stresskänslighet - kvinna med dator och cykel

Människor är olika stresståliga, och med kunskap om det kan man underlätta för chefer att tidigare kunna stötta de medarbetare som behöver det. Så resonerar forskarna bakom en ny studie.

Foto: TT/Mascot

Så kan chefer hjälpa stresskänsliga medarbetare

Allt fler sjukskrivs på grund av stress. Om man kan ta reda på vilka som är extra känsliga kan man ge dem mer stöd på jobbet. I en ny studie undersöker forskarna varför vissa tål stress sämre och tar fram råd för hur vi kan stötta dem på arbetsplatsen.

– Tidigare forskning har mest fokuserat på medicinska och fysiologiska mekanismer bakom stress. Vi vill titta på individuella skillnader när det gäller psykologiska och sociala förhållanden, säger Sandra Buratti, universitetslektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Förutom medicinska mekanismer har tidigare forskning kring stress mest undersökt vilken betydelse sådant som arbetsmiljö, skiftarbete och långa arbetspass spelar.

Tanken bakom det aktuella forskningsprojektet är att kunskaper om stresskänslighet ökar möjligheterna att hjälpa dem som är extra utsatta – inte bara med stöd när det är stressigt utan även med förebyggande åtgärder. På sikt kan det göra att färre slipper sjukskrivas på grund av stress och utmattningssyndrom.

Egenskaper kan påverka stresskänslighet

Sandra Buratti menar att personliga egenskapers betydelse för stressreaktioner är ett område som inte är tillräckligt utforskat.

– Det här är en bit av en större bild. Vi får inte bortse från att organisationen har ett stort ansvar, men för enskilda utsatta individer i en organisation kan vi direkt vidta åtgärder för att hjälpa personen till ett mer konstruktivt förhållningssätt till sitt arbete och sin prestation. Det kan vara svårare att göra något åt organisationen kortsiktigt, även om det givetvis också är viktigt att arbeta långsiktigt med organisationen och hur den kan stötta sina medarbetare till ett friskare arbetsliv.

Sandra Buratti– Vi tänker även att de resultat vi får fram ska kunna hjälpa organisationer och arbetsledare att identifiera de medarbetare som befinner sig i riskzonen och som är i behov av stöd.

Studien är förutsättningslöst undersökande. Forskarna har dock några idéer om vad de tror kan öka stresskänsligheten.

– Vi vill särskilt titta på sådant som hur man fattar beslut, hur mycket man oroar sig och hur pass social man är.

Studerar utsatta yrken

Forskarna koncentrerar sig på yrken där sjuktalen på grund av stress är särskilt höga, det vill säga lärare, präster och psykologer. 900 personer i sådana yrken besvarar frågor i flera omgångar om hur de fattar beslut, om ängslighet, hur sociala de är, hur väl de sover och så vidare. Beslutsstilen handlar exempelvis om man fattar beslut snabbt eller skjuter på dem, något som forskarna sett hänger samman med hur stressad man känner sig. Vid första tillfället får deltagarna även svara på sådant som forskarna beaktar när de tar fram slutresultaten: ålder, kön, arbetsbelastning och antal hemmavarande barn.

Stress, beslutsstil, ängslighet, tendens till grubbel med mera mäts med hjälp av så kallade standardiserade frågeinstrument, där forskarna får fram värden på en skala som gör att de lätt kan jämföra deltagarna.

Tar fram råd till arbetsgrupper

Projektet undersöker också skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur de reagerar på stress.

– Vi ser att kvinnor är mer drabbade och utsatta för stress även kronisk sådan. Det är viktigt att ta reda på vad det är som gör att kvinnor är mer drabbade, säger Sandra Buratti.

Mellan 2013 och 2015 ökade sjukskrivningar på grund av svår stressreaktion med närmare 75 procent, enligt Försäkringskassans statistik. Fyra av fem drabbade var kvinnor.

Projektgruppen ska också ta fram en samling råd utifrån de resultat som de kommer fram till, och rekommendationer till arbetsgrupper som vill motverka ohälsosamma effekter av stress. Råden kommer att finnas tillgängliga för alla som vill använda dem, via en webbplats eller tryckt skrift.

Text: Michael Nyhaga, 30 maj 2017

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Tips för trygg återgång efter pandemin

Eskilstuna kommun har gjort en plan för hur medarbetarna ska återgå till arbetsplatserna när det är dags. – Kom igång med planeringen nu, även om ni inte vet när ni ska…

Här tar de tillvara senior kompetens

På en specialistmottagning är det mycket att lära för den som kommer ny. Då kan en mentor vara till stor hjälp. På Uddevalla sjukhus stöttas nya sjuksköterskan Mikaela Siver av…

Viktigt med återhämtning – även för chefen

Återhämtning är oerhört viktigt för vårdpersonal så här i pandemitider – inte minst för cheferna. Självempati, utrymme för klagomål och mikropauser är några återhämtningstips från Region Stockholms centrum för kris…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en man med afrikanskt utseende och en blond kvinna, både i arbetskldäer för vården, lutar sig över ett papper och ler, stående i en ljus korridor.

Mentorskap med oväntad vinst

Ett väldigt lovvärt och ambitiöst projekt, med en oväntad extra vinst. Det tycker forskaren Roy Liff om Västra Götalandsregionens mentorsprojekt,...