S:t Görans sjukhus är ett av de sjukhusen som använder sig av Bergen-modellen

Foto: Capio S:t Görans sjukhus

Modellen som ger hjälp mot våld i teori och praktik

– Personalen är mer samkörd och har mer enhetliga åtgärder i knepiga situationer. Man har lättare att jobba systematiskt med hot och våld, säger Mika Hellström, chefssjuksköterska som har arbetat med en modell från Bergen.

Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem i psykiatrisk slutenvård. I Stockholms läns sjukvårdsområde rapporterade till exempel över 40 procent av mentalskötarna förra året att de utsatts av patienter eller anhöriga.

Problemet är internationellt och världshälsoorganisationen WHO rekommenderar nu ett i huvudsak preventivt förhållningssätt.

– Hot och våld i psykiatrin handlar inte bara om att patienterna, utan också om samspelet med miljön, reglerna och personalens förhållningssätt, säger Anna Björkdahl, sjuksköterska och vårdutvecklare inom psykiatrin.

Hon var projektledare när de psykiatriska klinikerna inom Stockholms läns sjukvårdsområde för fem år sedan började arbeta enligt den så kallade Bergenmodellen.

Säkrare ingrepp

Modellen, som utvecklats vid universitetssjukhuset i Bergen, innebär i korta drag att anställda lär sig dels teori – ett grundläggande förhållningssätt som syftar till att förebygga våld – dels hur de praktiskt och fysiskt bör agera i konflikt- och våldssituationer.

Bergenmodellen är evidensbaserad och utprövad för att fungera i den psykiatriska vårdens vardag. Några anställda utbildas till kursledare för kollegerna. Grundutbildning följs av återkommande repetition.

Arbetsplatserna har kommit olika långt i processen. I utvärderingen ingår 12 avdelningar vid fem kliniker, däribland akutavdelningar och rättspsykiatri.

Antalet anmälda arbetsskador som kan kopplas till hot eller våld har inte minskat. Inte heller antalet tvångsåtgärder riktade mot patienter.

– Det är förstås en viss besvikelse, säger Anna Björkdahl.

Men det visar snarare att det är svårt att se effekten av förändringar genom att titta på statistik, än att projektet skulle ha misslyckats, menar hon.

Statistiken visar ändå att Bergenmodellen tycks ha gjort de fysiskt mest dramatiska ingreppen säkrare. Det är situationer då patienter läggs i bälte, för att de inte ska skada sig själva eller andra. Både anställda och patienter svarar också att avdelningsmiljön har blivit bättre.

Handlar om att förebygga

Att förändra kulturen har varit en av de största uppgifterna, tycker Mika Hellström, chefssjuksköterska och koordinator för Bergenmodellen vid Norra Stockholms Psykiatri, på Sankt Görans sjukhus. Omkring 500 medarbetare har hittills utbildats, först 2011 kommer personalen på alla avdelningar att ha hunnit gå grundutbildningen.

– Kliniken är en stor båt att få styr på, det är en inte helt enkel resa, säger Mika Hellström.

Tidigare har avdelningarna själva ansvarat för utbildning om hot och våld. Fokus har legat på fysiska tekniker för självförsvar. Bergenmodellen däremot lägger stor vikt vid att förebygga våld.

– Det handlar om att ändra synen på hur vi bemöter patienter som är i affekt eller aggressiva.

Särskilt stöd och handledning hjälper

Tryggheten har ökat

Hans bild är att tryggheten har ökat på de avdelningar där personalen utbildats i Bergenmodellen. Ansvaret för att hantera de svåraste lägena ligger inte längre på några ”stora starka killar”, det delas av alla.

– Personalen är mer samkörd och har mer enhetliga åtgärder i knepiga situationer. Man har lättare att jobba systematiskt.

Vardagsincidenterna, och de känslor de väcker, diskuteras och analyseras mot den teoretiska grund modellen ger.

Även patientrelationerna har förbättrats, anser Mika Hellström. Om personalen har utövat tvång, till exempel hållit fast en patient, hålls efteråt ett förutsättningslöst samtal om händelsen och hur patienten upplevde den.

– De samtal jag själv varit med om var mycket positiva. Feedbacken från patienterna är otroligt viktig.

Text: Margareta Edling, 12 mars 2014

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Rektorerna i Vårgårda tar hjälp av Chefoskopet

Chefoskopet kan bli första steget mot en förändring - det menar rektorn Thomas Stenseker Larsson. I Vårgårda har han och hans kollegor använt Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet för att kartlägga sin…

De delar på arbetsbelastningen

På den kirurgiska akutvårdsavdelningen på Skaraborgs sjukhus bedömer man patienternas vårdtyngd inför varje arbetspass, och sätter in extra resurser där det behövs. Det har skapat både överblick och ett lugn…

Fler tjänster sänkte sjukfrånvaron

Många verksamheter brottas med hög sjukfrånvaro de första 14 dagarna. Men det går att vända situationen, få en bra arbetsmiljö och ändå hålla budgeten. Det är patologen på Sundsvalls sjukhus…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

”Vi vill rusta chefer”

Det går att rusta chefer, så att de kan förebygga psykisk ohälsa hos sina medarbetare. Till stor del handlar det...