Tysta rum viktiga på aktivitetsbaserade kontor

4 september 2018 Lästid: 4 min
En laptop på en bordsskiva och en hand som rör vid musplattan. Papper och penna i förgrunden.
Att byta arbetsplats flera gånger per dag i det aktivitetsbaserade kontoret kan gynna produktiviteten, jämfört med att sitta stilla. Det visar ny forskning.

Foto: Pixabay

Arbete som kräver koncentration behöver tysta utrymmen. Att växla arbetsytor under dagen är bra för produktiviteten. Det är två resultat från ny forskning om aktivitetsbaserade kontor.

Aktivitetsbaserade kontor införs på bred front i svenskt arbetsliv, trots att det finns ganska få studier som undersöker fördelar och nackdelar.

Nu har forskare vid Högskolan i Gävle studerat hur kontorens utformning påverkar produktivitet, arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse med mera.

I en bred studie följde de under tre år cirka 500 anställda vid Trafikverket, som flyttade till aktivitetsbaserade kontor. De arbetade vid fyra olika kontor inom myndigheten. Vissa medarbetare kom från öppna kontorslandskap, andra från egna rum, så kallade cellkontor.

Det finns flera lärdomar att dra av resultaten, menar projektledaren Helena Jahncke, doktor i psykologi och numera verksam även vid nystartade Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak).

Många tysta rum behövs

En viktig slutsats är att det behöver finnas tillräckligt med tysta rum, eller tysta zoner, i ett aktivitetsbaserat kontor. Det är särskilt betydelsefullt för medarbetare som har arbetsuppgifter som kräver koncentration.

Forskarna mätte de anställdas prestationer i koncentrationskrävande arbete ­då de arbetade vid olika arbetsytor och i olika rum – både före och efter flytten. De presterade bäst i rum som var enskilda och hade bra ljudisolering. Sämst var prestationen i stora rum, där man fick prata fritt. Mitt emellan hamnade prestationen i storrum med tysta zoner, och i avskilda utrymmen som hade mindre ljudisolering.

–  Det är viktigt att få till tysta arbetsplatser, eftersom resultaten visar att det faktiskt påverkar prestationen, säger Helena Jahncke.

Hur tillfreds medarbetarna var med avskildheten visade sig också vara den faktor som hade starkast koppling till deras egen skattning av sin produktivitet. Det fungerar alltså inte att de som behöver koncentrera sig sitter nära kollegor som måste kommunicera med varandra i jobbet, fortsätter hon.

–  Det blir en mismatch, det går inte att få till bra förhållanden för båda aspekterna i samma rum, samtidigt.

Viktigt med tydliga zoner

Indelningen mellan olika zoner i ett öppet kontor bör vara tydlig. Otydlighet riskerar att skapa onödig irritation.

–  Det är förstås jättebra om de som ska jobba i miljön kommer överens om reglerna. Då är det lätt att följa upp om något behöver ändras, säger Helena Jahncke. Hur vill vi ha det med prat? Får man lämna saker kvar på skrivbordet då man går på möte?

Bra att byta plats ofta

Det verkar vara bra för den självskattade produktiviteten (alltså medarbetarnas egen upplevelse av sin produktivitet) att byta plats inom det aktivitetsbaserade kontoret. Forskarna kunde se ett samband mellan att växla arbetsyta fyra gånger eller mera under arbetsdagen och en ökad produktivitet. Detta i jämförelse med att inte växla alls.  Varför det är så, undersöktes inte i den här studien.

–  Vi skulle gärna grotta ner oss mer i vad som kännetecknar dem som växlar ofta, och dem som sitter stilla, säger Helena Jahncke.

Aktivitetsbaserade kontor behöver innehålla en bra blandning av ytor, som passar för de olika arbetsuppgifter som ska utföras, sammanfattar hon.

– Vi ser att det är negativt ju fler minuter per dag som man behöver leta efter en arbetsplats. På tre av de fyra kontor som vi följde gick den självskattade produktiviteten ner efter flytten, vilket förstås kan ha olika orsaker.

De aktivitetsbaserade kontoren hade inte påverkat medarbetarnas generella hälsa eller psykosociala arbetsmiljö då forskarna följde upp ett år efter flytten.

Kontorsutformningen ledde inte heller till ökad fysisk aktivitet under arbetstid. Forskarna såg bara en marginell ökning av hur mycket de anställda gick, på ett av kontoren. På det kontoret lade de också mer tid på att leta efter en arbetsplats, vilket skulle kunna var en del av förklaringen, enligt Helena Jahncke.

Verktyg och stöd

Aktivitetsbaserat kontor – tänk på detta

  • Utforma arbetsytor utifrån arbetsuppgifterna.
  • Skapa tysta utrymmen för koncentrationskrävande arbete.
  • Skilj tydligt mellan olika zoner.
  • Ta fram gemensamma regler.
  • Gör det lätt att växla arbetsyta.
  • Minimera letandet efter lämplig plats.
  • Alla har ansvar för att ändra sitt arbetssätt.
  • Aktivitetsbaserat kanske inte passar alla arbetsgrupper.

Källa: Helena Jahncke

Forskning om aktivitetsbaserade kontor

Projektets namn: Effekter av aktivitetsbaserade kontor på stillasittande, koncentration i jämförelse med traditionella kontor.

Forskare: Projektledare Helena Jahncke, Högskolan i Gävle. I projektet har en rad forskare från Högskolan i Gävle, Luleå tekniska universitet, Turku University of Applied Science och Uppsala universitet ingått.

Tidsperiod: 2015–2017

Finansiärer: Trafikverket, Högskolan i Gävle och Forte.

Text: Margareta Edling

Verktyg på samma tema