Tackla konflikten på jobbet med ABC-modellen

28 april 2014 Lästid: 4 min
Sammanfattning av artikeln

Enligt ABC-modellen har alla konflikter alltid tre sidor: Attityder, Beteende, Conflict.

Konflikter kan handla huvudsakligen om sakfrågor (C), negativa beteenden (B) eller avståndstagande och fiendskap (A).

Var konflikten befinner sig avgör hur den ska tacklas. En konfliktlösare hjälper inblandade till en gemensam beskrivning av vad som hänt och varför.

Porträtt av Tomas Jordan.
– ABC-modellen kan hjälpa oss att se hur en konflikt utvecklas, säger konfliktforskaren Tomas Jordan vid Sociologiska institutionen på Göteborgs universitet.

Foto:

Sammanfattning av artikeln

Enligt ABC-modellen har alla konflikter alltid tre sidor: Attityder, Beteende, Conflict.

Konflikter kan handla huvudsakligen om sakfrågor (C), negativa beteenden (B) eller avståndstagande och fiendskap (A).

Var konflikten befinner sig avgör hur den ska tacklas. En konfliktlösare hjälper inblandade till en gemensam beskrivning av vad som hänt och varför.

När sakfrågor blir bråk finns mycket att göra. Du kan börja med att ställa diagnos enligt ABC-modellen, som konfliktforskaren Tomas Jordan presenterar på webbplatsen Arbetsplatskonflikt vid sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Bakom idéerna ligger också freds-och konfliktforskarna Mats Friberg och Johan Galtung. Modellen är ett sätt att beskriva enigheter, att ställa en diagnos, och därmed komma fram till vad som behöver göras.

Enligt ABC-modellen är alla konflikter likartade och har alltid tre sidor: Attityder, Beteende och Conflict. Vare sig det handlar om bråk på skolgården eller världskrig. Den här texten handlar om arbetsplatskonflikter.

Sakfrågor, beteenden och attityder

Ett sätt att närma sig en konflikt är att fråga sig hur hörnen i konflikttriangeln ser ut.

I C-hörnet finns sakfrågorna. Oftast handlar det om att parterna har oförenliga mål. Någon anser att hon eller han bör ha högre lön eller slippa arbetsuppgifter som ingen annan i gruppen vill utföra, till exempel.

Den svåraste typen av målkonflikter gäller sådant som inte kan delas, som ett arbetsrum.

Konflikter som handlar om påtagliga sakfrågor kan också gälla föreskrifter och rättesnören. Om någon vill införa nya mötes- eller arbetsregler kan det leda till oenigheter.

I B-hörnet finns beteendet. Oftast är det debatter, gräl, förhandlingar eller skriftväxling. Det kan också vara fientliga handlingar, som att kalla alla utom en viss person till ett möte eller anställa någon utan att fråga kollegorna. I sin mest extrema form urartar konfliktbeteendet till fysiskt våld – ovanligt på arbetsplatser, men det förekommer.

I A-hörnet finns attityderna. Det är de inblandades tankar, föreställningar, känslor och önskemål. Oftast har parterna väldigt olika syn på vad som hänt och varför. När konflikten tilltar blir bilderna alltmer olika, parterna får svårare att förstå varandra.

En av konfliktlösarens viktigaste uppgifter, menar Tomas Jordan, är att hjälpa de inblandade till en gemensam beskrivning av vad som hänt och varför.

En viktig del av A-hörnet, enligt Tomas Jordan, är bilden av motparten. Vid en allvarlig konflikt betraktas motparten som oärlig, beräknande och opålitlig. Hon eller han får alla möjliga negativa egenskaper. Det gäller att förändra den bilden om man vill komma tillrätta med oenigheten.

Hjälp de inblandade till en gemensam beskrivning av vad som hänt och varför

Titta under konfliktens yta

Rädsla för att gå miste om sin position, sina arbetsuppgifter eller vad det nu kan vara förekommer ofta i konflikter, enligt Tomas Jordan. Rädslan leder i sin tur till ilska, som ytterligare spär på problemen.

Andra känslor i en konflikt kan vara skuld, skam, antipati, stolthet och avundsjuka.

Med ABC-modellen kan man komma fram till hur en konflikt på jobbet kan lösas, eller åtminstone dämpas. Den som tar tag i problemen kan fråga sig om konflikten huvudsakligen handlar om sakfrågor (C-hörnet), negativa beteenden (B-hörnet) eller avståndstagande och fiendskap (A-hörnet).

Tomas Jordan talar också om isbergsprincipen. Under den synliga delen av en konflikt – klagomålen, förhandlingarna, mejlen – finns en dold agenda. Den består av det som respektive part vet men inte vill visa upp. Oftast sådant man skäms över, man kanske vill få mer makt och fördelar, eller sådant som kan försämra förhandlingsläget.

Längst ned under ytan finns det som är omedvetet för parterna själva. Det kan vara att man retar sig på en person som beter sig som ens förälder gjort, eller att man har ett nedlåtande kroppsspråk utan att inse det själv.

Konflikten växer

ABC-modellen säger något, hävdar Tomas Jordan, om hur konflikter utvecklas. De börjar ofta med en sakfråga (C-hörnet), blir allt mer känslosamma (A-hörnet) och övergår till sist i rena försök att köra över eller röja undan motparten (B-hörnet).

Var konflikten befinner sig avgör hur den ska tacklas:

Om B-hörnet är framträdande gäller det att få parterna att gå med på eld upphör och sluta med det destruktiva beteendet.

Sticker A-hörnet ut gäller det att bearbeta parternas känslor och inställning till varandra, ofta med något slags terapeutiskt förhållningssätt.

Är konflikten kvar i C-hörnet räcker det att analysera de inblandades intressen och behov och lägga fram förslag på lösningar som alla kan acceptera.

Verktyg och stöd

Fakta

Profil:

Thomas Jordan doktor i ekonomisk geografi och docent i kulturgeografi

Organisation:

Göteborgs Universitet

Länktips:

Thomas senaste projekt

Maila Thomas Jordan

Text: Michael Nyhaga

Verktyg på samma tema