Skapa bra luft på kontoret med ventilationskontroll

14 mars 2017 Lästid: 3 min
Man sitter i orange fåtölj i en kontorskorridor med dator i knät.
I Nacka stadshus nya lokaler har de ökat luftkapaciteten och tänkt över sin möblering. – Numera klagar ingen, säger Dag Björklund, trafik- och fastighetsdirektör som har varit med i planeringen.

Foto: Klara Leo

Fastighetsägaren, arbetsgivaren eller rentav Arbetsmiljöverket – vem är det egentligen som har ansvar för ventilationen? Suntarbetsliv reder ut begreppen, och ger fem tips för bättre luft på kontoret.

Många av oss tillbringar upp till 90 procent av vår dag inomhus – hemma, på arbetet eller i skolan. Därför är det också viktigt med en god luftkvalitet – inte minst på jobbet. Dock är nästan fyra av tio svenskar missnöjda med ventilationen på sina arbetsplatser. Det visar en rapport från undersökningsföretaget Netigate.

Det är inte ovanligt att just ventilationen är felaktigt installerad eller inte underhålls korrekt. Det säger Gunnar Åhlander som är expert på ventilation på Arbetsmiljöverket.

Fastighetsägaren som kontrollerar

De flesta kontorsarbetsplatser omfattas av regler för obligatorisk ventilationskontroll. Kontrollerna genomförs av certifierade besiktningsmän enligt Boverkets föreskrifter, och kravet på att göra en så kallad OVK och följa upp den ligger på fastighetsägaren.

– Oftast är detta inte samma person som arbetsgivaren och här gäller det att arbetsgivaren ställer krav på fastighetsägaren, säger Gunnar Åhlander.

Kontoret får godkänt på sin besiktning om de har samma ventilationssystem som när de fick bygglov, vilket är ett trubbigt verktyg – då det inte nödvändigtvis innebär att luftkvaliteten är god.

– Verksamheten kan ha förändrats, till exempel genom att lokalerna används av fler personer än ventilationen är dimensionerad för, vilket gör att man har för lite luft enligt våra regler, säger Gunnar Åhlander.

Arbetsmiljöverket kan ställa krav

Arbetsmiljöverket kan då ställa nya krav på ventilationen. Om inte fastighetsägaren och arbetsgivaren då kan komma överens om vem som ska stå för den kostnaden, kan det bli problem.

Gunnar ÅhlanderOftast brukar de komma överens. Men det händer att Arbetsmiljöverket förbjuder fastighetsägaren att hyra ut till viss typ av verksamhet, till exempel en friskola som flyttat in i lokaler som inte ursprungligen var avsedda för en skola, säger Gunnar Åhlander.

Det här förekommer allt oftare då organisationer förändras i högt tempo, enligt Aneta Wierzbicka, docent i ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet. Hon har forskat om inomhusluft och intresserat sig specifikt för hälsosamma inomhusmiljöer.

– På aktivitetsbaserade kontor där folk inte har sina egna platser finns det inte alltid tid att dimensionera ventilation rätt, säger hon.

Kontorslandskap kräver mer planering

Aneta WierzbickaÖppna kontorslandskap kan också vara mer komplexa när det gäller god luftkvalitet. De kräver mer detaljerad planering i form av ventilationssystem och det kostar ofta mer pengar att få det rätt, menar Aneta Wierzbicka.

Men fler saker än ventilationen kan påverka luftkvaliteten. Olika kemiska ämnen, mögelsporer och damm är några faktorer. Temperaturen är en annan, menar Gunnar Åhlander.

– Många gånger när vi upplever luften som dålig och som att vi ”inte får något syre” handlar det om att temperaturen är för hög. Luften kan kännas tjock och instängd, men i själva verket är det bara för varmt, säger han.

Verktyg och stöd

Fem korta råd om bättre luft på kontoret

  • Kontrollera ventilationen regelbundet
  • Städa rätt – undvik dammsamlare och heltäckningsmattor
  • Se till att temperaturen går att reglera själv
  • Möblera rätt
  • Öka luftflödet om du har nya möbler

Fem råd för att få bättre luft på kontoret

Experter:
Gunnar Åhlander, expert på ventilation på Arbetsmiljöverket.
Aneta Wierzbicka, docent i ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet.

 

1.  Ventilation
GUNNAR: Ventilationen bör kontinuerligt kontrolleras och underhållas. Bra luftflöden gör bland annat att man sover bättre och får mindre problem med huvudvärk. Flera studier visar dessutom att en förbättrad innemiljö minskar risken för astma och allergier.

 2. Städa rätt
ANETA: Det kan låta enkelt men här slarvas det ofta med att man inte läst instruktioner tillräckligt, att möblemanget gör det svåråtkomligt att städa, att städarna inte har tillräckligt med tid, att man använder fel produkter eller använder onödigt mycket vatten. Tänk också på att ju mer prylar du har i exempelvis hyllor, desto mer damm samlas det.

3. Håll rätt temperatur
GUNNAR: Rätt temperatur gör mycket för hur vi upplever luftkvaliteten. När det är för kallt och dragigt tappar vi fokus och det blir svårt att koncentrera sig. Blir det istället för varmt upplever vi luften som tjock och instängd.
ANETA: Vi vet att det finns en stor variation vad som är en bra temperatur och att det finns stora individuella skillnader beroende på muskulatur, kroppsfett, vikt och ålder. Här är det bäst om man får möjlighet att reglera temperaturen själv.

4. Möblera rätt
GUNNAR: Placeringen av möbler betyder mycket för hur man upplever draget och hur bra ventilationen fungerar. Blir det för dragigt väljer många att blockera med möbler, men då tappar man hela effekten av ventilationen. Här kan man istället behöva täta ytterdörrar eller byta ut sitt ventilationssystem för just den lokalen.
ANETA: Skrivare och kopiatorer kan släppa ut mikroskopiska partiklar och är därför bra att ha i separata rum där det finns extra ventilation. Undvik heltäckningsmatta. Det dämpar visserligen ljudnivån, men luftkvaliteten blir kraftigt påverkad då den avger både lukter och damm och det blir svårare att städa.

5. Öka luftflödet när möbler och textilier är nya
GUNNAR: Vi brukar rekommendera att man kör ventilationen dygnet runt i en helt ny lokal i ett år och vid andra mindre förändringar som när man har nya möbler eller textilier. Nya material kan försämra luftkvaliteten och ventilation nattetid kan vara ett sätt att lösa problemet.

Text: Tina Harr