Chefer uppskattar – oftast – äldre i arbetslivet

24 februari 2020 Lästid: 4 min
Bra med livserfarenhet på jobbet. Många chefer tycker att äldre anställda bland annat är mer lojala och noggranna. Men det finns också en del negativa attityder till äldre i arbetslivet, visar en ny studie.

Foto: Marie Linnér / TT

De flesta chefer anser att äldre medarbetare har erfarenhet och kunskap som är bra för arbetsplatsen. De ses som lojala och noggranna, visar en ny rapport. Samtidigt finns det också negativa schablonbilder.

Hur ser chefer på sina äldre medarbetare? Det är temat för en ny rapport som forskaren Kerstin Nilsson har skrivit på uppdrag av Delegationen för senior arbetskraft. Rapporten bygger på tidigare forskning om äldre i arbetslivet, både hennes egen och andras.

Utgångspunkten är att arbetslivet behöver förlängas, eftersom alltfler svenskar lever längre än förr. Många har god hälsa högt upp i åren. Dessutom kommer det troligen att bli ännu större brist på arbetskraft i vissa branscher i framtiden.

Chefernas attityd är en av flera faktorer som har betydelse för om äldre medarbetare bestämmer sig för att jobba kvar eller gå i pension.

Uppskattade medarbetare

De flesta chefer ser positivt på sina äldre medarbetare (55+), enligt rapporten. Cheferna tycker att de äldre har stor kunskap och erfarenhet. Deras livserfarenhet anses vara till nytta i jobbet. De äldre uppfattas som ett stöd för yngre. De ses också som mer lojala och noggranna.

– Det positiva överväger absolut, säger Kerstin Nilsson. Men sedan när det kommer till handling, erbjuder man inte särskilt mycket anpassning av arbetsplatsen, så att äldre kan stanna kvar.

Det finns även negativa attityder.

I en enkät med cirka 900 chefer svarade över hälften att äldre har svårare att ta till sig förändringar. Cheferna tyckte också att äldre var mer negativa till ny teknik och mindre flexibla i sitt tänkande. De ansågs arbeta långsammare. Chefernas bild var dessutom att äldre hade sämre utbildning och svårare att acceptera förändringar.

Negativa schablonbilder

Enligt Kerstin Nilsson handlar den negativa synen på äldre anställda ofta om stereotyper. Cheferna kan prata om äldre som en enhetlig grupp, utan att fundera på om bilden egentligen stämmer in på enskilda individer.

När chefer i djupintervjuer får reflektera kring frågan, framträder en annan bild.

– När de börjar titta på de egna medarbetarna, kan de säga ”vi har ju också yngre medarbetare som är teknikfientliga eller emot omorganisationer”. Då blir bilden mer nyanserad, säger hon.

Men om äldre, som har upplevt många förändringar i arbetet, faktiskt är mer skeptiska till exempelvis en omorganisation? Ja, då gäller det för chefen att försöka dra nytta av deras erfarenheter, menar Kerstin Nilsson.

– Man kanske behöver lyssna på dem, så att man inte gör samma fel en gång till.

Erfarenheter kan tas tillvara

Hon anser att många arbetsgivare kan bli mycket bättre på att ta tillvara äldres erfarenhet och kunskap. Stereotypa föreställningar, negativa attityder och diskriminering kan driva äldre ut ur arbetslivet, trots att de både kan och vill jobba längre.

– Arbetsplatsen riskerar då att gå miste om den erfarenhet och kompetens som äldre medarbetare besitter. Det är beklagligt för organisationen, säger hon.

I många yrken kan det vara svårt för äldre att arbeta med samma uppgifter som yngre. Ofta behövs skräddarsydda lösningar.

En modell kan vara att äldre avlastas vissa arbetsuppgifter och i stället får vara mentorer för yngre kollegor. Det kan både arbetsplatsen och individen vinna på. På byggföretag har forskarna sett exempel på att äldre blir ”bodtomtar”. De har hand om material och hjälper kollegor på olika sätt, men slipper de tyngsta inslagen i arbetet.

Det är inte ovanligt att anställda kommer tillbaka till samma arbetsplats som vikarier efter pensioneringen. Det visar att många äldre vill arbeta, men att de vill ha annorlunda förutsättningar än tidigare, menar Kerstin Nilsson.

Äldre i arbetslivet en ickefråga för många

Chefer behöver mer kunskap för att kunna jobba åldersmedvetet, fortsätter hon. De behöver också tid att reflektera. Detta med att behålla äldre medarbetare är en ickefråga för många chefer.

– På samhällsnivå tycker cheferna att senarelagd ålderspensionering och ett långt och hållbart arbetsliv är jätteviktiga frågor. Samtidigt är det andra problem som är akuta här och nu, i deras dagliga arbete.

Delegationen för senior arbetskraft

Delegationen ska på uppdrag av regeringen:

  • verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet
  • identifiera hinder och hitta möjligheter för att bättre kunna tillvarata äldres kunskap och erfarenhet

Uppdraget ska vara klart senast den 1 oktober 2020.

Här hittar du rapporten Chefers attityder till sina äldre anställda.

Fyra olika slags åldrar

Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad och docent vid Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet, har utvecklat SwAge-modellen (Sustainable Working Life for All Ages).

Den ringar in vad arbetsplatserna bör satsa på för att behålla äldre personal. Modellen väger bland annat olika slags åldrar i förhållande till arbetsförmåga.

Fyra slags åldrar:

  • Kronologisk (antalet år)
  • Biologisk (kroppsligt åldrande, vilket påverkas av arbetsliv, livsstil och genetiskt arv)
  • Social (attityden till en åldersgrupp, utifrån var i livet vi befinner oss)
  • Kognitiv (minne, förmåga att lära nytt m.m.)

Läs mer om SwAge-modellen här.

Text: Margareta Edling

Verktyg på samma tema