Att kunna arbeta fast man har ont

10 september 2019 Lästid: 3 min
Blond kvinna i arbetsskjorta och keps lyfter ett bröd, i storköksmiljö.
Samsyn kring arbetets krav och en persons arbetsförmåga - det kan underlätta för en chef att förstå vilka anpassningar som behövs för att få tillbaka en anställd med smärta i arbete.

Foto: TT / Scandinav

Att ha ont under långa perioder kan göra det svårt att sköta ett jobb. Kan strukturerade samtal mellan chef och anställd hjälpa en sådan person tillbaka till jobbet? Det ska en grupp forskare undersöka.

Enligt Läkemedelsverket har ungefär 40 procent av alla svenskar långvarig eller återkommande smärta. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar att det kostar 7,5 miljarder kronor årligen i direkta vårdkostnader och 80 miljarder kronor i form av sjukskrivning och produktionsbortfall.

Det finns bra vård för smärtpatienter i form av KBT, träningsprogram, sjukgymnastik med mera. Men de får sällan arbetsinriktad rehabilitering.

– Inom medicinsk rehabilitering för smärtpatienter handlar det mycket om livskvalitet, vardagslivet och fysisk aktivitet. Det saknas fortfarande en tydlig struktur för insatser riktade mot arbete. Fokus på arbetslivet ökar, men traditionellt sett har man inte ansett att det är hälso- och sjukvårdens uppgift, säger Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap och ansvarig forskare bakom den nya studien.

Många företagshälsor använder KOF

Tidigare forskning visar att samtal mellan arbetsgivare och anställd kan hjälpa smärtpatienter tillbaka till jobbet.

– Vi vet ganska mycket om att arbetsplatsnära insatser och samverkan med chefer underlättar återgång till arbete. Men vi vet också att det inte görs i så stor utsträckning. Det viktiga är att hitta strategier och verktyg som kan göra att vi använder det vi vet fungerar, säger Therese Hellman.

KOF, Krav- och funktionsschema, är en strukturerad genomgång av balansen mellan arbetskrav och vad en anställd förmår på sex olika områden. Legitimerad vårdpersonal leder samtalet, exempelvis en arbetsterapeut eller psykolog.

KOF-metoden kan vara till stor hjälp även för chefen, inte bara för den anställde.

– Den skapar en samsyn kring arbetets krav. Det bidrar i sin tur till att chefen förstår vilka anpassningar som behöver göras för att få personen i arbete. Chefen får också upp ögonen för hur stora krav som ställs och insikter om vad den anställde faktiskt gör, säger Therese Hellman.

Många företagshälsor använder redan KOF. 

Enkäter och intervjuer

I studien deltar 50 personer med långvarig smärta som haft KOF-samtal med sin chef och en person från vården. De jämförs med lika många smärtpatienter som inte haft några sådana samtal, framför allt när det gäller återgång till arbete. Några av deltagarna är sjukskrivna, andra är i arbete på hel- eller deltid.

Forskarna ställer också frågor om bland annat sömn och så kallad organisatorisk rättvisa. De använder dessutom Nationella registret för smärtrehabilitering för att jämföra personer som fått KOF-samtal med andra som inte fått det. Dessutom intervjuar de ett antal chefer och anställda med långvarig smärta som haft samtal enligt modellen.

Forskargruppen bakom projektet funderar på att undersöka ytterligare användningsområden för KOF i framtiden.

– Inom primärvården har det kommit många så kallade rehabkoordinatorer. KOF skulle kunna underlätta deras arbete. Det vill vi gärna titta på.

Om projektet

Projekt
Krav- och funktionsschema – en metod att använda inom smärtrehabilitering för att stärka samverkan mellan vård, anställd och arbetsgivare?

Forskare
Therese Hellman, Magnus Svartengren, Katarina Danielsson, Sofia Åström Paulsson och Elin Johansson.

Organisation
Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet

Projekttid
2019 – 2021.

Finansiering
AFA Försäkring

Det här är KOF

KOF är en strukturerad genomgång av balansen mellan krav och funktion i en persons nuvarande arbete. Den leds av legitimerad vårdpersonal. Samtalsledaren, chefen och den anställde går tillsammans igenom den anställdes arbetssituation enligt ett visst schema.

Under samtalet går man igenom:

  • psykisk och kognitiv förmåga
  • basala färdigheter som att läsa och social förmåga som exempelvis samarbete
  • tolerans för fysiska förhållanden (den fysiska arbetsmiljön)
  • förmåga till dynamiskt arbete som att gå i trappor eller arbeta med händerna
  • förmåga till statiskt arbete, det vill säga att arbeta i samma position längre perioder
  • förmåga att kunna ha vissa arbetstider

Chefen och den anställde enas gemensamt om vilka krav som ställs på den anställde inom vart och ett av dessa områden. De graderas på en tregradig skala efter om inga sådana krav ställs, om det ställs krav på sådan funktion eller om de kraven i arbetet är höga. Sedan jämförs kraven med den anställdes funktion inom de sex områdena.

Tips – ta hjälp av Prehabguiden

Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden vägleder i hela processen vid arbetsanpassning och rehabilitering. Verktyget vänder sig till

  • Chefer och HR
  • Medarbetare
  • Skyddsombud

Klicka här för att utforska verktyget. 

Prehabguiden innehåller ett avsnitt om Smärta. Läs om tidiga signaler på belastningsskador, vad som kan orsaka smärta och hur ni kan arbeta förbyggande på arbetsplatsen.

Text: Michael Nyhaga