Psykisk ohälsa – kvinnor sjukskrivs mer

1 oktober 2019 Lästid: 4 min
Sjukskriven för psykisk ohälsa - könsskillnaderna är som störst bland unga och högutbildade i mansdominerade branscher, visar rapporten från Riksrevisionen.

Foto: Rebecka Rynefelt, TT/Scandinav

Kvinnor sjukskrivs mer än män vid psykisk ohälsa. Det gäller även då läkaren bedömer att de har samma arbetsförmåga. Det visar en rapport om könsskillnader vid sjukskrivning.

Kvinnor är i genomsnitt sjukskrivna betydligt mer än män. För de sjukskrivningar som gäller psykisk ohälsa finns osakliga könsskillnader, enligt Riksrevisionen.

– Vid lättare eller medelsvår psykisk ohälsa sjukskrivs kvinnor mer än män, även då de bedöms ha samma arbetsförmåga, sa Pathric Hägglund, revisionsdirektör på Riksrevisionen, vid ett seminarium på AFA Försäkring nyligen.

Han har, tillsammans med kollegan Kristina Karlsson, skrivit rapporten Jämställd sjukfrånvaro – bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen? som kom ut i juni 2019.

Riksrevisionen granskade data från sjukskrivningen av cirka 60 000 personer i Skåne åren 2010 – 2016. Majoriteten av patienterna fick diagnosen lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, och behandlades för den. Läkarna bedömde deras arbetsförmåga och fattade beslut om sjukskrivning.

Kvinnor sjukskrevs mer

Kvinnorna blev sjukskrivna 30 procent mer än männen, trots att läkarna hade bedömt att de hade likvärdig arbetsförmåga. Det pekar på osakliga könsskillnader, enligt Riksrevisionen.

Könsskillnaderna i sjukfrånvaro är tydligast när det gäller en viss grupp av patienter med lindrig eller medelsvår psykisk sjukdom. De är i trettioårsåldern, högutbildade, har relativt hög inkomst och saknar barn. De arbetar främst i mansdominerade branscher.

Varför det ser ut på det här viset ger granskningen inte svar på. Men skillnaderna verkar inte bero på att kvinnor har sämre hälsa, enligt rapporten. Kvinnor lever i genomsnitt längre, men skattar sin hälsa som sämre än vad män gör. De söker oftare vård.

Att kvinnor sjukskrivs mer – trots likvärdig arbetsförmåga – förklaras enligt rapporten inte heller av att kvinnor och män ofta arbetar i olika branscher, med olika arbetsmiljö.

Attityder och normer?

På seminariet förde Pathric Hägglund fram flera tänkbara förklaringar till könsskillnaderna.

En skulle kunna vara att kvinnor och män har olika inställning till att bli sjukskrivna. Kvinnor är i genomsnitt mer öppna än män med hur de mår. De kanske har lättare att tänka sig sjukskrivning. Det finns forskning som visar att kvinnor oftare tänker förebyggande i frågor som rör hälsan.

Det kan också handla om läkarnas normer.

– Skillnaderna skulle kunna härledas till att läkare kan ha lättare att sjukskriva kvinnor än män, sa Pathric Hägglund.

Svårt bedöma arbetsförmåga

Läkarnas brist på tid kan också spela roll. Det är svårt att bedöma arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. Läkarna har inte detaljkunskap om vilka krav som ställs inom olika slags yrken. De tar sällan kontakt med arbetsgivarna och kan därför inte diskutera möjligheterna till anpassning av arbetet.

– Läkaren går nästan alltid på patientens beskrivning. Det är inte helt optimalt, sa han.

Ytterligare en tänkbar förklaring kan vara att män sjukskrivs mindre därför att läkare generellt har svårare att fånga upp deras psykiska ohälsa.

Blir kvinnor sjukskrivna i onödan vid psykisk ohälsa? Eller borde män egentligen sjukskrivas mer? Sådana frågor kom upp i frågestunden efter seminariet.

– Det kan vi inte säga utifrån nuvarande undersökning, svarade Pathric Hägglund.

Vill se bättre läkarintyg

Bakgrunden till granskningen är regeringens mål att minska skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män. Studien omfattar även en mindre grupp patienter som hade smärtproblem. Där hittade Riksrevisionen inga osakliga könsskillnader.

Riksrevisionen föreslår att Försäkringskassan ska få i uppdrag att systematiskt följa upp hur läkare inom olika delar av vården skriver intyg för kvinnor respektive män. Bättre uppföljning och analys skulle göra det lättare att upptäcka systematiska skillnader.

Ett annat förslag i rapporten är att regeringen bör tillsätta en utredning för att höja kvaliteten på läkarintygen och göra dem mer enhetliga. Utredningen skulle bland annat få i uppdrag att ge förslag på hur läkare kan få bättre kunskap om patienternas arbetssituation. Det skulle göra bedömningarna av arbetsförmåga mindre godtyckliga, enligt Riksrevisionen.

Text: Margareta Edling