Lärare är en utsatt yrkesgrupp när det gäller röstbesvär. Men till och med en kort utbildning kan ge effekt, visar en avhandling av logopeden Suvi Karjalainen.
Ventilationen susar, eleverna rasslar in i klassrummet. När stolarna slutat skrapa pågår fortfarande lite småprat, pennor klirrar på bänklock och böcker plockas fram. Vad gör läraren då? Ja, ett är säkert: det är inte läge att försöka överrösta.
– Då ska man vänta till det blir tyst. Det är bra att använda blick och positionering i rummet. Det kan man jobba in med eleverna, att till exempel välja en viss plats där läraren står för att med kroppen visa att ”Nu står jag här. Jag vill er något och jag vill att ni lyssnar”.
Kort utbildning gav resultat
Suvi Karjalainen är medicine doktor och logoped vid Umeå universitet, men hon disputerade vid Lunds universitet i september förra året. Hennes avhandling handlar om hur lärares röst och kommunikation i klassrummet kan optimeras med hjälp av fortbildning. Det visade sig att en kort utbildning gav goda resultat på lärarnas egna bedömningar av sin rösthälsa, stress, utbrändhet samt självskattad förmåga att hantera en grupp elever i klassrummet.
Det behöver inte vara så att man själv gör fel
– Som yrkesgrupp är lärare utsatta för att få röstbesvär. Det beror på en kombination av att de pratar mycket och att de ofta har besvärliga ljudmiljöer. Det behöver inte vara så att man själv gör ”fel”. Men lärare behöver mer kunskap för att kunna optimera sina röster, säger hon.
Fortbildning för lärare
Till grund för avhandlingen ligger en fortbildning hon själv hållit i, där 25 lärare från sju skolor i Landskrona kommun deltagit. Fortbildningen varade i en och en halv timme i veckan under fem veckors tid. Den gav kunskap om akustik och ljudmiljö, om den egna rösten och om hur man själv kommunicerar. Det här gick lärarna igenom:
- God röstanvändning – hur rösten fungerar, tips om vad som är bra eller dåligt för rösten. Praktiska andnings- och röstövningar i grupp.
- Röstergonomi – genomgång av faktorer i arbetsmiljön som påverkar röstanvändningen, som buller och luftkvalité. Även arbetsställningar som är bra eller dåliga för rösten.
- Rumsakustik – diskussion kring ljudmiljön i skolor tillsammans med specialist på rumsakustik. Även hur man kan göra eleverna medvetna om ljudmiljön.
- Icke-verbal kommunikation – att förstärka sitt budskap med icke-verbal kommunikation eller få fram ett budskap utan att prata. Praktiska övningar parvis och i grupp, inspelning av lärarna för feedback.
- Strategier för att stödja elevers språk. Deltagarna fick tips om hur elever med svag språklig förmåga kan stöttas. De delade också med sig av erfarenheter av undervisning som stöttar interaktion och språk, och de fick observera varandra i klassrummet.
Bra ljudmiljö i klassrummen
Före fortbildningen fick de deltagande lärarna göra en självskattning av sin arbetssituation vad gällde parametrarna röst, stress, utbrändhet och förmåga. Den visade att de deltagande lärarna mådde överlag bra. Dessutom visade akustikmätningar att ljudmiljön i dessa lärares klassrum var ganska bra. De hade alltså redan goda förutsättningar jämfört med många andra lärare, men uppnådde trots detta förbättringar med hjälp av fortbildningen.
…röstbesvär påverkar hur man kan utföra sina arbetsuppgifter och det kan leda till stress
Röst, stress, utbrändhet och förmåga är relaterade. Enligt tidigare forskning ger förbättrad rösthälsa också bättre välmående. Stress och utbrändhet har samband med självskattad förmåga, så om stress och utbrändhet minskar så ökar självskattad förmåga och tvärtom. Exakt vad som påverkar vad är inte klarlagt, enligt Suvi Karjalainen.
– Men stress är en riskfaktor för röstbesvär. Är man stressad så går man ofta högre upp i sin andning, då får man inte samma kraft till rösten och man blir ofta spänd vid axlarna. Men jag tänker också att röstbesvär påverkar hur man kan utföra sina arbetsuppgifter, och att det kan leda till stress.
Tilläggas bör att Landskrona kommun har ljudsanerat skolorna som deltog i undersökningen, bland annat genom akustikplattor i tak och väggar. Alla klassrum var inte sanerade när undersökningen gjordes, men ljudmiljön var relativt bra även i de osanerade klassrummen.
Viktigt med förebyggande arbete
Att arbetsgivaren blir involverad i förebyggande arbete är jätteviktigt, konstaterar Suvi Karjalainen. Och det finns många möjligheter att förbättra ljudmiljön. Akustikplattor börjar bli vanligare, liksom ljudutjämningssystem – att läraren har en mikrofon och ett högtalarsystem som fördelar ljudet i klassrummet.
Det är viktigt att få med ljud och röst i det systematiska arbetsmiljöarbetet i skolan
I övrigt behöver schemat medge att rösten får vila, och det behöver finnas möjlighet till mikropauser under dagen som kan ge återhämtning. Den som upplever sin ljudmiljö som besvärlig ska ta kontakt med skyddsombud och rektor, påpekar hon.
– Det är viktigt att få med ljud och röst i det systematiska arbetsmiljöarbetet i skolan. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns material – en checklista för röstergonomi, och en ljudapp för bullermätning, bland annat. Använd det!
Logoped och akustiker kan hjälpa
På Arbetsmiljöverkets hemsida finns fördjupningar och stödmaterial om buller och ljudergonomi. Där konstateras att arbetsgivaren sällan blir inblandad vid röstskador, trots att problemen finns på jobbet. Arbetsmiljöverkets förslag är att arbetsgivaren tar kontakt med en logoped med arbetsmiljökunskaper, akustiker, ergonom eller arbetsmiljöingenjör med speciella kunskaper inom röstergonomi som kan hjälpa till att förebygga skador.
Suvi Karjalainen instämmer. Det här är ingenting som ska hanteras individuellt, anser hon:
– Lärare behöver mer stöd, rösten är ett oerhört viktigt verktyg för dem.