Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en tillfredsställande arbetsmiljö för alla. Ibland räcker inte det. Då behöver arbetsgivaren jobba med arbetsanpassningar för enskilda medarbetare.
När det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet inte räcker till kan stöd, arbetsanpassningar och arbetshjälpmedel behövas för enskilda medarbetare. Det behövs till exempel vid en nedsatt arbetsförmåga av något slag, och att arbetet ställer krav på motsvarande funktion.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är arbetsanpassningar en individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Åtgärden syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den ska användas som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, eller vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassningar är ett viktigt verktyg i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och de ska vara skäliga och möjliga att genomföra.
Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Planering och organisering av arbetsmiljöarbete AFS 2023:2 3 kap.
I och med anställningen uppstår ett lojalitetsåtagande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt Lagen om anställningsskydd. Det betyder att arbetsgivaren så långt det är möjligt ska se till att arbetstagaren kan arbeta kvar. Och arbetstagaren är i sin tur skyldig att medverka i sin rehabilitering. Med tidiga insatser och genom olika arbetsanpassningar ökar möjligheten att arbetstagaren kan arbeta kvar och risken för ohälsa och sjukfrånvaro minskar.
Läs mer i Lagen om anställningsskydd, LAS.
I filmen berättar forskare om vad arbetsanpassningar är och vad som är viktigt att tänka på. Vad är möjligt i din verksamhet?
Den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Det innebär att arbetet – om det är skäligt och möjligt – ska anpassas utifrån medarbetarens förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Detta för att medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska kunna fortsätta arbeta utan risk för skador och ohälsa eller som en del av att sjukfrånvarande snabbare ska kunna komma tillbaka i arbete. Lagen är tydlig med det och forskning visar också att medarbetare som har möjligheter till arbetsanpassningar och stöd är sjukfrånvarande i lägre grad.
Arbetsanpassningar kan låta svårt men är något de flesta gör naturligt. Vissa dagar har vi mer energi och förmåga, då arbetar vi kanske lite mer intensivt. Andra dagar, när vi har mindre energi, kan vi behöva ta det lite lugnare. Ofta kan medarbetare eller gruppen med stöd av chef lösa behov av arbetsanpassningar på ett naturligt sätt. Prova olika anpassningar, utvärdera och justera vid behov.
Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter som en arbetsanpassning för att en medarbetare ska kunna behålla eller återfå arbetsförmåga. Trots detta går det ofta att göra anpassningar i arbetet för den enskilde medarbetaren.
Hur kan man tänka kring arbetsanpassningar i vardagen? Möt medarbetare, chef och en hr-specialist och inspireras av hur de har gjort för att skapa en hållbar situation.
Möjlighet till arbetsanpassning gäller alla på arbetsplatsen och samtliga behöver känna till processen. Det är också viktigt att arbetsanpassningar genomförs med omsorg om alla som arbetar i verksamheten. En arbetsanpassning för en medarbetare ska inte innebära en ökad risk för någon annan medarbetare. Arbetsanpassningar ska inte heller påverka tredje part negativt. Hänsyn behöver tas till alla, även elevers, brukares och patienters rättigheter som styrs av andra lagstiftningar.
Att undersöka behov av arbetsanpassningar kan exempelvis göras i medarbetarsamtal, vardagliga samtal eller särskilda möten. Skyddsombudet kan vara med som stöd till chef i arbetet med att undersöka behovet av arbetsanpassningar eller till medarbetare som är i behov av arbetsanpassning.
De arbetsanpassningar som görs kan variera i längd beroende på anledningen. De kan vara tidsbegränsade för att medarbetarens nuvarande situation kräver det eller en varaktig anpassning om medarbetaren har en bestående nedsatt arbetsförmåga.
Arbetsanpassningar kan vara tidsbegränsade och fungera både förebyggande och främjande. De kan vara mycket värdefulla för att förhindra sjukfrånvaro och rehabilitering eller för att främja återgång i arbete efter en sjukfrånvaro. Det är viktigt att löpande följa upp och utvärdera hur det går. Du som chef kommer överens med din medarbetare om hur länge arbetsanpassningen ska prövas.
En nedsatt arbetsförmåga kan ibland innebära varaktiga avvikelser, exempelvis fysiska, kognitiva eller neurologiska, som gör det svårt att hantera kraven i arbetet. En medarbetare som har en varaktig nedsatt arbetsförmåga kan då inte rehabiliteras i den betydelsen att arbetsförmågan återfås. I stället har arbetsgivaren ett ansvar att i möjligaste mån se till att en person med nedsatt arbetsförmåga får samma förutsättningar som sina kollegor att utföra sitt arbete genom olika arbetsanpassningar, stödinsatser och hjälpmedel.
Ibland räcker det att tänka kring de enkla frågorna Vad, Var, Hur och När för att hitta arbetsanpassningar och stöd som fungerar. Fler tips finns här.
Börja med att fundera kring generella arbetsanpassningar och stöd – de är ofta en hjälp oavsett orsak till den lägre arbetsförmågan.
Här finns artiklar att läsa om hur andra gör.
