Barn som leker i en snöig backe

Förskolor hör till de miljöer där medarbetare riskerar att utsättas för höga ljudnivåer. Med de nya nationella riktlinjerna får arbetsplatserna stöd för att mäta ljudnivån på ett korrekt sätt.

Foto: Trons/TT

Nytt stöd för att mäta buller rätt

Jobbar du där det låter så mycket att du har svårt att göra dig hörd? Då kan det behövas en bullermätning på din arbetsplats. Nu finns forskningsbaserade riktlinjer för att mäta hörselskadligt buller.

Det finns flera typer av skadligt buller och de påverkar människan på olika sätt. En del oljud är störande eller kan få oss stressade och gå upp i varv medan andra gör oss sömniga. En särskilt allvarlig typ är sådant som skadar vår hörsel.

— Buller är hörselskadligt när ljudnivån ligger över 80 – 85 decibel i genomsnitt under en arbetsdag när man mäter upp den. Vid den nivån är det svårt att föra ett samtal mellan två personer som står nära varandra, berättar Jörgen Eklund, professor vid enheten för ergonomi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Eftersom det här bullret ger bestående skador är det viktigt att kunna mäta ljudet korrekt så att arbetsgivarna kan sätta in rätt åtgärder mot bullret. Jörgen Eklund är en av dem som har ingått i Företagshälsans riktlinjegrupp som nyligen presenterade skriften Riktlinjer för mätning av bullerexponering på arbetsplatsen, vid ett seminarium vid Kungliga tekniska högskolan.

Arbetet med att ta fram riktlinjerna har startats av professor Irene Jensen och doktor Lydia Kwak vid Karolinska Institutet. Just denna bullerriktlinje har tagits fram i samarbete med KTH och Kompetenscentret för företagshälsa.

Viktigt med korrekta mätningar

Riktlinjer kring just bullermätning är något som Arbetsmiljöverket har uttryckt att det finns ett stort behov för. De har upplevt att mätrapporter kring buller som de har begärt in från företag har haft brister i kvalitet.

Utan korrekta mätningar går det inte att avgöra om det finns risker för hörselskador eller att gränsvärden för buller överskrids. Mätningarna är också underlag för att kunna besluta om bullerminskande åtgärder som arbetsgivaren ska sätta in.

Just för att det är komplicerat, men viktigt, att mäta ljud på rätt sätt är riktlinjerna tänkta för användning av personer med rätt utbildning. Hon eller han ska kunna hantera utrustningen och genomföra mätningen på riktigt sätt. Normalt sett är det en ingenjör med påbyggnadsutbildning i arbetsmiljö.

Bullerapp bra för att mäta ungefärligt

Men även personer utan särskild utbildning kan göra en grov uppskattning med en enkel mätning om hon eller han känner sig orolig för skadligt ljud i sin arbetsmiljö. På Arbetsmiljöverkets hemsida finns en app för en enkel mätning, så kallad screening, av buller med hjälp av en mobiltelefon.

200x200-jorgen-eklund-foto-asa-hammar— För en väldigt enkel mätning kan den appen vara bra. Hur bra mätningen blir beror på vilken mobiltelefon du använder men information kring det finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. Sedan ska man också vara medveten om att appen inte ger ett riktigt resultat vid impulsljud eller låga frekvenser säger Jörgen Eklund.

Impulsljud låter som skott eller plötsliga slag på till exempel plåtar. Sådana ljud är mer skadliga för hörseln än mer utslätat ljud. Problemet med korta höga ljud är att de är svåra att mäta upp på ett bra sätt. Bullermätningsappar på mobiltelefoner är helt enkelt inte särskilt bra för det. Andra mer kontinuerliga, ihållande, ljud är lättare att mäta upp.

Företagshälsan kan mäta enligt riktlinjerna

Den som är orolig för hörselskadligt buller kan alltså själv göra en grov mätning med en mobilapp. I nästa steg kan man vända sig till företagshälsovården för att få hjälp med mätningar enligt riktlinjerna.

— Den som vänder sig till företagshälsovården ska begära att de använder sig av de här nya riktlinjerna för exponeringsmätning av buller. Men det allra första steget bör vara att försöka ta reda på om det har gjorts bullermätningar tidigare i miljön. Det ska arbetsgivaren känna till, säger Jörgen Eklund.

Text: Teres Hallman, 21 december 2016

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...