Karolinska universitetssjukhuset utvecklar ett hälsocentrum för den egna personalen. Hälsocentret ska ge personalen stöd i att hantera den stress och de påfrestningar som arbetet under pandemin har inneburit för dem.
Personalen inom covid-vården har arbetat under stor press. Utmattning och sömnsvårigheter är vanligt, och posttraumatiskt stressyndrom förekommer.
Därför öppnar Karolinska universitetssjukhuset ett hälsocenter. På Karolinska har en stor del av covidpatienterna vårdats, och centrumet kommer att ha kompetens för att både ge stöd i kris och för att främja hälsa i arbetsvardagen.
Att skapa ett hälsocentrum har varit en tanke redan före pandemin. Det är den svåra pressen på vårdpersonalen som har inneburit att det nu blir verklighet. Med den erfarenheten utformas hälsocentrumet på ett sådant sätt att vårdpersonalen ska få bättre stöd också nästa gång samhället drabbas av sjukdom.
– Vi har gjort en stor omvärldsbevakning där vi tittat framför allt på England och USA. Där finns erfarenhet av större kriser, och av att få hem personal som varit utstationerade i krig. Därför har de kommit långt med att arbeta med hälsan hos hälso- och sjukvårdspersonalen, berättar HR-direktören Patricia Enocson.
Största samhällskrisen
Hon påpekar att vi i Sverige inte var förberedda, eftersom pandemin är den största samhällskrisen under vår generation. Den har drabbat vårdpersonalen hårt. Hög arbetsbelastning har kombinerats med starka osäkerhetsfaktorer: hur patienterna ska vårdas, hur smittan utvecklas, risken att smittas eller dra med smitta hem, att inte kunna ta in anhöriga till döende. Och så skyddsutrustningen, påfrestningen av att ha den på sig under långa arbetspass.
I dag går personal som behöver stöd till sin närmaste chef. Det fungerar sämre i kris, då chefernas fulla uppmärksamhet krävs för att verksamheten ska fungera. Därför är en av idéerna med hälsocentrumet är att personalen ska kunna söka stöd på egen hand.
Arbetar direkt mot personalen
– Det är nog den största skillnaden, att vi arbetar direkt mot personalen ute i verksamheten istället för att enbart arbeta mot cheferna. Vi kommer förhoppningsvis att kunna erbjuda ett större utbud av både hjälp till självhjälp och snabbare hjälp när man behöver det akut.
Patricia Enocson vill inte gå in i detalj för mycket på detta tidiga stadium.
– Det kommer att bli den nya verksamhetschefens uppgift att skapa processer och flöden för att få fram hjälp snabbt där den behövs. Men jag tror att kombinationen att ge stöd digitalt och att gå ut och stödja verksamheterna kommer att bli viktig.
Hon räknar med att det går att utveckla tillgången till kognitivt stöd online. KBT-behandling har i studier visat sig vara effektivt även digitalt. Och hon tror att hälsocentrumet kommer att arbeta med utbildningar i exempelvis så kallad peer support.
Det finns en enorm potential i kompisstöd
– Det finns en enorm potential i kompisstöd. I att utbilda personal och chefer i att se de tidiga symtomen på ohälsa direkt på arbetsplatsen. Många är väldigt dedikerade sitt arbete, och har man gått till jobbet fast man inte mår bra så är det bra om det finns arbetskamrater som kan se det.
Ett nav av resurser
Hälsocentrumet i sig är främst att betrakta som ett nav av kompetens och resurser. En budget på fem miljoner kronor finns för att tillföra de resurser som saknas, och personalen ska få stöd med hälsan både i vardagen och i kris.
– Vi ser att det finns en del kunskap vi behöver tillföra. Men vi kommer långt med att samla resurserna, och öka medvetenheten hos medarbetare och chefer om vad det finns för hjälp och hur de får del av den.
Mycket finns redan på plats – arbetsmiljöspecialister, rehabspecialister, hälsopedagoger på de två gymmen i Solna och Huddinge och ergonomer i verksamheten som lånas in till den egna personalen.
Samtidigt som centrumet innebär en satsning på individuella medarbetare, påpekar Patricia Enocson att även det systematiska arbetsmiljöarbetet förstärks.
– Våra arbetsmiljöspecialister ingår i hälsocentrumet och de kommer att fortsätta att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet tillsammans med våra chefer och skyddsombud. Vi ska inom ramen för en gemensam regional satsning också implementera ett nytt digitalt arbetsverktyg. Det kommer att underlätta dokumentation och uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Saknat återhämtning
Huvudskyddsombudet Ann Danielsson, Vårdförbundet, konstaterar att hälsocentrumet är ett bra initiativ från arbetsgivaren. Men hon påpekar att personalen under pandemin också har jobbat med ordinarie vård och samtidigt betat av operationsköer.
– Vi behöver komma tillrätta med övertiden. Våra yrkesgrupper har under lång tid saknat återhämtning. Men ett hälsocentrum är bra. Det är en del av vad vi behöver för att komma på fötter efter påfrestningarna under pandemin.