Fastighetsägaren, arbetsgivaren eller rentav Arbetsmiljöverket – vem är det egentligen som har ansvar för ventilationen? Suntarbetsliv reder ut begreppen, och ger fem tips för bättre luft på kontoret.
Många av oss tillbringar upp till 90 procent av vår dag inomhus – hemma, på arbetet eller i skolan. Därför är det också viktigt med en god luftkvalitet – inte minst på jobbet. Dock är nästan fyra av tio svenskar missnöjda med ventilationen på sina arbetsplatser. Det visar en rapport från undersökningsföretaget Netigate.
Det är inte ovanligt att just ventilationen är felaktigt installerad eller inte underhålls korrekt. Det säger Gunnar Åhlander som är expert på ventilation på Arbetsmiljöverket.
Fastighetsägaren som kontrollerar
De flesta kontorsarbetsplatser omfattas av regler för obligatorisk ventilationskontroll. Kontrollerna genomförs av certifierade besiktningsmän enligt Boverkets föreskrifter, och kravet på att göra en så kallad OVK och följa upp den ligger på fastighetsägaren.
– Oftast är detta inte samma person som arbetsgivaren och här gäller det att arbetsgivaren ställer krav på fastighetsägaren, säger Gunnar Åhlander.
Kontoret får godkänt på sin besiktning om de har samma ventilationssystem som när de fick bygglov, vilket är ett trubbigt verktyg – då det inte nödvändigtvis innebär att luftkvaliteten är god.
– Verksamheten kan ha förändrats, till exempel genom att lokalerna används av fler personer än ventilationen är dimensionerad för, vilket gör att man har för lite luft enligt våra regler, säger Gunnar Åhlander.
Arbetsmiljöverket kan ställa krav
Arbetsmiljöverket kan då ställa nya krav på ventilationen. Om inte fastighetsägaren och arbetsgivaren då kan komma överens om vem som ska stå för den kostnaden, kan det bli problem.
– Oftast brukar de komma överens. Men det händer att Arbetsmiljöverket förbjuder fastighetsägaren att hyra ut till viss typ av verksamhet, till exempel en friskola som flyttat in i lokaler som inte ursprungligen var avsedda för en skola, säger Gunnar Åhlander.
Det här förekommer allt oftare då organisationer förändras i högt tempo, enligt Aneta Wierzbicka, docent i ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet. Hon har forskat om inomhusluft och intresserat sig specifikt för hälsosamma inomhusmiljöer.
– På aktivitetsbaserade kontor där folk inte har sina egna platser finns det inte alltid tid att dimensionera ventilation rätt, säger hon.
Kontorslandskap kräver mer planering
Öppna kontorslandskap kan också vara mer komplexa när det gäller god luftkvalitet. De kräver mer detaljerad planering i form av ventilationssystem och det kostar ofta mer pengar att få det rätt, menar Aneta Wierzbicka.
Men fler saker än ventilationen kan påverka luftkvaliteten. Olika kemiska ämnen, mögelsporer och damm är några faktorer. Temperaturen är en annan, menar Gunnar Åhlander.
– Många gånger när vi upplever luften som dålig och som att vi ”inte får något syre” handlar det om att temperaturen är för hög. Luften kan kännas tjock och instängd, men i själva verket är det bara för varmt, säger han.