LJUDMILJÖ: Ljuddämpande tyg i legolådorna och matvagnen placerad utanför rummet där man äter. Det är två tips från Nyarps förskola som ingår i arbetsmiljö-verktyget Ljudguide för förskolan.
– Det första man måste göra är att kartlägga ljudmiljön. Det kan man göra med enkäter där alla kollegor får beskriva vilka ljud de upplever som höga, säger Lillan Herbst, förskollärare och skyddsombud på Nyarps förskola i Bankeryd i Jönköping.
– Sedan får man se vad man kan göra för att komma vidare. Det är framför allt viktigt att tänka på hur man möblerar. Att dela in barnen i små grupper är också ett sätt att få ner ljudnivån.
2007 gick Lillan Herbst en ljudutbildning för förskollärare som kommunen och Jönköpings läns landsting anordnade. De nya kunskaperna blev starten på Nyarps systematiska arbete med ljudmiljön. I verktyget Ljudguide för förskolan är Nyarp en av tre förskolor som har bidragit med tips på hur man kan gå tillväga.
– Det tyckte vi var ett utmärkt tillfälle att visa hur vi jobbar aktivt med att sänka ljudet. Vi började för 8 år sedan med en kartläggning och har fortsatt jobba med ljudet sedan dess. I den film där vi medverkar kan man se resultatet, säger Lillan Herbst.
Tygklädda lådor och bilväg av skumgummi
På Nyarps förskola tillbringar 16 anställda och runt 70 barn dagarna tillsammans. För att minska ljudnivån har man satt ljuddämpande plattor i taket och försett borden med mjuka bordsskivor som absorberar ljud i rummet och minskar slamret av bestick. Lokalerna är inredda så att barnen har flera mindre lekytor att välja mellan.
– De stora rummen har vi delat in i mindre rum med hjälp av skärmar, så att det finns möjlighet till avskildhet och ställen där barnen kan sitta några stycken åt gången och leka, säger Lillan Herbst.
Tygklädda förvaringslådor för legobitar och en bilväg av mjuka skumgummiplattor hjälper till att hålla ner ljudvolymen i lekhörnorna. När det är dags att gå ut ser personalen till att barnen förflyttar sig i mindre grupper. Det skapar en lugnare stämning och gör att ingen behöver höja rösten för att göra sig hörd.
– Vi uppmuntrar barnen att tänka på hur de pratar, att inte skrika. Då upptäcker de att man hör varandra bättre om man pratar i vanlig samtalston och en i taget, säger Lillan Herbst.
Ljudpromenader och tips från fältet
En viktig del i Nyarps pedagogik är att göra barnen medvetna om ljud i deras omgivning. Varje år börjar nya barn på förskolan som ska skolas in. På så sätt håller personalen också kunskaperna och arbetet med ljudmiljön vid liv.
– En gång per läsår gör vi barnen uppmärksamma på ljud i stort. Då går vi på ljudpromenader och lyssnar på ljud i samhället, i skogen och ute på gården. Och sedan pratar vi med varandra om vilka ljud vi har hört, säger Lillan Herbst, och fortsätter:
– Vi försöker också få med föräldrarna i ljudarbetet. Barnen får med sig lappar hem med frågor om vilka ljud deras mammor och pappor tycker om och inte tycker om. Sedan pratar vi med barnen om hur föräldrarna och de själva uppfattar olika ljud.
Lillan Herbst betonar att det är viktigt att se över både inredning och arbetssätt när man vill förbättra ljudmiljön på sin förskola. Hon rekommenderar de som är intresserade att ta del av Ljudguiden för att få tips och hämta inspiration.
Man kan göra mycket åt ljuden om man är kreativ och utbyter tips och idéer med andra förskolor
– Jag tycker det är roligt att arbetet med ljud uppmärksammas och att de som jobbar på fältet kan gå in på Ljudguiden för att se hur vi och de andra förskolorna har gjort. Där finns också formulär som man kan ha användning av när man ska kartlägga sin ljudmiljö, säger Lillan Herbst, och tillägger:
– Jag tror att man kan göra mycket åt ljuden på sin avdelning om man är kreativ och utbyter tips och idéer med andra förskolor.
Lugnare måltider med matvagnen i korridoren
Eva Lundqvist är chef för Nyarp och tre andra förskolor i Torps förskoleområde. Hon bekräftar att pedagogerna på Nyarp är uppfinningsrika i sitt arbete med att minska ljudnivån.
– Ett exempel på det är att de ställer ut matvagnen i en korridor i stället för att ha den i det rum där de äter. Och när barnen ska hämta mat går de ett bord i taget i stället för alla på en gång, säger Eva Lundqvist, och fortsätter:
– Det gör att måltiderna blir lugnare. Ofta är det sådana enkla saker som gör skillnad i det vardagliga arbetet.
Vilken användning tror du chefer kan ha av Ljudguiden?
– Jag tror att det är ett bra sätt att öka medvetenheten om ljudmiljön. Man blir ljudblind och vänjer sig vid ljuden i den miljö man vistas i. Man kan använda de tips man får i Ljudguiden som referens, jämföra med sin egen miljö och sedan kanske göra förändringar utifrån det.
Vilka råd skulle du ge chefer som vill förbättra ljudmiljön på en arbetsplats?
– Som chef tänker man ofta på ekonomin, och det ljuddämpande material som finns att köpa kostar ofta en hel del pengar. Vi har fått ljudabsorberande plattor i taket av fastighetsägaren, men mycket av arbetet har pedagogerna själva gjort. Det finns många enkla saker man kan göra i sin vardag bara genom att se sig om i sin miljö och tänka till, säger Eva Lundqvist.
Läs också Lägre ljudnivå ger bättre hälsa på förskolan, en artikel om förskolan Myran i Visby som också medverkar i Ljudguiden
Ljudguide för förskolan
Ljudguide för förskolan är ett verktyg framtaget för att förbättra arbetsmiljön på förskolor. Verktyget har utvecklats av den ideella organisationen Prevent i samarbete med Svenskt Näringsliv, LO, PTK, Lärarförbundet, Almega Tjänsteföretagen, fackförbundet Kommunal och föreningen Suntarbetsliv.
Ljudguiden innehåller bland annat:
- Fakta om ljud och dess inverkan på vår hälsa.
- Tips på hur man kan kartlägga sin ljudmiljö, med checklista.
- Tips på ljuddämpande inredning.
- Filmer och artiklar med ljudmiljö-tips från förskolorna Bifrost i Mölndal, Myran i Visby och Nyarp i Bankeryd.