Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering. Så har Kiruna kommun gjort heltid som norm.

Kiruna kommun är vår nordligaste och till ytan största kommun. Kiruna ligger också i topp av Sveriges 290 kommuner vad gäller andel heltids­anställda. Nästan alla kommunens anställda har heltids­anställning och en hög andel arbetar också heltid.

– Alla har rätt att kunna leva på sin lön. Det handlar om tusenlappar i månaden, säger Catrin Kuoppa på Kiruna kommuns bemannings­enhet.

Nytt arbetssätt för heltid

Hon har lett kommunens heltids­projekt, som banat väg för en ny flexibel arbetstids­modell som innebär att även arbeta över gränserna. I dag är det självklart att samplanera över gränser och att medarbetare hjälps åt på olika ställen. Det är så kommunen får ihop heltids­tjänster till alla. Eller, nästan alla – viss köks­personal och en del fritids­ledare återstår.

– Men vi är i hamn med dem som jobbar inom vården, hem­tjänsten och som personliga assistenter. Om man blir bra på att schema­lägga så får man ihop heltid bättre, berättar Catrin Kuoppa.

Schema­planering för närvaro och frånvaro görs för sex veckor i taget för större schema­grupper än enbart den egna arbets­platsen. Den gäller främst för social­förvalt­ningens verksamheter.

Frivilligt röra på sig

För att få ihop heltids­tjänster fylls tiden på enligt följande i fallande turordning:

1. Den egna arbetsplatsen
2. Arbetsplats inom samma verksamhets­område. Om möjligt i verksamheter som ligger nära kompetens­mässigt och geografiskt
3. Inom hela kommunen

– En del tycker det är kul att gå emellan medan andra inte gör det lika gärna. Det är frivilligt, och ingen ska behöva röra på sig mycket geografiskt. Men det är så här vi jobbar i Kiruna, förklarar Catrin Kuoppa.

Ingen behöver heller arbeta på en annan arbets­plats om man inte har fått introduk­tion där först.

Det finns också medarbetare vars ordinarie anställning är på olika arbets­platser. Exempelvis köks­personal som även jobbar på förskola och personliga assistenter som även är barn­skötare och har arbets­pass på förskola.

Roligt byta arbetsplats

Åsa Pesonen är undersköterska och ordförande för fack­förbundet Kommunal i Kiruna. Hon jobbade i verksamheterna via korttidspool när heltids­projektet drog i gång. Då var det inte så vanligt att hjälpas åt över gränserna.

– Men i dag samverkar exempelvis olika boenden inom äldre­omsorgen eller olika hemtjänst­distrikt. Det fungerar bra. Vågar man bara så märker man att det oftast är rätt roligt att se hur det är på andra ställen.

Hon ger exempel på ett nytt äldre­boende med tio avdelningar, där det från början varit självklart att samverka mellan avdelningarna för att alla ska få ihop heltid.

– Många har nu vant sig vid att man går in och hjälps åt. Folk har heller inte behövt springa mycket på andra ställen. Exempelvis har hem­tjänsten inte behövt gå så mycket mellan distrikt – det har fyllts upp ändå, berättar Åsa Pesonen.

Delaktighet nyckelfaktor

Helt avgörande för Kirunas heltidsresa har varit gott samarbete mellan fack och arbets­givare. Det fram­håller båda parter. Alla medarbetare fick dessutom tycka till om det lokala avtalet. Hög delaktighet och bra samverkan har alltså banat väg för Kirunas topplacering i heltids­ligan. Och mängder av utbildning och informa­tion.

Det är jätteviktigt att lyssna på personalen.

– Det finns arbets­platser där vi varit kanske tio gånger för att det var oroligt. Vi har kunnat mota jätte­mycket oro, berättar Catrin Kuoppa, som under heltids­projektet besökte arbets­platser dagarna i ända till­sammans med Kommunals dåvarande ord­förande.

– Vi kunde köra 20 mil på en dag. Kiruna är stort. Vi tog oss tid, skrev upp varje fråga och återkom. Jag tror det är jätte­viktigt att lyssna på personalen, säger hon.

Rätt till heltid

Avtalet i Kiruna säger ”rätt till heltid och möjlighet till deltid”. Alla kan söka en lägre sysselsättnings­grad för en schema­period. Catrin Kuoppa beskriver att kommunen rätt fri­kostigt beviljar det. På så sätt kan medarbetare åter­hämta sig under korta perioder om behovet skulle finnas.

Vilka knäckfrågor återstår då för hållbar heltid, så att man vill och orkar jobba?

– Hälsosamma arbetstider och inga delade turer. Vi vet i dag att det inte är hälso­samt att jobba långa arbets­pass för att ha längre ledigt efteråt, säger Catrin Kuoppa.

– Det är ett mål från politikerna här att delade turer ska bort. Det finns kvar lite grann, säger Åsa Pesonen.

Gick från deltid till heltid

En som gått från deltids­tjänst till heltid är Camilla Hagenlöv. När hon började jobba på ett grupp­boende var hennes och kollegornas tjänster 85 procent. Tack vare kommunens heltids­projekt fick hon och kollegorna heltid.

– Det är en trygghet penga­mässigt, även gällande pension och sjuk­penning. Man kan också planera framåt för sex veckor och veta att man verkligen är ledig när man inte jobbar. Förut var det en stress att få ihop sina timmar, berättar hon.

Det fanns en viss konkurrens om timmarna och tankar om att det måste bli rättvist.

– Det innebar ett lugn för alla att veta att de som ville nu kunde få jobba heltid.

Inspireras av andra

Camilla Hagenlöv menar att det fanns en viss oro över att behöva byta arbets­plats om man inte skulle få ihop en heltid på den egna.

Hjälpsamhet över gränserna känns som självklart.

– Vi vill gärna ha det trygga och invanda. Men det blir ju ett utbyte både personligt och arbets­mässigt av att byta. Man kan få ny inspiration och se att man har en bra arbets­plats.

I dag är Camilla Hagenlöv enhets­chef inom kommunens grupp­boende­verksamhet och upp­lever inte någon stor oro. Tvärtom vill många gärna gå iväg och personalen vet att det fungerar. Samarbete och hjälp­samhet över gränserna känns som själv­klart.

Läs även artikeln Heltid till alla kräver hållbara arbetstider.