Den arbetsrelaterade stressen och ohälsan är hög för många som arbetar inom den offentliga sektorn. För att komma tillrätta med problemen behöver arbetsgivare jobba med sin OSA. Men det finns hinder på vägen, visar ny forskning.
– Uppemot 800 människor dör varje år till följd av hjärt- och kärlsjukdomar som de har fått från stress på arbetet. Det är den arbetsrelaterade dödsorsak som vi ser ökar allra mest.
Det säger Karin Günther, som leder Arbetsmiljöverkets program mot arbetsrelaterad dödlighet, under ett webbinarium arrangerat av Arbetsmiljöverket.
Mycket att vinna
För arbetsplatser finns det mycket att vinna på att jobba med arbetsbelastning och OSA, den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Inte minst för att kunna behålla sina medarbetare.
– För att kunna kompetensförsörja välfärden behöver vi säkerställa att det finns rimliga förutsättningar för att kunna arbeta ett helt yrkesliv här. Dessutom främjas kvalitet och sådant som patientsäkerhet också av en god OSA.
Det säger Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin, verksam vid Institutet för stressmedicin.
Forskare undersökte hindren
Men eftersom problemen med arbetsrelaterad ohälsa och stress är så stora, och dessutom ökar, så verkar det finnas något som hindrar arbetsgivare från att skapa en hållbar OSA. Arbetsmiljöverket gav därför tre forskare i uppdrag att undersöka vad dessa hinder består av.
Magnus Åkerström är en av forskarna.
– Jag och mina kollegor har analyserat information från 440 arbetsplatser som vi har följt på olika sätt; hur de arbetar med sin OSA.
Arbetsplatserna har funnits inom välfärdssektorn. Främst vård och omsorg men även skola och verksamheter som tillhandahåller service inom vård och omsorg. Forskarna har skickat ut enkäter, studerat ansökningshandlingar och genomfört observationer. Undersökningen har resulterat i en rapport som nyligen gavs ut av ISM, Institutet för Stressmedicin, Västra Götalandsregionen.
Många har liknande utmaningar
Magnus Åkerström blev under studiens gång förvånad över att svårigheterna med OSA-arbetet var så pass återkommande, och såg likadana ut på många olika organisationer.
– Många sitter med samma utmaningar. Vi blev också lite förvånade över att se att det är så många som har de här utmaningarna, och har svårt att få till arbetet. Man börjar och försöker och har de bästa intentionerna, och så händer det någonting på vägen, och så blir det väldigt svårt att hålla i det här arbetet.
Här är några citat från studien, från hr-personer, arbetsmiljösamordnare och chefer på olika nivåer:
”Då det har funnits en underbemanning av chefer har många arbetsmiljöfrågor fått stå åt sidan”
”Idag kan vårt arbetsmiljöarbete till och med vara ett arbetsmiljöproblem för vissa chefer då tiden inte räcker till”
”Kunskapen finns hos de högre cheferna men vardagen pressar på med annat som blir viktigare”
”[Vi behöver] …få ledning, chefer och medarbetare att prioritera arbetsmiljö mer! (Stort fokus på patientsäkerhet idag).”
Hinder på tre nivåer
Utifrån analyserna har forskarna sammanställt ett antal hinder som kan göra det svårt att komma till rätta med den ohälsosamma arbetsbelastningen.
Hindren finns på tre nivåer:
På organisations- och ledningsnivå finns det bland annat hinder i hur mycket OSA-frågorna prioriteras.
– Den högsta ledningen saknar ofta tillräcklig förståelse för vad det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet faktiskt innebär. Vi ser också att OSA ofta inte prioriteras fullt ut.
På arbetsplatsnivå finns det bristande resurser för att jobba med OSA, och oklarheter kring vem som ska göra vad.
– Första linjens chefer lämnas ofta ensamma med det här arbetet vilket leder till tidsbrist, upplevt bristande stöd och upplevt bristande beslutsmandat.
På genomförandenivå finns oklarheter kring hur OSA-åtgärder ska utformas, införas och upprätthålls på arbetsplatsen.
– Här ser vi bland annat en bristande förståelse för vad det faktiskt är man ska göra.
Dessutom saknas det ofta kommunikation om OSA mellan ledningsnivå och arbetsplatsnivå.
– Många chefer upplever att de måste lägga en massa energi på att dela värld med ledningen. När de till slut kommer till någon slags gemensam förståelse så har tid, kraft och pengar redan tagit slut.
Flera nivåer behöver arbeta samtidigt
Organisationerna behöver alltså ta ansvar på flera nivåer för att minska ohälsosam belastning. Det är inte de enskilda chefernas ansvar, menar Magnus Åkerström.
Om man inte gör det finns risken att organisationen och arbetsgivaren vidtar för få eller fel åtgärder.
– Om vi inte hanterar de här riskerna så riskerar vi till exempel att fokusera mer på individerna än på de utmaningar som vi har i organisationen.
Så vad ska arbetsgivaren då göra?
– Man behöver ta med de här hindren hem och så behöver man undersöka i vilket utsträckning som de är ett problem i sin egen verksamhet.
Och hittar man hinder, så får man arbeta fram en plan för att hantera dem, avslutar Magnus Åkerström.
.
Tre råd till arbetsgivare från Magnus Åkerström
Se till att det finns:
- En förståelse på samtliga nivåer inom en organisation för hur det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet bör utformas och genomföras samt dess betydelse för verksamhetens produktivitet och ekonomi.
- En vertikal kommunikation rörande arbetsmiljöarbetet inom alla nivåer av organisationen, och att samtliga nivåer är engagerade i arbetet med OSA.
- Tillräckliga förutsättningar och resurser i form av tid, kunskap och arbetssätt för det praktiska arbetet med OSA.
