Skolattentat: så skyddar sig Blackebergs gymnasium

24 januari 2023 Lästid: 6 min

PDV, eller pågående dödligt våld. En mardröm i skolvärlden – som tyvärr blivit verklighet på vissa ställen. I Stockholms skolor förbereder man sig med utbildning, dialog och en larm-app, för att ha så goda förutsättningar som möjligt ifall ett skolattentat skulle inträffa.

Sammanfattning av artikeln

Blackebergs gymnasium har gjort flera saker för att förbereda sig på skolattentat.

  • De har installerat en app på alla medarbetares mobiler så att de kan larma varandra om något skulle inträffa.
  • Alla medarbetare har fått lyssna på en föreläsning om skolattentat.
  • De pratar om skolattentat på arbetsplatsträffarna en gång per termin.
rektor Catrine Hedlund och skyddsombudet Daniel Bengtsson tittar på appen som ska kunna användas vid skolattentat
Med hjälp av en app i telefonen kan medarbetarna på Blackebergs gymnasium larma varandra och utbildningsförvaltningen direkt, om ett skolattentat skulle inträffa.

Foto: Anna Wettergård

Sammanfattning av artikeln

Blackebergs gymnasium har gjort flera saker för att förbereda sig på skolattentat.

  • De har installerat en app på alla medarbetares mobiler så att de kan larma varandra om något skulle inträffa.
  • Alla medarbetare har fått lyssna på en föreläsning om skolattentat.
  • De pratar om skolattentat på arbetsplatsträffarna en gång per termin.

På Blackebergs gymnasium i Bromma har terminen precis dragit igång efter julen. Just nu är det lunchrast och eleverna sitter i grupper i den stora ljusa entréhallen. Vissa spelar kort. En trappa upp sitter en kille och löser mattetal. Han använder mobilen som linjal för att dra raka streck på pappret.

– De flesta har väl kommit igång efter jullovet, men visst märker man att vissa är lite tröttare än vanligt på morgnarna.

Det berättar Daniel Bengtsson, lärare i matematik och fysik, och även skyddsombud.

Suntarbetsliv är på plats för att prata om pågående dödligt våld i skolan; det som i folkmun brukar kallas för skolattentat. Även om sannolikheten att det ska hända är låg, så har man på Blackebergs gymnasium gjort det man har kunnat för att förbereda sig.

– Vi kommer aldrig att kunna bli väl förberedda på ett skolattentat. Det tror jag inte att man kan bli. Men vi är betydligt bättre förberedda nu än för ett par år sedan. Nu har vi kunskap och rutiner som vi kan luta oss mot.

Det säger rektor Catrine Hedlund.

Nu har vi kunskap och rutiner som vi kan luta oss mot

rektor Catrine Hedlund

Catrine Hedlund, rektor

Föreläsning om pågående dödligt våld

En sak som hon har gjort är att bjuda in Kim Norman, säkerhetssamordnare på utbildningsförvaltningen och tidigare polis. Han har skapat en föreläsning på runt 90 minuter, som han håller för alla Stockholms skolor.

Föreläsningen – eller utbildningen som den också kallas – är baserad på material från förundersökningar, samt information från Polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den innehåller bland annat:

  • erfarenheter från tidigare skolincidenter, som Eslöv och Trollhättan
  • varningssignaler
  • skyddsprinciper: fly – sök skydd – larma
  • moraliska dilemman: hur gör man till exempel om man försöker utrymma och eleverna inte lyssnar? Eller om man har låst in sig och det knackar på dörren?

– Det handlar om att skapa en mental förberedelse. Det ökar sannolikheten att agera, och att kunna fatta ett okej beslut baserat på dålig information, säger Kim Norman.

Det handlar om att skapa en mental förberedelse

Kim Norman

Kim Norman, säkerhetssamordnare på utbildningsförvaltningen i Stockholm

I skrivande stund har han hunnit ut till knappt hundra skolor med sin föreläsning, och det är många fler som drar i honom. Trycket är stort även från resten av landet; han får inbjudningar att komma ut till olika orter med sin föreläsning nästan varje vecka.

Film och material till arbetsplatsträffar

Efter föreläsningen får skolorna en film, som en kortversion av föreläsningen, som de kan visa för alla nyanställda.

