Det finns en uppfattning att kvinnor som fött barn har högre sjukfrånvaro än de som inte har barn. Men det är faktiskt precis tvärtom. Ju fler barn desto lägre sjukfrånvaro. Det visar ny forskning med fokus på sjukfrånvaro längre än två veckor.
– Att kvinnor som fött barn har högre sjukfrånvaro är en missuppfattning som kan leda till att man drar sig för att anställa kvinnor i fertil ålder eller att de missgynnas yrkesmässigt på andra sätt, säger Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid Karolinska Institutet.
Nyligen presenterade hon resultaten av ett omfattande forskningsprojekt om hur kvinnors sjukfrånvaro påverkas av barnafödande. Studierna som ingår i projektet handlar om frånvaro från jobbet för personer som haft sjukpenning och/eller sjuk- och aktivitetsersättning (det som tidigare kallades förtidspension). Studierna gäller sjukfrånvarofall som är längre än två veckor, alltså inte enstaka dagar med magsjuka eller förkylning.
Stora grupper kvinnor har studerats
Underlaget för analyserna har hämtats ur sju rikstäckande register. Forskarna har följt samtliga kvinnor i fertil ålder som inte tidigare fött barn. De har jämfört sjukfrånvaron bland de som inte födde barn med de som födde ett eller flera barn. Fyra grupper följdes med 350 000 – 500 000 kvinnor i varje grupp.
– Det är en stor fördel att kunna studera så stora och breda grupper över många år, här sex år och i en studie tio år, säger Kristina Alexanderson.
Resultaten visade att sjukfrånvaron var högst bland de kvinnor som inte födde barn alls under de studerade åren. Den var betydligt lägre bland kvinnor som födde ett barn, med undantag för själva graviditeten. Allra lägst var den för kvinnor som födde flera barn.
Detta gällde alla fyra grupperna. Det gällde även olika åldersgrupper samt olika yrkesgrupper. Samma mönster fanns oberoende av om yrket var numerärt mans- eller kvinnodominerat. För kvinnor som arbetade inom vård, omsorg eller utbildning såg mönstret även likadant ut i privat och offentlig verksamhet.
Mönstret går igen i alla grupper vi tittat på. Generellt blir sjukfrånvaron inte högre bland kvinnor som fött barn
Kristina Alexanderson, professor Karolinska Institutet.
– Mönstret går igen i alla grupper vi tittat på. Generellt blir sjukfrånvaron inte högre bland kvinnor som fött ett eller flera barn, säger Kristina Alexanderson.
– I ett land som Sverige kan de flesta kvinnor välja att inte föda fler barn än de tror sig ha resurser att klara av – även om det finns kvinnor som inte kan bli gravida alls eller mer än en gång. Vi har goda trygghetssystem som gör det möjligt att både vara småbarnsförälder och yrkesaktiv.
Sjuklighet spelar roll
Det som däremot spelade roll för sjukfrånvaron var om kvinnan tidigare haft en skada eller sjukdom som krävt sjukhusvård eller specialistvård (utan att vara relaterad till graviditeten och förlossningen).
Kvinnorna i studien som hade haft sådan sjuklighet någon gång under tre år innan första förlossningen hade 34 procents högre risk för sjukskrivning under år två eller tre efter förlossningen. För de som haft sådan sjuklighet under året efter förlossningen var risken för att få ett nytt sjukskrivningsfall dubblerad.
– Det fanns ett väldigt starkt samband mellan kvinnors sjuklighet och sjukfrånvaro, vilket kan tyckas självklart. Men det väckte faktiskt förvåning när vi presenterade samma resultat för några år sedan, säger Kristina Alexanderson.
Hon har nämligen lett en liknande studie tidigare. Då jämförde forskarna på regeringens uppdrag sjukfrånvaron hos 12 000 tvillingsystrar, som fött och inte fött barn. Även den gången visade resultaten att de som fött ett eller flera barn hade lägre sjukfrånvaro.
Ändå finns det en allmän retorik som gör gällande att kvinnor som föder barn skulle vara mer sjukskrivna
– Ändå finns det en allmän retorik som gör gällande att kvinnor som föder barn skulle vara mer sjukskrivna. Visst kan det vara så i specifika fall och under själva graviditeten – och där behövs fördjupade studier kring vilket stöd som kan behövas – men det är ingen generell sanning, säger hon.
Slår hål på fördomar
Bakgrunden till de båda projekten är att Försäkringskassans statistik visar att kvinnor har högre antal sjukskrivningsdagar (i sjukskrivningsfall längre än 14 dagar) än män i de flesta yrken. Kristina Alexanderson hoppas nu att den nya studien en gång för alla ska slå hål på myten att förklaringen till skillnaderna är att kvinnor föder barn.
Samtidigt efterlyser hon fler studier om barnafödande och hälsa. Man skulle behöva studera hur det ser ut på en mer detaljerad nivå, och koppla barnafödande och sjukfrånvaro till exempelvis specifika diagnoser, yrken, och arbetsplatser. Man skulle också behöva göra längre uppföljningar, menar Kristina Alexanderson.
– Vi har bara skrapat på ytan i de här projekten. De flesta kvinnor i Sverige föder barn minst en gång och det är viktigt att ha mer kunskap. Här har vi bara följt kvinnor under några år efter första förlossningen, säger hon.
