Kontorsanställda sitter större delen av arbetsdagen, och det kan leda till ohälsa. Men hur mycket sitter de still egentligen? Och vad kan få dem att röra på sig mer under arbetsdagen? Svaren finns i en ny översikt om forskning i ämnet.
Inom många yrken är stillasittande inte något problem – snarare det motsatta. Städare till exempel behöver sitta mer. Men för dem som arbetar på kontor kan det lätt bli för lite fysisk aktivitet.
Forskarna bakom översikten har gått igenom 26 vetenskapliga studier av stillasittande hos kontorsanställda. De ville ta reda på både hur mycket kontorsanställda faktiskt sitter på dagarna och vad som påverkar hur mycket de sitter, står och rör på sig.
Exakt vad som är kontorsarbete är dock svårt att säga. Forskarna har exempelvis inte tagit med studier av så kallade call centers utan enbart av mer traditionella kontorsmiljöer.
Bara objektiva mätningar
Forskningsöversikten är den första någonsin av kontorsarbete och fysisk aktivitet, där man enbart utgår från undersökningar som mätt aktivitet med objektiva metoder. Forskarna i de studierna har använt sig av mätare på deltagarnas kroppar. Det har nämligen visat sig att det ofta blir fel om deltagarna själva uppger hur mycket de rör sig under sin arbetstid.
– Det har varit väldigt många larmrapporter i media om faran med stillasittande och hur mycket vi sitter. Då behövs evidens i stället för gissningar, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning på Högskolan i Gävle och ansvarig forskare bakom översikten.
Rör på sig mer än man tror
Översikten visar att de som arbetar på kontor sitter mindre och rör på sig mer än man kanske tror. Fördelningen mellan sittande, stående och fysisk aktivitet hos kontorsarbetare ligger i själva verket nära rekommendationerna från EU:s arbetsmiljöbyrå EU-OSHA. De rekommenderar att man sitter högst 60 procent av arbetstiden. Kontorsarbetarna i forskningsöversikten satt i genomsnitt 70 procent av arbetsdagen.
Dessutom visade genomgången av forskningen att så kallade aktivitetsbaserade kontor knappt påverkar stillasittandet alls.
– Ordet aktivitet i aktivitetsbaserade kontor handlar inte om fysisk aktivitet utan om arbetsuppgifterna. Men vi har ändå trott att man rör på sig mer där. Fast det var väldigt marginellt, konstaterar Svend Erik Mattiassen.
Variationen är viktig
Författarna bakom forskningsöversikten pekar på flera kunskapsluckor där vi behöver mer forskning. Vi behöver exempelvis veta mer om vilken roll som variationen mellan sittande, stående och fysisk aktivitet spelar. Det är antagligen inte bara den procentuella fördelningen som spelar roll för hälsan utan även hur långa stunder man sitter i sträck och hur ofta man rör på sig.
Allt tyder på att variationen är viktig.
Svend Erik Mathiassen
– Allt tyder på att variationen är viktig. Men vi vet väldigt lite om hur den bör se ut, både inom och mellan dagar. Om jag till exempel sitter nästan hela tiden i tre dagar, står upp i två och är fysiskt aktiv i en dag har det förmodligen en annan effekt på hälsan än om jag har den 3-2-1-fördelningen varje dag, säger Svend Erik Mathiassen.
Hans forskarlag funderar på att gå vidare och undersöka vilken roll som variationen mellan stillasittande och fysisk aktivitet spelar för hälsan. Då kan de till exempel jämföra olika yrkesgrupper med skilda mönster för sittande, stående och fysisk aktivitet. Vi behöver, menar Svend Erik Mathiassen, titta mycket mer på variationen och inte bara på medelvärden för fysisk aktivitet.
