Två personer står och håller i en vagn med saker i sjukvården

Undersköterskan Ann Borday och barnmorskan Karin Lundin är numera nöjda med arbetsklimatet på Södersjukhusets förlossningsavdelning. Om några veckor får de också äntligen flytta till nya moderna lokaler ett våningsplan upp i huset.

Foto: Birgita Klepke

Medarbetare ledde lyckad förändring

Ökande arbetsbelastning och onödigt dubbelarbete. Det var läget när barnmorskan Karin Lundin och undersköterskan Ann Borday fick uppdraget att förbättra arbetsmiljön på Södersjukhusets förlossningsavdelning i Stockholm. Nu har de skapat en organisation med tydligare yrkesroller och bättre kommunikation.

Ett och ett halvt år efter projektets avslut är Ann Borday och Karin Lundin nöjda med sin insats. De har fått mycket positiv respons och nästan alla kollegor – 95 procent – uppskattade att arbetet leddes av två personer med ”fötterna på golvet”. En digital medarbetarenkät har också visat att avdelningen är på rätt väg.

– Vi har alltid varit bra på teamarbete i akuta situationer, men vi har inte tänkt så mycket på vad som krävs för att vara ett bra team i vardagen. Den stora vinsten i dag är att vi förstår varandra och varandras uppdrag bättre, säger Karin Lundin, barnmorska vid förlossningsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm (SöS).

Innan projektet rådde stort missnöje bland medarbetarna på förlossningen. Professionernas roller var oklara och bristen på kommunikation ledde till onödigt dubbelarbete, spring och missförstånd.

Under projektet, från juni 2014 till juni 2015, fick avdelningen pengar till vikarier för Karin Lundin och Ann Borday en dag i veckan via landstingets Arbetsmiljölyft.

Under projektåret har de, förutom att leda och samordna själva arbetet, också tagit fram underlag, utvärderat och sett till att beslut har genomförts.

Nu förstår vi varandras uppdrag bättre

Till hjälp har de haft en arbetsgrupp med chefer, undersköterskor, barnmorskor från både dag- och nattskift, läkare och representanter från Vårdförbundet, Läkarförbundet och Kommunal. Under hela året har gruppen har träffats två timmar varannan onsdag för att stämma av resultat och bestämma hur man skulle gå vidare.

För dåvarande chefen Annika Wretsén var det självklart att alla förslag måste komma från golvet för att kunna åstadkomma en verklig förändring.

– Jag vill särskilt lyfta värdet av att ha med läkarna som inte ingår i den ordinarie team-organisationen.

Undersköterskan Paméla Hööst deltog i arbetsgruppen som ombud för Kommunal och menar att det faktum att facket är med från början garanterar att alla kommer till tals och att allt går rätt till.

– Om vi hade kommit fram till att vi behövde ändra på scheman eller genomföra andra stora förändringar hade vi behövt förhandla, och då hade det varit bra att vi var med från början.

Både hon och Annika Wretzén menar också att den partssammansatta arbetsgruppen var en viktig förutsättning för ett lyckat resultat.

Stärka roller och bygga team

Projektet inleddes med en workshop för hela arbetsgruppen då uppgiften var att vaska fram vilka frågor som var viktigast att ta itu med. Därefter formulerades Karin Lundins och Ann Bordays uppdrag. Det handlade bland annat om att tydliggöra och stärka professionens olika roller för att bättre kunna ta tillvara allas kompetens.

– Det handlade om rollerna för barnmorskor, seniorbarnmorskor och undersköterskor. Hur kan vi spara tid? Gör vi onödigt dubbelarbete?, säger Karin Lundin.

Nästa steg blev att bygga team som både kan arbeta i par och i större team när nöden kräver det.

– På en förlossning är det svårt att förutse vad som ska hända och i ett akut läge krävs både stor flexibilitet och god kommunikation, säger Karin Lundin.

En viktig uppgift var också att bygga parteam utifrån kompetens så att varje team har antingen en barnmorska eller en undersköterska med lång erfarenhet.

– En sådan matchning ger oss högsta möjliga kompetens på varje arbetspass, säger Ann Borday.

En viktig del i framgången var att dåvarande verksamhetsutvecklare Susanne Lindberg bistod med kunskap, goda råd och konkreta verktyg. Inte minst för Ann Borday som inte hade någon erfarenhet av att leda förändring när hon sa ja till uppdraget.

– Jag visste hur jag ville arbeta men hade ingen aning om hur jag skulle få 150 andra att dela min vision. Sussie fick oss att blir strukturerade och lärde oss hur vi kunde följa upp resultat genom att göra olika mätningar, säger hon.

Utvärdering visar positiva resultat

För att involvera så många som möjligt mejlade Karin Lundin och Ann Borday arbetsgruppens förslag till all personal under vinjetten ”TYCK OCH TÄNK”.

– Det var uppskattat och vi fick många bra synpunkten, säger Karin Lundin.
Förslagen diskuterades också löpande på arbetsplatsträffar och vid en workshop under en planeringsdag i början av 2015.

Under arbetet tog man också fram fyra nya ledord: Prestigelöst, Flexibelt, Respektfullt och I dialog. Ledorden finns på tavlor i guldram och under varje ord står vad det innebär i praktiken. Ledordet I dialog innebär till exempel att varje medarbetare:

  • Pratar till sina arbetskamrater – inte om dem.
  • Ger sina arbetskamrater återkoppling och frågar efter det för egen del.
  • Frågar – för att få veta.
  • Är tydlig i sin kommunikation, ett ”ja” är ett ”ja” och ett ”nej” är ett ”nej”.

För att se om arbetet ledde till en förbättring fick alla medarbetare svara på en webbenkät en gång per månad då de på en skala 1-6 fick skatta frågor som: Jag är motiverad i mitt arbete och Jag har inga besvär av stress eller oro orsakade av mitt arbete

Förändringen fortsätter utan stöd utifrån

Ett gott betyg är också att avdelningen på senare tid har fortsatt att vidareutveckla verksamheten med samma metod – utan extra pengar från Arbetsmiljölyftet.

– Aktuella frågor under våren 2016 har varit personcentrerad vård, riskbedömning och bedsiderapportering (teamen lämnar över inne i förlossningsrummet) som vi har implementerat under hösten, säger Karin Lundin.

Parallellt med projektet har avdelningen dessutom förberett en flytt till nya lokaler i januari 2017. Ett stort och efterlängtat projekt som även det har letts av medarbetare – en barnmorska och två undersköterskor.

Trots nya lokaler finns ingen garanti för att förbättringen håller i sig.

– För att verksamheten ska må bra måste vi fortsätta att ta hand om och vårda våra relationer, avslutar Karin Lundin.

Text: Birgita Klepke, 20 december 2016

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?