De platserna är populärast på kontoret

10 mars 2020 Lästid: 3 min
Två kvinnor står vid ett kontorsbord och tittar på varsin laptop.
Idag är det vanligt med aktivitetsbaserade kontor. Medan det är huggsexa om vissa av platserna, står andra tomma. Det gäller att ständigt utvärdera hur rummet används, menar forskaren Maral Babapour Chafi.

Foto: Claudio Bresciani / TT

På aktivitetsbaserade kontor undviker medarbetarna vissa platser, medan andra platser går åt snabbt. Forskarna bakom en ny studie har utrett vad det beror på – och hur man kan utnyttja de platser som mest står tomma.

Maral Babapour Chafi är doktor i Människa-Teknik-Design vid Chalmers tekniska högskola, och arbetar också som forskare vid Institutet för Stressmedicin. Hon har ägnat många år av sin forskning åt att studera aktivitetsbaserade kontor.

Maral Babapour Chafi – Jag har gått in i det med ett hållbarhetsperspektiv. Ser hur man kan ha social och ekologisk nytta av att dela på resurserna.

Konceptet innebär att anställda på kontor delar på kontorsprodukter såsom skrivbord och datorskärmar, istället för att alla har varsin. Normalt sett brukar ett aktivitetsbaserat kontor ha platser för ungefär 70 procent av personalstyrkan, och när medarbetarna kommer på morgonen sätter de sig på någon plats som råkar vara ledig. Aktivitetsbaserade kontor är ofta också indelade i zoner med olika ljudnivåer.

I sin senaste studie har Maral Babapur Chafi och kollegorna undersökt vilka platser i det aktivitetsbaserade kontorslandskapet som är populärast – och vilka platser som medarbetarna helst undviker.

– En sak som var intressant var att de platser som vissa föredrog, undveks av andra.

Kopiatorn – en vattendelare

Vissa användare ville till exempel ha platser så nära kopiatorn som möjligt, medan andra valde platser långt borta från den. Och en del föredrog platser i ”kontorsbås” med skärmväggar runtomkring, medan andra upplevde dem som klaustrofobiska.

Men det fanns saker som de flesta var överens om. De mest populära platserna var hörnplatser, där medarbetare kunde sitta med ryggen mot väggen.

– Det tar energi att hela tiden vara på alerten; att folk går bakom ens rygg.

Många valde platser med två datorskärmar, eller höj- och sänkbara skrivbord. Det fanns också sociala aspekter, som att många valde platser intill sina närmsta kollegor. Och så fanns det en grupp som helst ville sitta i enskilda, tysta rum.

Ingen av de 27 personer som intervjuades i studien valde platser utifrån estetiska kvaliteter.

– Det var intressant, att det inte var estetik som motiverade deras val. Inte som de gav uttryck för i alla fall, även om de kanske gjorde det omedvetet. Det viktiga var funktionaliteten.

Vissa platser stod tomma

Platser som många undvek var till exempel halvtysta zoner som låg nära aktiva zoner, så att man hela tiden distraherades av ljud därifrån. Många undvek också platser som kändes som att de tillhörde andra, eller som de tänkte att andra kanske behövde mer. Hög ljudnivå, svårjusterade stolar, dålig ljusergonomi eller soffor i närheten av arbetsplatser, gjorde också att vissa platser stod tomma.

Och det här tycker Maral Babapur Chafi att arbetsgivare måste vara uppmärksamma på. Det räcker inte att planera en flytt eller renovering och formge det nya kontoret så optimalt man bara kan. Man måste också kontinuerligt utvärdera och vidareutveckla det efter flytten.

– Man kan inte bara se det som ett flyttprojekt, utan man måste låta det vara en dynamisk process som utvecklas allt eftersom.

Det är inte förrän människor på ett aktivitetsbaserat kontor börjar använda det, som det blir tydligt vad som kan behöva förbättras, menar hon. Och om man upptäcker att platser står tomma så är det dags att fundera på vad man kan göra åt det. Passa på att se platserna som potential för vidareutveckling, och erbjud mer av de uppskattade platserna istället, råder Maral Babapour Chafi.

– Titta på var det finns underutnyttjade platser och fundera på hur ni kan förändra dem.

Kort om forskningsprojektet

Namn: Workspace preferences and non-preferences in activity-based flexible offices: two case studies

Projektledare: Maral Babapour Chafi

Finansiär: Chalmers Tekniska Högskola, AFA Försäkring, Umeå Universitet och Västerbottens län

Publicerades år: 2020

Projektet genomfördes som en intervjustudie med 27 intervjupersoner i Örnsköldsvik och Kungälvs kommun, där man har infört aktivitetsbaserade kontor.

Viktigt med regler

Maral Babapour Chafi har tidigare gjort en studie om regler om policys på aktivitetsbaserade kontor, och kom då fram till ett par slutsatser.

Det här är viktigt att ha på plats:

  • tydliga regler, så att alla vet hur de ska agera på kontoret.
  • ett levande samtal på kontoret, så att medarbetarna blir involverade i framtagandet av reglerna. Det gör att medarbetarna känner ägandeskap över sin miljö, vilket ger större chans att de accepterar reglerna och är ”med på banan”.
  • en tydlig design som gör att reglerna fungerar. ”Behövs det sättas upp lappar med regler så är den fysiska utformningen inte tillräckligt tydlig”, säger Maral Babapour Chafi.

Text: Anna Wettergård