Attityden till åldrande och till arbete behöver förändras. Annars går inte välfärden ihop när färre ska försörja allt fler.
– Arbete är i princip bra för hälsan, men vi måste strukturera det bättre, sa forskare Eva Vingård på en SKL-konferens om förlängt arbetsliv.
Arbetsmiljön hamnar överst för vad som styr när man väljer att gå i pension. Andra faktorer som spelar in är ett stimulerande arbete, den sociala gemenskapen, den egna hälsan och ekonomin, visar forskning.
Enligt Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, tycker folk att alla delar av arbetsmiljön är viktiga, inte enbart de fysiska. Hon var en av flera föreläsare på en konferens den 9 oktober om ett förlängt och förändrat arbetsliv, arrangerat av Sveriges Kommuner och Landsting på grund av den stora utmaning välfärden står inför. Kommuner, landsting och regioner skulle behöva en halv miljon medarbetare de kommande tio åren.
Krävs nytänk om ålder och arbete
– Vi måste börja jobba tidigare och sluta senare – tänka nytt och ompröva. Det kräver också attitydförändringar till åldrande och arbete, inledde Caroline Olsson, chef på SKL:s arbetslivssektion.
För medan vi lever och håller oss friska allt längre så är den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige 64,5 år – samma som för tio år sedan. Ålderssammansättningen i samhället de kommande tio-tjugo åren gör det svårt att behålla välfärden om vi inte arbetar längre.
Enligt Eva Vingård finns det många fördelar för människor att arbeta högre upp i åldern. Arbete
- strukturerar tiden
- skapar mening
- ger oss status och identitet
- uppmuntrar till aktivitet och kreativitet
De ekonomiska fördelarna finns förstås också.
– Riktigt tunga fysiska arbeten är inte bra för äldre men man kan anpassa genom att minska tunga repetitiva och fysiskt belastande arbetsuppgifter och genom fysisk träning, sa Eva Vingård.
Träning viktig för förlängt arbetsliv
Forskningen visar också att arbetsminnet (korttidsminnet) hålls ganska intakt upp till 70-årsåldern. Det semantiska minnet (kunskapsminnet) förbättras till och med hos äldre, men det episodiska minnet, som handlar om händelser man varit med om och namn att komma ihåg, försämras.
– Minne blir bättre av fysisk träning eftersom fysisk belastning stärker hjärnan. Det räcker inte med soduko och korsord, sa Eva Vingård.
Hur ser då organisationer ut som har kvar medarbetare länge upp i åldrarna? De har bra ledarskap, god kommunikation, ger anställda inflytande och stimulans i arbetet samt krav och resurser i balans.
– Och det är lönsamt. De som har ett hälsotänk i organisationen är betydligt lönsammare företag, påpekade Eva Vingård.
Egen inställning viktig
Så vad stoppar ett längre arbetsliv? Negativa attityder – ålderism – är ett stort hinder. Den egna inställningen har också betydelse. Det gäller att tro att man klarar det och kan lära sig nytt. Självklart spelar också arbetsvillkoren in.
– Det är en hel del förändringar som behövs för att folk ska orka och vilja arbeta mer. Vad ska vi förbättra inom skolan, vården och omsorgen för att man ska orka? Nu måste vi parter börja beskriva det, sa SKL:s ordförande Lena Micko, och efterlyste även politiska rambeslut för ett förlängt arbetsliv, exempelvis höjda pensionsåldersgränser.
Heltid som norm
Kommunals ordförande Tobias Baudin framhöll bland annat SKL:s och Kommunals gemensamma utvecklingsprojekt för att göra heltid till norm inom välfärden.
Kanske behöver man byta arbete för att orka till 65 eller 67 år eller när man går i pension.
– Våra medlemmar går i pension i genomsnitt vid strax över 63 års ålder. Oftast för att man inte orkar mer. De är mer sjukskrivna än andra grupper och över hälften arbetar deltid. Det är ett otroligt resursslöseri, sa han.
Förutom att heltid är viktigt ur försörjningssynpunkt så skapar heltidsanställningar lugnare arbetsplatser där man kan planera bättre och inte bara behöver jobba under arbetstoppar, vilket gör oss friskare.
– Förbättrar man arbetsvillkoren behåller man personalen längre och levererar en bra välfärd. Kanske behöver man byta arbete för att orka till 65 eller 67 år eller när man går i pension. Vi parter kan göra mer kring kompetensutveckling, sa Tobias Baudin.