Gilla jobbet. Kajsa Lindström från Beteendelabbet berättade om nudging för bättre arbetsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt!

Foto: Fredrik Beskow, Prevent

Nudging för bättre arbetsmiljö

Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men ibland kan det finnas ett glapp mellan vilja och handling. Då kan det vara läge att testa nudging: små puffar som gör det lätt att göra rätt.

Nudging är ett begrepp som myntats inom beteendeekonomi. Det syftar på metoder som gör det lätt att göra val som är bra för individen och planeten.

På Gilla jobbet berättade Kajsa Lindström från Beteendelabbet om hur man kan jobba med beteendeförändringar som metod för att förbättra arbetsmiljön.

– När viljan finns men man ändå inte gör förändringen kan det vara på plats med en liten knuff – att jobba med nudging, säger Kajsa Lindström, som är utbildad inom tjänstedesign och samarbetar med en psykolog.

Bygger på hur hjärnan fungerar

För att kunna jobba med beteendeförändringar behöver man ha lite kunskap om hur de mänskliga hjärnorna fungerar.

Vi väljer hellre en belöning idag än något bra som händer långt fram i tiden.

Hjärnan är byggd för att ta genvägar, både mentala och fysiska. Allt för att vi ska slippa anstränga oss i onödan. Det innebär, enligt nudgingteorin, att om människor upplever att det är för krångligt att göra något som är bra, så behöver man göra det enklare att göra rätt, berättar Kajsa Lindström.

Den mänskliga hjärnan älskar dessutom kortsiktig belöning och det tar man också hänsyn till när man jobbar med nudging som metod för förändring.

– Vi väljer hellre en belöning idag än något bra som händer långt fram i tiden.

Byggföretag testade metoden

Byggföretaget Wästbygg är en arbetsgivare som testat nudging för att få en bättre arbetsmiljö, berättar Kajsa Lindström. Arbetsledare på Wästbygg hade sett tecken, till exempel en blodfläck, som tydde på att skador, olyckor och tillbud inte blivit rapporterade. Det fanns ett mörkertal.

Tillsammans med Beteendelabbet formulerade de en fråga: Hur kan vi hjälpa yrkesarbetare att rapportera tillbud på arbetsplatsen?

Engagerar medarbetarna

Nästa steg var att Kajsa Lindström och hennes kollega besökte en arbetsplats hos Wästbygg och pratade med medarbetarna. Syftet var att ta reda på vad som hindrade byggarbetarna att utföra det önskade beteendet, att rapportera när något hänt.

De kartlade alla steg en byggarbetare måste gå igenom för att lämna rapporten, till exempel att fylla i ett långt formulär på svenska.

– Vi delade till exempel ut flyers i bodarna med frågor om vad som hindrade dem från att anmäla och vad som kunde göras på ett annat sätt. Den som lämnade en idé fick en trisslott som belöning.

Det kom in massor av idéer som blev en guldgruva för projektet, enligt Kajsa Lindström.

– Det skapade också ett ägarskap hos byggarbetarna för projektet.

På det här sättet fick projektet fram vilka hinder som fanns, vad som motiverade medarbetarna att förändra sitt beteende och vilken situation som passade bra att förändra.

När de sedan tog fram lösningar var de också noga med att använda idéer från medarbetarna.

Lösningen blev att Wästbygg satte ut rapporteringsstationer på bygget. På det sättet blev det enkelt för medarbetarna att lämna tillbudsrapporter i en låda.

De förenklade också hela kommunikationen och tog då till exempel bort ordet tillbud, eftersom det visat sig att det ordet var ett hinder. Istället använde de orden ”aj” och ”oj”. Aj stod för skador och olyckor och oj stod för tillbud, att en skada eller olycka hade kunnat hända.

Texten var på både svenska och engelska och det fanns även ett telefonnummer att ringa.

Feedback till medarbetarna

Men de stannade inte vid att sätta ut rapporteringsstationer. Medarbetarna fick också feedback, något som är viktigt inom beteendeförändring.

Därför satte Wästbygg upp tack-skyltar som talade om hur många rapporter som kommit in.

– Där stod det också vilken åtgärd företaget hade kunnat göra, tack vare rapporteringen.

Därefter mätte projektet hur det gick med rapporteringarna under en längre tid. Resultatet blev positivt.

– Vi fick in dubbelt så många tillbud, och det är de rapporterna man vill få in, säger Kajsa Lindström.

Text: Anna Norrby, 28 oktober 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

De går före med digifysisk vård

Numera är det lugnt i väntrummet på Ringens vårdcentral. Många patienter får istället vård via en chatt - något som har skapat stora förbättringar för både patienter och personal. Det…

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

På jobbet gäller de regler som lagen och arbetsgivaren sätter, och alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Stefan Blomberg, psykolog och forskare är mycket tydlig när han pratar om…

Mät hur ni har det på jobbet

Hur kan man mäta på rätt sätt, och göra förändringar och förbättringar på arbetsplatsen som hör ihop med resultaten av mätningen? Det berättade Dan Hasson om på Gilla Jobbet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...