arbetslivet, som arrangerades nyligen av tre stora forskningsinstitutioner: Forte, Mynak och Afa Försäkring.

Mats Ramstedt vågade sig på en framtidsspaning.

– Vi kan se att den totala alkoholkonsumtionen i samhället minskar. 2022 ansåg 28 procent att det var okej att bli berusad på en firmafest, jämfört med 37 procent 2010. Acceptansen minskar med andra ord.

Vi kan se att alkoholkonsumtionen i samhället minskar.

Samtidigt har andelen som arbetar hemifrån ökat och distansarbete ses som en riskfaktor för ökad alkoholkonsumtion.

Att acceptansen för alkohol på jobbet minskar, menade Ramstedt beror på flera saker.  Även låg konsumtion har visat sig öka risken för cancer och andra sjukdomar, och anhörigas perspektiv lyfts oftare fram.

– Dessutom visar forskning att förebyggande insatser i arbetslivet fungerar. Därför är det troligt att den skadliga alkoholkonsumtionen i arbetslivet kommer att minska och att arbetsplatsen blir en fortsatt viktig arena för att förebygga alkoholproblem, säger han.

Risken ökar för sjukfrånvaro och olyckor

Det låter positivt, men hur ser då problemen med skadligt bruk i arbetslivet ut idag? Enligt Myndigheten för arbetsmiljökunskap leder alkoholberoende till en rad negativa konsekvenser i arbetslivet:

• Risken för olyckor och arbetsrelaterade skador ökar.
• Produktiviteten minskar eftersom arbetet utförs sämre och sjukfrånvaron ökar.
• Både kort- och långtidssjukfrånvaro ökar.
• Kostnader för rehabilitering och andra insatser ökar.

Alkoholpolicy viktig

Hur kan man då förebygga alkoholproblem på en arbetsplats?

– En tydlig alkoholpolicy, som är väl förankrad hos arbetsgivare och medarbetare är av grundläggande betydelse, sade Ulric Hermansson, forskare vid Karolinska Institutet.

Men det behöver kombineras med fler åtgärder, till exempel:

• Information till anställda om alkoholvanor och dess risker.
• Utbildning av arbetsledare, chefer, hr och skyddsombud i att förebygga och hantera alkoholproblem.
• Hälsoundersökningar där man får beskriva sina alkoholvanor och får rådgivning.
• Drogtester och alkolås i fordon.
• Rehabiliteringsinsatser.

Använd uppdaterade riktlinjer

Det är viktigt att upptäcka personer i riskzonen så tidigt som möjligt. Förr skilde man mellan beroende och icke beroende. Idag vet man att det finns en stor grupp med riskbrukare, som med ganska enkla medel kan fås att minska ner sitt skadliga bruk. Det som krävs är medvetenhet och kunskap och att man vågar ta tag i problemen från arbetsgivarens sida.

Ulric Hermansson berättade också om de riktlinjer som kan användas för att förebygga och hantera alkoholproblem på arbetsplatsen. Riktlinjerna bygger på den senaste forskningen om svenskarnas alkoholvanor, de uppdaterades nyligen och har sammanställts av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– De är tänkta att fungera som stöd för företagshälsovården och chefer på arbetsplatser för att förebygga och åtgärda alkoholproblem, som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, sade Ulric Hermansson.

Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, delar in de förebyggande insatserna i universella, selektiva och indikerade. Universella insatser kan till exempel handla om att ha en alkoholpolicy som riktar sig till alla på arbetsplatsen. Selektiva insatser tar sikte på grupper med högre risk att fastna i beroende, som unga arbetstagare, arbetstagare som reser och är mycket borta från familj och närmaste nätverk, samt arbetstagare med hög stress i arbetet.

Indikerade insatser riktar sig till personer med hög risk att utveckla problem eller som redan har problem.

Företagshälsan viktigt stöd

Några som ser arbetsplatsens betydelse är företagshälsan som arbetar med att förebygga och hantera riskbruk i praktiken. Fredrik Sparring, företagsläkare på Avonova, och Cecilia Eurén Pettersson, företagssköterska på Falck har lång erfarenhet.

– 25 procent av alla arbetsolyckor har samband med bruk av alkohol eller droger, sade Fredrik Sparring.

En anledning så god som någon att arbeta förebyggande.

– Arbetsgivarna beställer tjänster från företagshälsan. Därför är samsyn och en tydlig policy med handlingsplan viktigt, sade Cecilia Eurén Pettersson och fortsatte:

– En påverkad person är en allvarlig arbetsmiljörisk. Det är alltid bättre att göra något än ingenting och här kan vi på företagshälsan vara till stor hjälp. Om du misstänker att en kollega är påverkad – prata med din chef, som kan ta med personen i fråga till företagshälsan för provtagning. Det är viktigt att dokumentera fakta.

En påverkad person är en allvarlig arbetsmiljörisk.

Därefter görs ett kartläggande samtal, som mynnar ut i en handlingsplan och en överenskommelse mellan medarbetaren och arbetsgivaren. Hela processen från uppstart till återkoppling ska ske snabbt, helst inom en till två veckor. Detsamma gäller naturligtvis om det är chefen som har problem med skadligt bruk.

– Drogtester har visat sig ha god effekt för att få ”de gula”, (det vill säga de som är i riskzonen för att utveckla ett beroende) att röra sig mot grönt. Det hjälper oss också att identifiera personer med skadligt bruk och beroende, sade Fredrik Sparring.

Våga tala om det skadliga bruket

Även Irene Jensen, professor vid Karolinska Institutet och Peter Munch af Rosenschöld, vid Sveriges företagshälsor, betonade vikten av en tydlig policy och en konkret handlingsplan.

– Alla parter inklusive ledningen behöver känna sig så delaktiga att de verkligen förstår och följer policyn.  Framför allt behöver vi våga tala om problemen, sade Peter Munch af Rosenschöld.

– Om vi ska få till en attitydförändring behöver vi dock mer än en övergripande policy. Då behöver vi konkret kunna tala om vad det krävs för förändringar. Om det till exempel handlar om stress och långa arbetstider behöver arbetsgivarna ändra på detta för att förebygga ohälsa och skadligt bruk, menade Irene Jensen.