– Jag sitter nära min personal och hinner växla ett ord med alla. Vi jobbar tillsammans och diskuterar hur vi ska lösa olika problem, säger Hannele Alexandersson som driver Gillets hemvård på intraprenad sedan 2008.
Det här är en äldre artikel och förhållanden kan ha ändrats. Läs gärna även nyare artiklar om chefers förutsättningar, se länkar upptill texten.
2004 genomförde Arbetsmiljöverket en stor undersökning som visade att cheferna i hemvården mådde dåligt, bland annat på grund av att man ansvarade för så många medarbetare. Under 2004 anställde Örebro kommun fler chefer, så att antalet medarbetare per chef minskade till maximalt 25.
Fyra år senare gjorde man en stor kartläggning för att ta reda på vilket stöd cheferna behövde för att göra ett bra jobb. Ett resultat blev att man anställde mer administrativ personal och omfördelade resurser från typiskt manliga verksamheter till de kvinnliga.
Hannele Alexandersson tror att skillnaderna mellan att vara chef i en kvinnlig och en manlig verksamhet är könsrelaterade.
– De kvinnodominerade jobben har inte lika hög status och man värderar inte arbetet på samma sätt som många tekniska yrken, även om det har blivit bättre. Alla håller med om att det är ett oerhört kvalificerat arbete vi gör, men det är inte förankrat i folksjälen.
Delat ledarskap stort stöd för chefer
Stöd i chefsrollen
Tidigare har Hannele jobbat på stora vårdboenden med hundra anställda, där hon knappt kunde namnet på alla. Idag har hon och hennes chefskollega 30 medarbetare var, som servar 280 brukare i centrala Örebro.
Hannele tycker att hon får det stöd hon behöver i sin chefsroll både när det gäller arbetsmiljö och ekonomi. Hennes chef finns där när hon behöver hjälp och kommunledningen lyssnar. Skulle det där som aldrig händer ändå inträffa, kan hon ringa ett krisnummer och få stöd inom några timmar.
– När vi chefer inom förvaltningen signalerade att de anställda mådde dåligt tidigare i år, beställde förvaltningschefen en kartläggning via företagshälsovården och redovisade resultaten för oss. Det visade sig att de flesta trivdes med sina arbeten även om många kände sig stressade. Det fick varje enhet jobba vidare med att lösa.
Det delade ledarskapet är också ett stort stöd i chefsrollen, tycker Hannele.
– För att kunna vara en bra chef tror jag dessutom att man måste säga till när det inte fungerar, att det här fixar jag inte.
Ta bort stenarna på stigen
Hannele började jobba som skötare och vårdare, men läste vidare till chef för 20 år sedan. Hon ville påverka och förbättra arbetsmiljön för de anställda i äldreomsorgen och tillvaron för brukarna.
– Jag såg potentialen till utveckling. Mitt mål är att de äldre som får hjälp av oss ska känna sig trygga och nöjda, så att deras sista tid blir bra och att personalen som jobbar delar den uppfattningen. Jag vill också att medarbetarna ska kunna vara delaktiga och själva må bra. Då är det min roll som chef att stötta personalen och ta bort stenarna på stigen.
Intraprenad ger självbestämmande
Hannele har valt att driva hemvården på intraprenad sedan 2008, när möjligheten dök upp. Hon hade läst undersökningar som visade att personalen trivdes bättre i privat verksamhet. Nu ville hon testa om intraprenad var ett sätt att få kortare beslutsvägar och större eget ekonomiskt beslutsutrymme, också i den offentliga sektorn.
När Hannele hade fått med sig personalen, efter ett års diskussioner, skrev hon på ett avtal med kommunen där hon lovade att de skulle uppfylla kvalitetskriterierna inom de ekonomiska ramar som kommunen har.
Nu får verksamheten behålla det eventuella överskott som uppstår och kan investera det i utbildningar och annat som man beslutar om tillsammans, som nya regnkläder, almanackor, telefoner och möbler till personalrummet.
Pengar över till utbildning
Hannele och hennes chefskollega valde också bort möjligheten att anställa en tredje chef för att få ansvar för ännu färre medarbetare.
– Vi tycker att det fungerar bra. Ett delat ledarskap på tre blir svårt. Nu får vi pengar över att använda till annat.
Efter att ha gått med minus de första åren fick Gillets hemvård, som enda verksamhet inom hemvården, ett överskott 2010. De tre miljonerna valde de bland annat att satsa på att utbilda personalen i bemötandefrågor, resten finns kvar för att kunna satsa på utbildning nästa år igen.
– Om vi jobbar för att hitta smarta lösningar, så får vi själva glädje av det. Det känns jättebra och blir en morot för personalen, säger Hannele.
