Läkare sjukskriver män längre än kvinnor, även då de har samma diagnos. Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Det krävs flera insatser för att göra sjukskrivningsprocessen jämställd, enligt en ny rapport.
Läkarintyget har avgörande betydelse när Försäkringskassan bestämmer om en person har rätt till sjukpenning eller inte. Läkarintyget styr oftast också hur lång sjukfrånvaron blir.
– De allra flesta patienter är borta från arbetet precis så länge som läkarintyget räcker, sa Ola Leijon, Inspektionen för socialförsäkringen, på ett AFA-seminarium nyligen. Han presenterade rapporten tillsammans med kollegerna Jenny Lindblad och Niklas Österlund.
Från tidigare studier vet man att läkare vid den första sjukskrivningen ordinerar män i genomsnitt tre dagar längre sjukskrivning än kvinnor, även vid likartade diagnoser. De systematiska skillnaderna mellan könen visar sig finnas kvar, även då Inspektionen för socialförsäkringen borrat djupare i frågan.
I det första läkarintyget blir män i genomsnitt sjukskrivna 2,8 dagar längre än kvinnor. Skillnaden kan inte förklaras av andra faktorer, som ålder, utbildning eller yrke.
– Det finns oförklarliga könsskillnader, sa Niklas Österlund. De är genomgående i både mans- och kvinnodominerade yrken.
Skillnaderna finns i alla landsting och regioner
Män har längre första sjukskrivning inom 17 av de 20 vanliga diagnosgrupper (till exempel depressionssjukdomar) som studien omfattar. Den oförklarade könsskillnaden är störst när läkarintyget gäller skador på hand och handled (4,1 dagar) och vid kärlsjukdomar i hjärnan (3,5 dagar). Skillnaden är minst vid psykiatriska diagnoser.
Könsmönstret i läkarintygen finns i alla landsting och regioner, men variationerna är stora. I Jämtland och Härjedalen blev män i genomsnitt sjukskrivna 5 dagar längre än kvinnor, jämfört med riksgenomsnittet på 2,8 dagar. Skillnaderna är minst i Västmanland. Där sjukskrevs män i snitt 1,6 dagar längre än kvinnor i det första läkarintyget.
Om patienten fick ett andra läkarintyg under samma sjukfall förlängdes männens sjukskrivning med i snitt 1,8 dagar mer än kvinnornas.
Kvinnor söker ofta vård tidigare
Rapporten ger inte svar på varför det ser ut så här, men lägger fram tänkbara förklaringar. En kan vara att män och kvinnor befinner sig i olika skeden av sjukdomen då intygets skrivs. Kvinnor söker i allmänhet vård både oftare och tidigare än män.
– Kvinnor har generellt ett mer förebyggande beteende än män, sa Niklas Österlund.
Det kan bero på att män och kvinnor söker, eller hänvisas till, olika vårdformer. Kvinnor träffar oftare läkare i primärvården, medan män i högre grad får specialistvård.
Vården behöver mer kunskap om försäkringsmedicin
Det behövs en långsiktig satsning på att höja vårdpersonalens kunskaper om försäkringsmedicin, enligt rapporten.
– Den bör riktas inte bara till den sjukskrivande läkaren, utan till all hälso- och sjukvårdspersonal. Kringpersonalen kan vara de som pushar mot sjukskrivning, sa Ola Leijon.
Stödet till läkare, i form av riktlinjer för sjukskrivning, bör också utvecklas vidare. Rapporten väcker även frågan om arbetsgivarens roll som ”en första grindvakt” i sjukförsäkringen.
– Om det är så, att arbetsgivaren förmedlar att det är bättre att gå hem och vara sjukskriven, så fort en person inte presterar hundra procent, så driver det på sjukskrivningarna. Man måste kunna diskutera om det verkligen är sjukskrivning som behövs, sa Ola Leijon.
Fakta / Om studien
Studien omfattar 680 000 sjukfall som var längre än 14 dagar och som påbörjades under åren 2010-14. Den bygger på ett elektroniskt register över läkarintyg. Det innehåller dels intyg som kommer in digitalt till Försäkringskassan, dels inskannade pappersdokument. 55 procent av sjukfallen gällde kvinnor, 45 procent män. Enbart diagnoser med en relativt jämn könsfördelning ingår.