Hur kan man bäst stötta psykologer och socialsekreterare under deras studieår och första år i yrkeslivet? Det ska forskaren Ingrid Schéle och hennes kollegor på Umeå universitet undersöka.
Psykologer och socialsekreterare är överrepresenterade när det gäller långa sjukskrivningar. Det gäller särskilt kvinnorna i de yrkena, och kanske särskilt nyexaminerade. Socialsekreterare är också ett yrke som många stannar kort tid i.
– De här studenterna är på väg ut i ett yrkesliv där de kan behöva handskas med stora känslomässiga krav. Vi vill följa en grupp under flera år och undersöka hur de förbereds för att hantera de här kraven, säger Ingrid Schéle.
Forskarna planerar att mäta studenternas kognitiva förmåga och psykiska välbefinnande under studietiden och de första åren i yrkeslivet, med hjälp av konkreta tester och enkäter. Den kognitiva förmågan handlar bland annat om arbetsminnet och om förmågan att tänka om och tänka nytt.
I enkäterna kommer forskarna att ställa frågor om den psykosociala arbetsmiljön både under studietiden och den första tiden i yrket.
– Vi kommer att lägga särskilt fokus på utmaningar och förhoppningar i övergången mellan studier och arbetsliv, inte minst genom att undersöka hur väl förberedda studenterna känner sig inför sitt framtida yrkesliv, säger Ingrid Schéle.
Unik chans att följa individer
Studenterna letar de upp på de utbildningsorter där det finns både ett psykologprogram och ett socionomprogram.
– Vi kommer att prioritera de orter som har både psykologprogrammet och socionomprogrammet, för att få så många variabler som möjligt lika, säger Ingrid Schéle.
Det här blir en unik chans att följa en individ genom olika livssituationer, och se hur individen och de här situationerna samspelar, menar hon.
– I mycket arbetsmiljöforskning studerar man en organisation i taget. Här följer vi istället individerna i deras arbetsliv. Det kommer att bli mycket spännande data!
Genus- och maktperspektiv
Det finns också ett genus- och maktperspektiv med i bilden.
– En uttalad ambition med vårt forskningsprojekt är att få en ökad förståelse för hur det kommer sig att kvinnor är överrepresenterade i sjukskrivningssammanhang.
Studietiden är den sista period där vuxna kvinnor och män befinner sig på lika villkor. Så fort studenterna kommer ut i arbetslivet och börjar arbeta så hamnar de på olika ställen med olika förutsättningar, påpekar Ingrid Schéle.
Det kan handla om att fler kvinnor befinner sig på arbetsplatser med låg kontroll
– Det finns ju forskning som visar att skillnaderna i arbetsvillkor i olika verksamheter är anledningen till att en så hög andel kvinnor är sjukskrivna på grund av stressrelaterade orsaker. Det kan handla om att fler kvinnor befinner sig på arbetsplatser med låg kontroll.
Hoppas bidra till förändringar
Ingrid Schéle hoppas att hennes och kollegornas studie kan bidra till mer kunskap om vad det är som gör studietiden och de första åren så tuffa för en del av de här studenterna. Delvis handlar det om en krock mellan studietid och vad jobbet sedan innebär.
– Vår förhoppning är att de data vi samlar in kan inspirera till förändringar i utbildningen, så att den blir mer anpassad till villkoren i arbetslivet. Vi vill också förmedla till arbetsgivarna vad som kan underlätta för de nyanställda psykologerna och socialsekreterarna.
– Det finns arbetsgivare som tror att man orkar mer när man är ung och nyexaminerad. Men det är kanske de nyanställda som är mest sårbara? Vi kanske kan bidra till att ändra lite i tanken på när arbetsvillkoren är som tuffast i de här yrkena.
Outforskad period i yrkeslivet
Den här perioden i yrkeslivet har inte uppmärksammats så mycket tidigare i svensk arbetslivsforskning. Men två forskare, Petter Gustavsson och Ann Rudman, har följt lärare och sjuksköterskor på samma sätt, under studietiden och de första åren i yrket.
– De har visat att det är de första åren som är tuffast, och innehåller andra krav än man tidigare förstått. Vi har fått mycket inspiration och stöd från dem, säger Ingrid Schéle.
En förhoppning är att på sikt bygga upp kunskap om flera yrkesgruppers studenttid och första år i yrkeslivet, med fokus på just övergången mellan studier och yrkesliv.
För att få bättre grepp om gruppen de ska studera kommer forskarna att bjuda in studenterna på psykolog- och socionomprogrammet på Umeå universitet. De kan bidra till studien, till exempel genom att skriva sin magisteruppsats utifrån fakta som forskarna hämtat in.
– Vi är en forskargrupp på sex personer. Med studenterna och samarbetet mellan institutionerna kommer vi att mäkta med så mycket mer. Det kommer att bli stimulerande att ha kontakt med dem vi forskar på!
