Allt fler sjukskrivs på grund av stress. Om man kan ta reda på vilka som är extra känsliga kan man ge dem mer stöd på jobbet. I en ny studie undersöker forskarna varför vissa tål stress sämre och tar fram råd för hur vi kan stötta dem på arbetsplatsen.
– Tidigare forskning har mest fokuserat på medicinska och fysiologiska mekanismer bakom stress. Vi vill titta på individuella skillnader när det gäller psykologiska och sociala förhållanden, säger Sandra Buratti, universitetslektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Förutom medicinska mekanismer har tidigare forskning kring stress mest undersökt vilken betydelse sådant som arbetsmiljö, skiftarbete och långa arbetspass spelar.
Tanken bakom det aktuella forskningsprojektet är att kunskaper om stresskänslighet ökar möjligheterna att hjälpa dem som är extra utsatta – inte bara med stöd när det är stressigt utan även med förebyggande åtgärder. På sikt kan det göra att färre slipper sjukskrivas på grund av stress och utmattningssyndrom.
Egenskaper kan påverka stresskänslighet
Sandra Buratti menar att personliga egenskapers betydelse för stressreaktioner är ett område som inte är tillräckligt utforskat.
– Det här är en bit av en större bild. Vi får inte bortse från att organisationen har ett stort ansvar, men för enskilda utsatta individer i en organisation kan vi direkt vidta åtgärder för att hjälpa personen till ett mer konstruktivt förhållningssätt till sitt arbete och sin prestation. Det kan vara svårare att göra något åt organisationen kortsiktigt, även om det givetvis också är viktigt att arbeta långsiktigt med organisationen och hur den kan stötta sina medarbetare till ett friskare arbetsliv.
– Vi tänker även att de resultat vi får fram ska kunna hjälpa organisationer och arbetsledare att identifiera de medarbetare som befinner sig i riskzonen och som är i behov av stöd.
Studien är förutsättningslöst undersökande. Forskarna har dock några idéer om vad de tror kan öka stresskänsligheten.
– Vi vill särskilt titta på sådant som hur man fattar beslut, hur mycket man oroar sig och hur pass social man är.
Studerar utsatta yrken
Forskarna koncentrerar sig på yrken där sjuktalen på grund av stress är särskilt höga, det vill säga lärare, präster och psykologer. 900 personer i sådana yrken besvarar frågor i flera omgångar om hur de fattar beslut, om ängslighet, hur sociala de är, hur väl de sover och så vidare. Beslutsstilen handlar exempelvis om man fattar beslut snabbt eller skjuter på dem, något som forskarna sett hänger samman med hur stressad man känner sig. Vid första tillfället får deltagarna även svara på sådant som forskarna beaktar när de tar fram slutresultaten: ålder, kön, arbetsbelastning och antal hemmavarande barn.
Stress, beslutsstil, ängslighet, tendens till grubbel med mera mäts med hjälp av så kallade standardiserade frågeinstrument, där forskarna får fram värden på en skala som gör att de lätt kan jämföra deltagarna.
Tar fram råd till arbetsgrupper
Projektet undersöker också skillnader mellan män och kvinnor när det gäller hur de reagerar på stress.
– Vi ser att kvinnor är mer drabbade och utsatta för stress även kronisk sådan. Det är viktigt att ta reda på vad det är som gör att kvinnor är mer drabbade, säger Sandra Buratti.
Mellan 2013 och 2015 ökade sjukskrivningar på grund av svår stressreaktion med närmare 75 procent, enligt Försäkringskassans statistik. Fyra av fem drabbade var kvinnor.
Projektgruppen ska också ta fram en samling råd utifrån de resultat som de kommer fram till, och rekommendationer till arbetsgrupper som vill motverka ohälsosamma effekter av stress. Råden kommer att finnas tillgängliga för alla som vill använda dem, via en webbplats eller tryckt skrift.
Läs också: Vad är stress?