Många läkare, sjuksköterskor och undersköterskor är stressade på jobbet. En del av dem dricker också för mycket alkohol, och andra skriver ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva. Nu ska forskaren Emma Brulin undersöka hur allt detta hänger ihop.
– Vi vet att förekomsten av arbetsrelaterad stress och ohälsa är hög, bland hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige.
Det säger Emma Brulin, som forskar vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet. Hon fortsätter:
– De har, och har haft, en extrem arbetssituation – inte minst i och med pandemin. De går på knäna. Det saknas personal, den personal som finns slutar, och sjukskrivningstalen ökar.
Sjukvårdspersonal och skadligt bruk
Hon har precis fått pengar för att forska kring hur det här hänger ihop med användandet av alkohol och narkotika bland personalen.
I tidigare forskning har Emma Brulin skickat ut enkäter till tusentals personer inom hälso- och sjukvården, med frågor om bland annat arbetssituation, alkohol och droger. Svaren härifrån kommer att vara en del av den nya studien. Forskargruppen kommer även att skicka ut nya enkäter för att få svar på mer specifika frågor på temat.
– Vi vet sedan tidigare forskning att när arbetssituationen är dålig och stressen är hög så ökar bruket av alkohol och droger.
Risken är extra hög inom hälso- och sjukvården, eftersom de också har tillgång till narkotikaklassade läkemedel och preparat.
– De har tillgång till dem, och läkare har möjlighet att skriva ut dem till sig själva. Vi vet att många gör det.
Många skriver ut läkemedel till sig själva
Statistik från Emma Brulins tidigare enkätundersökningar visar bland annat att:
- 9,7% av läkarna i Sverige tar regelbundet receptbelagda narkotikaklassade läkemedel. Merparten skriver ut dem till sig själva eller ber en vän. Narkotikaklassade läkemedel är till exempel sömntabletter, starka värktabletter och lugnande läkemedel.
- 16% av läkarna och 12 % av sjuksköterskorna tycker att de borde minska sin konsumtion av alkohol.
I och med den här studien vill Emma Brulin bidra med ökat kunskap om fenomenet. Hon vill svara på frågor som:
- hur vanligt är det?
- hur ser det ut i olika grupper?
- vilka preparat använder man?
- hur hänger användningen ihop med sådant som depression och utmattning?
- vilka arbetsmiljöfaktorer ökar respektive minskar riskerna?
- hur påverkar det i kontakten med patienterna?
- vilka insatser behöver göras?
Arbetsmiljö och patientsäkerhet
– Det blir ett sätt att hitta riskfaktorer. Det blir också ett sätt att skapa dialog om hur riskbruk hänger ihop med arbetsmiljö – och med patientsäkerhet.
Emma Brulin tycker att det är viktigt att lyfta just kopplingen mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet.
– Vi kvalitetsmäter sjukvården väldigt mycket, men vi pratar sällan om personalens arbetsmiljö och deras förutsättningar för att kunna ge en bra vård.
Börja prata om frågorna
Om tre år beräknas studien vara klar, men Emma Brulin tycker att arbetsgivare ska börja arbeta med frågorna redan nu.
– Det finns ett stigma kring arbetsrelaterad ohälsa. Man vill inte gå till sina vänner och kollegor med problemen, och då finns det en risk att man självmedicinerar istället.
Emma Brulin tycker att det behöver finnas ställen dit sjukvårdspersonal kan vända sig med sina problem utan att det syns för kollegor och chefer.
Dessutom är det viktigt att lyfta upp frågorna i ljuset. Det kan bli ett sätt att minska stigmat, hoppas hon.
– Vi behöver börja arbeta med preventiva insatser, fånga upp riskbruk innan det övergår i missbruk. Steg ett är att börja prata om att det här är ett problem.