De får också ett material för arbetsplatsträffar, som bland annat innehåller scenarior och moraliska dilemman att diskutera i grupp. På Blackebergs gymnasium använder man materialet regelbundet.

– Vi lyfter de här frågorna på våra arbetsplatsträffar en gång per termin, säger Catrine Hedlund.

I materialet finns också förslag på övningar som medarbetare kan göra för att förbereda sig – som att kolla var alla nödutgångar finns och ta reda på var man kan komma in med de nycklar man har.

Däremot rekommenderas skolorna inte att öva tillsammans med eleverna, eftersom man då lätt fastnar i ”inrymningstänket”.

– Det som sker är ju dynamiskt. Befinner sig eleverna på skolgården är det bättre att de flyr iväg än att de flyr in i ett klassrum, säger Kim Norman.

Däremot, menar han, är det bra om lärarna pratar med eleverna och diskuterar hur de ska agera om en situation uppstår.

App för att larma varandra

En annan sak som Blackeberg har gjort – i likhet med de andra skolorna i Stockholm – är att skaffa en larm-app till varenda medarbetare på skolan. Om någon öppnar appen och trycker på knappen för pågående dödligt våld så larmas alla medarbetare, och även utbildningsförvaltningen.

– Vi kan också chatta i appen och dela information med varandra om vad som pågår, säger Catrine Hedlund.

Fördelen med appen – jämfört med till exempel ett ljudligt larm i skolan – är att larmet inte kan förväxlas med något annat. Drar man i ett ljudlarm tror kanske eleverna att det är ett brandlarm och springer ut, vilket inte alltid är den bästa lösningen vid ett skolattentat.

Och alternativet att säga något i skolans högtalarsystem är inte heller alltid tillgängligt, eftersom det bara kan användas från ett rum på skolan.

Ständigt pågående arbete

Andra saker som skolan har gjort för att förbereda sig är att skaffa akutväskor till varje våningsplan och märkt ut var de finns, samt återinfört möjligheten att låsa klassrumsdörrar. Dörrarna var öppna under pandemin för att minska trängseln i korridorerna.

Och så arbetar elevhälsan förebyggande med att fånga upp varningssignaler bland elever.

I och med dessa förberedelser är det dock inte läge att luta sig tillbaka, påpekar Catrine Hedlund:

– Arbetet måste vara långsiktigt. Vi måste se till att alla dokument är uppdaterade och hålls levande. Fortsätta hålla igång diskussionen och kunskaperna om de här frågorna.

Det har satt igång en dialog bland kollegorna

Daniel Bengtsson

Daniel Bengtsson, lärare och skyddsombud

Daniel Bengtsson håller med:

– Ja, det har satt igång en dialog bland kollegorna. Man ser det här som en slags försäkring, ifall det värsta skulle hända. Det skapar en ökad trygghet.

Visste du att...

PDV står för Pågående Dödligt Våld. Rekommendationen från MSB och Polisen, om det skulle ske, är att i första hand fly, i andra hand söka skydd och i tredje hand larma.

Hjälp att fånga upp tidiga signaler

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har tagit fram ett metodstöd, som ska hjälpa skolor och andra aktörer i arbetet med att fånga upp tidiga varningssignaler bland eleverna.

Metodstödet innehåller fakta och stöd för att bland annat

  • upptäcka varningssignaler
  • samtala med personer som misstänks ha en våldsbejakande världsbild
  • orosanmäla eller larma

Klicka här för att läsa en artikel om stödet!

Kolla ert riskmedvetande – med Säkerhetsdialogen!

Säkerhetsdialogen är ett verktyg från Suntarbetsliv, som ger stöd för att skapa en trygg och säker arbetsplats.

I verktyget finns bland annat

  • Fakta om hot och våld
  • Checklistor och skyddsronder
  • Stöd för handlingsplaner och uppföljning.

Klicka här för att börja utforska verktyget!

I Säkerhetsdialogen finns också ett test, där ni kan kolla ifall ni har ett tillräckligt bra risk- och säkerhetsmedvetande.

Klicka här för att komma direkt till testet!

Porträtt av medarbetaren Anna Wettergård
Text: Anna Wettergård
Kontakt: [email protected]