Verktygslåda med metoder för svåra jobbkonflikter

Arbetsplatskonflikter skadar både individer och verksamheter. Forskaren Thomas Jordan ska intervjua tolv organisationskonsulter om hur de arbetar med svårlösta konflikter i arbetsgrupper där man är ovan att reflektera över sig själv och sitt beteende. Målet är att utveckla en verktygslåda med framgångsrika metoder.

– Idag jobbar varje konsult på sitt eget sätt. Det finns en stor potential att förbättra kunskapen bland konsulter och hos företagshälsovården, dels när det gäller att ha överblick över olika sätt att arbeta på, dels när det gäller de praktiska färdigheterna, säger Thomas Jordan, lektor och docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap arbete vid Göteborgs Universitet. Han ska utveckla mer kunskap om hur man kan arbeta med svårlösta arbetsplatskonflikter och har fått 444.000 kronor från AFA Försäkring för projektet, som pågår under 2013.

Ovana att reflektera

Thomas Jordan har jobbat med arbetsplatskonflikter sedan början av 1990-talet, dels som forskare, dels som konsult på halvtid sedan 2005, med fortbildning och handledning. Och han han har noterat att det finns skillnader mellan olika typer av arbetsplatser.

– På arbetsplatser där man är mer beroende av varandra för att kunna sköta sitt jobb, är också konfliktpotentialen större. Om du kör buss hela dagarna har du inte så många tillfällen att hamna i konflikter med dina bussförarkollegor. Det är en helt annan sak om man står brevid varandra och gör saker tillsammans, och du är beroende av vad andra gör för att du ska kunna göra det du ska.

– Konfliktpotentialen är också större i yrken där man jobbar med människor, därför att då berörs våra värderingar mycket starkare. Om du beter dig lite bryskt mot en spade, så stör det inte någon så mycket. Men om du gör det mot en gamling som har svårt att gå, så kan arbetskamraterna bli upprörda över det.

Under senare år har Thomas fått signaler från många av praktikerna att det finns en del konflikter som är extra svåra att lösa. Ofta handlar det om konflikter där parterna är ovana att reflektera över sig själva.

– Eftersom de inte har reflekterat så mycket, har de ofta färdiga diagnoser av var problemet ligger och att det är motparten som är problemet. De tänker att det inte är någon mening med det att prata om konflikten och det kommer att ta hus i helsike om de säger vad de tycker och tänker, när motparten känner sig kränkt och påhoppad.

Under de senaste tio åren har det kommit många nya tekniker och metoder, synnerhet i de tysktalande länderna, för att hantera konflikter i arbetslivet. Det är många bra metoder som finns beskrivna i en lång rad metodhandböcker. Men de flesta metoderna förutsätter att människor är beredda att prata och att stå för sina åsikter. Det finns med andra ord många metoder som inte fungerar i den sortens konflikter, som de svenska konsulterna tycker är svåra.

Varje fall är unikt

Djupintervjuer ska ge överblick

I sitt forskningsprojekt ska Thomas intervjua tolv konsulter med lång erfarenhet av konflikthantering, om hur de arbetar i grupper där personerna inte är så vana att reflektera över vad som händer inom dem själva och i relation till andra. Målet är att hitta bra sätt att arbeta på.

Varje konsult blir intervjuad under tre timmar. Före intervjun ska konsulten ha valt ut ett uppdrag som innehåller de svårlösta konflikter som Thomas vill studera. Under intervjun ska man steg för steg, konkret och kronologiskt, gå igenom vad konsulten har gjort under konflikthanteringen och varför.

– Jag är inte så intresserad av fluffiga teorier, utan av vad de faktiskt har gjort i ett visst uppdrag.

Beskriva praktisk kompetens

När intervjuerna är utskrivna ska Thomas göra kartor över konsulternas förändringsteorier. Därefter ska konsulterna få ta del av resultatet, för att se om de tycker att bilden stämmer.

Ambitionen är också att kontakta uppdragsgivarna för att ta reda på vad som hände efter konsultinsatsen och om det blev ett lyckat resultat eller inte.

– Det är ju önskvärt att plocka fram metoder som fungerar, men själva forskningsfrågan handlar mer om skillnaderna i konsulternas föreställningar om hur man bör jobba med sådana här konflikter. Ofta har konsulterna en praktisk kompetens, som de kanske inte har reflekterat så mycket över.

Thomas ska försöka beskriva vilken filosofi som styr konsulternas sätt att arbeta, för att se hur man kan tänka runt och jobba med de här speciella konflikterna.

– Då kan jag jämföra hur olika konsulter tänker och beskriva likheter och skillnader. Då får vi ett bättre underlag över vilka metoder och arbetssätt man kan använda.

Forskning saknas

Det finns inte så mycket forskning om arbetsplatskonflikter, vare sig i Sverige eller i andra länder. Och Thomas tycker att den forskning som bedrivs sällan är spännande eller meningsfull.

– Man skapar konstruerade situationer med olika förhandlingsspel, där man till exempel tittar på skillnader mellan kvinnor och män i sättet att agera i en konflikt. Det är så artificiellt.

Ett problem med den här sortens forskning är att det är svårt att mäta och bevisa vad som är en bra metod för att lösa en konflikt.

– Varje fall är unikt. Kanske fungerar en metod väldigt bra i ett visst fall, men under andra omständigheter skulle den inte fungera. Det är svårt att dela in konflikter i olika grupper, där vissa metoder är lämpliga. Konsulterna får helt enkelt göra en bedömning i varje enskilt fall och kanske dessutom ändra metod, när de upptäcker att det inte fungerar.

Metodhandbok med samlade erfarenheter

Det är besvärligt att få tillgång till alla detaljer om vad som har hänt i en konflikt. Man kan ju inte videofilma människor när de har sina konflikter och sedan analysera vad som hände.

– Jag har en fördel eftersom jag har haft utbildningar i konflikthantering under många år och känner många konsulter som har förtroende för mig.

Just nu funderar Thomas på att skriva en riktig metodhandbok, en verktygslåda som förutom resultaten från den här undersökningen också ska innehålla den samlade erfarenheten och kunskapen från andra länder om hur man kan arbeta med konflikter.

– Att själv lära och sedan göra kunskapen tillgänglig för andra är min drivkraft, säger Thomas Jordan.

Läs också intervju med Thomas Jordan om resultaten av studien (januari 2015)

Text: Ragnhild Larsson, 26 mars 2014

Senaste artiklar

Rektorn som tar hand om föräldrarnas skäll

Till personalen accepterar vi enbart hövliga samtal. Det är skolledaren Mikael Lindbergs budskap till elevernas föräldrar. Den som är arg och behöver skälla på någon får ringa till rektorn. Samtal…

Allt fler rehabkoordinatorer i primärvården

Den som blir sjukskriven för stressrelaterade besvär behöver ofta stöd för att komma tillbaka till jobbet. På allt fler vårdcentraler inrättas nu rehabkoordinatorer för att samordna de insatser som kan…

Trygghetsarbete i vården vid gängkriminalitet

En uppgörelse mellan kriminella gäng. Ett skott eller knivhugg. SOS får alarm, skickar ambulans. Kanske dumpas den skadade vid akuten. Vårdpersonalen vet – det här kan bli stökigt, till och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?