Med ett stressverktyg på nätet ska du kunna analysera din stress, lära dig att jobba friskare och få hjälp att hitta roten till problem. Detta arbetar forskaren Caroline Eklund för. Hon hoppas att det kan bli något som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda, som en del i friskvården.
Med ett stressverktyg på nätet ska du kunna analysera din stress, lära dig att jobba friskare och få hjälp att hitta roten till problem. Detta arbetar forskaren Caroline Eklund för. Hon hoppas att det kan bli något som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda, som en del i friskvården.
Efter flera års arbete med att utveckla verktyget pågår användartester under 2016. Kommunanställda hör till användarna som testar. Caroline Eklund, fysioterapeut (sjukgymnast) och doktorand inom hälsa och välfärd vid Mälardalens högskola i Västerås, beskriver nätverktyget som ”en avancerad självhjälpsbok”.
Det är alltså individuella aspekter av stress som står i fokus. Detta får hon mycket frågor om, förstås. I synnerhet sedan Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö lanserades i våras. Är det inte så att stressen är individuell, men att orsakerna måste sökas i arbetsplatsens organisering? Caroline Eklund väljer sina ord, det här är en känslig balansgång.
‒ Det kan verka som att verktyget lägger mycket ansvar på individen. Men vi beskriver också i programmet att stress kan vara resultat av arbetsmiljön och har lagt in information och råd om hur man kan agera.
‒ Jag vill helst inte välja sida. Jag tror att man kan närma sig ett problem från flera håll och ha både organisations- och individperspektivet. Kanske kan verktyget stödja någon att hitta roten till problemen och ge resurser att hantera sin situation, säger hon.
Texter och tester
I projektet samarbetar forskare tvärvetenskapligt inom psykologi, informationsdesign och stressforskning och det har tagit några år för dem att utveckla nätverktyget, som består av videoklipp, texter och olika självtester. Caroline Eklund visar på en dator hur det är uppbyggt. Först kommer en introduktion om programmet i sig och en liten film om stressen och hur den kan skada. I nästa steg får personen beskriva sina egna upplevelser av stressiga situationer.
‒ Är det när chefen kommer in på mitt rum och talar med sträng stämma som jag får svettningar eller får svårt att koncentrera mig? Vad får det för konsekvenser på kort och lång sikt? Kanske skriker jag på min partner eller barnen när jag kommer hem istället för att hantera problemet på ett bättre sätt, säger Caroline Eklund.
Stress kan vara olika saker för olika personer
Verktyget beskriver vanliga symtom på stress: Tryck över bröstet, spänningar, hjärtklappning, glömska, koncentrationssvårigheter, negativa tankar, oro, vrede, svårigheter att kontrollera humöret. För lite sömn. För mycket sömn.
‒ Jag tror att de flesta känner igen sig i något av exemplen. Stress kan vara olika saker för olika personer, säger hon.
Kurvor och staplar
Programmet känner av vad man har svarat, ritar kurvor och staplar och erbjuder en stig genom systemet utifrån vad man betonat i sina svar. Man klickar sig vidare och får förslag på övningar. Caroline Eklund visar hur en fiktiv person ordinerats att träna avspänning med en metod som verktyget lär ut.
Andra moduler tränar personen i att förändra negativa tankar, att hantera negativa känslor, att planera sin tid eller att öva kommunikation genom att vara ”sunt självhävdande”. Forskaren påpekar att människor har olika motståndskraft mot stress. Det finns de som är undergivna, som har svårt att tacka nej till arbetsuppgifter, som alltid säger ja tills de inte orkar längre.
Användaren av verktyget får lära känna situationer som stressar och hur man brukar reagera.
‒ Om man blir aggressiv eller undergiven ‒ och även hur man är när man är snäll mot sig själv, hur det känns när man sätter gränser, säger nej och inte tar på sig för mycket. Om man är undergiven så skadar man ofta sig själv i långa loppet.
Det finns också en omfattande sömnmodul. Användaren kan skriva sömndagbok och få hjälp att analysera den, och en liten kurs i ”sömnhygien”, hur sovrummet bör vara, att man kanske bör sluta med kaffe på kvällen och lägga motionen tidigare under dagen.
‒ Så att man kan bygga ihop sitt eget sömnrecept.
Gå från ord till handling
Slutligen finns ett avsnitt om att gå från ord till handling.
‒ Varför kan vissa ändra sina beteenden lättare än andra? Hur kan vi nå dem som har svårast? Jag vet ju själv vad jag har svårt med, och vi jobbar väl alla med hälsorelaterade beteendeförändringar. Hissen eller trappan? Röka eller inte röka? Vad är det vi styrs av egentligen? Vad avgör om vi förändrar beteenden för hälsans skull?
Våren 2016 testades funktionerna på 14 personer som är anställda inom högskolan. Det visade sig att några alltför tidigt trodde att de fullföljt programmet. Och tre avhopp blev det för att testarna inte tyckte sig ha tid. De var helt enkelt för stressade för att jobba med sin stress…
Forskarna försöker bygga in ett stöd i programmet för att användarna faktiskt ska fullfölja det.
‒ Att göra det så spännande som möjligt. Det är många interaktiva moment. Man får titta, lyssna, fylla i formulär, säger Caroline Eklund.
Hon leker med tanken att i en förlängning göra verktyget mer som ett spel för att öka drivkraften att jobba vidare med den. I databranschen pratar man ibland om ”spelifiering”, att forma nyttigheter till något lustfyllt. Ett exempel är en trappa i Stockholm som utformades som en pianoklaviatur som gick att spela på med fötterna. Vilket fick fler att inte åka rulltrappa.
Provomgång gav positiva reaktioner
Än så länge (sommaren 2016) är det bara utvalda försökspersoner som kommer åt nätverktyget ”Min stresskontroll”. Caroline Eklund hoppas att det ska bli allmänt tillgängligt, att arbetsgivare ska kunna erbjuda den som friskvård och att även privatpersoner ska kunna använda den så småningom.
Hon betonar att verktyget siktar just på friskvård. Personer som redan är sjukskrivna på grund av stress ska inte använda den.
Vårens första provomgång gav positiva reaktioner och konstruktiva förslag. Caroline Eklund ska nu förtydliga, komplettera och putsa på informationsdesignen innan de ska testa det i stor skala hösten 2016.
Strax över 200 försökspersoner ska få prova detta under fyra till sex månader, med uppföljningar efteråt. Effekter ska mätas och analyseras. Caroline Eklund har sökt deltagare hos större arbetsgivare i Västmanland, bland annat inom socialtjänsten, landstinget och kommunsektorn, främst skolan.
E-hälsa på webben
Självhjälpsprogrammen på webben har blivit allt fler. När Sveriges kommuner och landsting för några år sedan skannade området hittade man över 300 exempel. Idag torde det finnas betydligt fler.
Flera svenska universitet och högskolor har gjort seriösa satsningar på hälsoprogram via webben. Ett exempel är Uppsala universitet som har utvecklat ett självhjälpsprogram för människor som mår psykiskt dåligt efter cancerbehandling. Det lanseras i slutet av 2016.
I Danmark har företaget Worklife Barometer konstruerat ett webbprogram mot stress, Howdy. Det finns här: www.falck.dk/healthcare/howdy.
E-hälsa har visat sig fungera, bland annat program för kognitiv beteendeterapi (KBT) mot panikångest, depressioner och fobier. Det finns också mer eller mindre välfungerande program och stöd i samband med övervikt, rökning, ADHD, spelmissbruk och mardrömmar.
