Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schemaplanering. Så har Kiruna kommun gjort heltid som norm.
Kiruna kommun är vår nordligaste och till ytan största kommun. Kiruna ligger också i topp av Sveriges 290 kommuner vad gäller andel heltidsanställda. Nästan alla kommunens anställda har heltidsanställning och en hög andel arbetar också heltid.
– Alla har rätt att kunna leva på sin lön. Det handlar om tusenlappar i månaden, säger Catrin Kuoppa på Kiruna kommuns bemanningsenhet.
Nytt arbetssätt för heltid
Hon har lett kommunens heltidsprojekt, som banat väg för en ny flexibel arbetstidsmodell som innebär att även arbeta över gränserna. I dag är det självklart att samplanera över gränser och att medarbetare hjälps åt på olika ställen. Det är så kommunen får ihop heltidstjänster till alla. Eller, nästan alla – viss kökspersonal och en del fritidsledare återstår.
– Men vi är i hamn med dem som jobbar inom vården, hemtjänsten och som personliga assistenter. Om man blir bra på att schemalägga så får man ihop heltid bättre, berättar Catrin Kuoppa.
Schemaplanering för närvaro och frånvaro görs för sex veckor i taget för större schemagrupper än enbart den egna arbetsplatsen. Den gäller främst för socialförvaltningens verksamheter.
Frivilligt röra på sig
För att få ihop heltidstjänster fylls tiden på enligt följande i fallande turordning:
- Den egna arbetsplatsen
- Arbetsplats inom samma verksamhetsområde. Om möjligt i verksamheter som ligger nära kompetensmässigt och geografiskt
- Inom hela kommunen
– En del tycker det är kul att gå emellan medan andra inte gör det lika gärna. Det är frivilligt, och ingen ska behöva röra på sig mycket geografiskt. Men det är så här vi jobbar i Kiruna, förklarar Catrin Kuoppa.
Ingen behöver heller arbeta på en annan arbetsplats om man inte har fått introduktion där först.
Det finns också medarbetare vars ordinarie anställning är på olika arbetsplatser. Exempelvis kökspersonal som även jobbar på förskola och personliga assistenter som även är barnskötare och har arbetspass på förskola.
Roligt byta arbetsplats
Åsa Pesonen är undersköterska och ordförande för fackförbundet Kommunal i Kiruna. Hon jobbade i verksamheterna via korttidspool när heltidsprojektet drog i gång. Då var det inte så vanligt att hjälpas åt över gränserna.
– Men i dag samverkar exempelvis olika boenden inom äldreomsorgen eller olika hemtjänstdistrikt. Det fungerar bra. Vågar man bara så märker man att det oftast är rätt roligt att se hur det är på andra ställen.
Hon ger exempel på ett nytt äldreboende med tio avdelningar, där det från början varit självklart att samverka mellan avdelningarna för att alla ska få ihop heltid.
– Många har nu vant sig vid att man går in och hjälps åt. Folk har heller inte behövt springa mycket på andra ställen. Exempelvis har hemtjänsten inte behövt gå så mycket mellan distrikt – det har fyllts upp ändå, berättar Åsa Pesonen.
Delaktighet nyckelfaktor
Helt avgörande för Kirunas heltidsresa har varit gott samarbete mellan fack och arbetsgivare. Det framhåller båda parter. Alla medarbetare fick dessutom tycka till om det lokala avtalet. Hög delaktighet och bra samverkan har alltså banat väg för Kirunas topplacering i heltidsligan. Och mängder av utbildning och information.
Det är jätteviktigt att lyssna på personalen.
– Det finns arbetsplatser där vi varit kanske tio gånger för att det var oroligt. Vi har kunnat mota jättemycket oro, berättar Catrin Kuoppa, som under heltidsprojektet besökte arbetsplatser dagarna i ända tillsammans med Kommunals dåvarande ordförande.
– Vi kunde köra 20 mil på en dag. Kiruna är stort. Vi tog oss tid, skrev upp varje fråga och återkom. Jag tror det är jätteviktigt att lyssna på personalen, säger hon.
Rätt till heltid
Avtalet i Kiruna säger ”rätt till heltid och möjlighet till deltid”. Alla kan söka en lägre sysselsättningsgrad för en schemaperiod. Catrin Kuoppa beskriver att kommunen rätt frikostigt beviljar det. På så sätt kan medarbetare återhämta sig under korta perioder om behovet skulle finnas.
Vilka knäckfrågor återstår då för hållbar heltid, så att man vill och orkar jobba?
– Hälsosamma arbetstider och inga delade turer. Vi vet i dag att det inte är hälsosamt att jobba långa arbetspass för att ha längre ledigt efteråt, säger Catrin Kuoppa.
– Det är ett mål från politikerna här att delade turer ska bort. Det finns kvar lite grann, säger Åsa Pesonen.
Gick från deltid till heltid
En som gått från deltidstjänst till heltid är Camilla Hagenlöv. När hon började jobba på ett gruppboende var hennes och kollegornas tjänster 85 procent. Tack vare kommunens heltidsprojekt fick hon och kollegorna heltid.
– Det är en trygghet pengamässigt, även gällande pension och sjukpenning. Man kan också planera framåt för sex veckor och veta att man verkligen är ledig när man inte jobbar. Förut var det en stress att få ihop sina timmar, berättar hon.
Det fanns en viss konkurrens om timmarna och tankar om att det måste bli rättvist.
– Det innebar ett lugn för alla att veta att de som ville nu kunde få jobba heltid.
Inspireras av andra
Camilla Hagenlöv menar att det fanns en viss oro över att behöva byta arbetsplats om man inte skulle få ihop en heltid på den egna.
Hjälpsamhet över gränserna känns som självklart.
– Vi vill gärna ha det trygga och invanda. Men det blir ju ett utbyte både personligt och arbetsmässigt av att byta. Man kan få ny inspiration och se att man har en bra arbetsplats.
I dag är Camilla Hagenlöv enhetschef inom kommunens gruppboendeverksamhet och upplever inte någon stor oro. Tvärtom vill många gärna gå iväg och personalen vet att det fungerar. Samarbete och hjälpsamhet över gränserna känns som självklart.
Läs även artikeln Heltid till alla kräver hållbara arbetstider.