En skolgård. Ett barn med mössa och reflexväst sitter med ryggen mot kameran. I bakgrunden en barngrupp med personal.

Har mitt barn det bra i skolan? Problem i skolan berör både elever och personal. Nu finns ett stödmaterial för kommuner och friskolor om hur man kan hantera klagomål.

Foto: Jörgen Wiklund/TT

Luleå lär av föräldrars klagomål på skolan

Alla skolor ska ha rutiner för att hantera klagomål från föräldrar. Tydliga rutiner är bra för både verksamheten och arbetsmiljön. I Luleå arbetar barn- och utbildningsförvaltningen systematiskt för att lära av klagomålen.

Klagomål från föräldrar är en viktig källa till kunskap för dem som arbetar i skolan, anser Jan Vinroth, rektor för Kyrkbyskolan i Luleå.

­­­Jan Vinroth, rektor Kyrkbyskolan i Luleå.– Klagomål synliggör elevernas arbetsmiljö. Är den en arbetsmiljöfråga för dem, så påverkar det i 99 fall av 100 personalen också. Bra rutiner gör att man får tag i frågor som annars riskerar att ’försvinna i bruset’. Kan man lösa dem så tidigt som möjligt, då blir det bättre för alla.

Han tar oroligheter i korridorer som exempel. När skolan har en bra klagomålshantering, blir det tydligt om återkommande klagomål på otrygghet rör en specifik plats i skolan.

– Det blir konkret, och då är det lättare för rektorn att börja gräva i frågan. Rent hypotetiskt handlar det kanske om D-korridoren igen. Vad är det som gör att det så ofta blir stök där?

När föräldrar (vårdnadshavare) är missnöjda med något som rör barnens utbildning ska det finnas rutiner för hur de kan framföra sina klagomål, och för hur klagomålen utreds. Det slår skollagen fast. Huvudmannen har ansvar för att åtgärda brister.

Digital blankett på hemsidan

Barn- och utbildningsförvaltningen i Luleå hör till dem som arbetar systematiskt med klagomålshantering. På kommunens hemsida finns sedan flera år tillbaka tydlig information om hur föräldrar kan klaga, och en digital blankett för detta.

För rektorer och pedagoger finns mallar, där de lätt kan dokumentera det som föräldrar klagar på.

Porträtt av Susann Johansson, verksamhetsutvecklare i Luleå kommunMen att bemöta klagomål handlar inte bara om dokument och rutiner, menar Susann Johansson, verksamhetsutvecklare.

– Det gäller att förstå klagomålen så att vi kan lära av dem, säger hon. Vi har ett pågående samtal om de här frågorna. Att möta missnöje, och försöka hitta lösningar, är inte det enklaste. Vi behöver också jobba med oss själva, när vi möter människor i affekt.

Samtal underlättar

Louice Stridsman, verksamhetschef för grundskolan i Luleå, tror att det är bra för den sociala arbetsmiljön att lyfta frågan om klagomål, systematisera och lära tillsammans.

Louice Stridsman, verksamhetschef för grundskolan i Luleå kommun.– Då behöver medarbetarna inte själva härbärgera klagomålen och känna att det är de som inte levererar. Det tror jag kan göra det psykiskt lättare. Om man synliggör klagomålen blir det mer tillåtet att prata om det som kan upplevas som misslyckande. Det underlättar det kollegiala lärandet.

SKL och Friskolornas Riksförbund har nu gjort ett gemensamt stödmaterial om klagomålshantering i förskola och skola. I stödmaterialet ligger tonvikten på kvalitetsarbete. Det handlar om hur skolor och huvudmän kan göra för att utveckla verksamheten utifrån kritik från föräldrar.

Fler klagomål hamnar rätt

Tydliga rutiner och tydlig information till föräldrarna gör att fler klagomål kan hamna rätt från början, enligt stödmaterialet. Tanken är att föräldrar i de flesta fall först bör vända sig till lärarna eller rektorn. Om frågan inte blir löst kan de vända sig till huvudmannen, det vill säga förvaltningen eller nämnden. I sista hand kan de gå till Skolinspektionen.

Men antalet klagomål som framförs direkt till Skolinspektionen har ökat rejält de senaste åren. Det berättade Lars Thornberg, projektledare vid Skolinspektionen, på en konferens som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Friskolornas Riksförbund ordnade i Stockholm nyligen. Klagomål från föräldrar kan handla om sådant som elevers rätt till särskilt stöd, om otrygg skolmiljö eller om bristande tillgänglighet, beskrev han.

I många fall hör frågan hemma hos huvudmannen, konstaterade Lars Thornberg. Skolinspektionen skickar tillbaka ungefär en tredjedel av de klagomål som kommer in, för att man först ska försöka lösa dem i kommunen, eller inom den fristående skolan.

Text: Margareta Edling, 25 september 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?