Här är medarbetarenkäten en del av SAM

14 november 2017 Lästid: 5 min
porträtt på Linda Corin, i rosa kappa, och Martin Levin, i grön jacka och svart mössa, som tittar ut genom ett hål i ett staket. Båda ser glada ut. De har båda jobbat med en medarbetarenkät i Västra Götaland.
Årets medarbetarenkät i Västra Götalandsregionen är utvecklad med stöd av forskning och handlar mer om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Linda Corin, utvecklingsledare, och Martin Levin, projektledare, har varit med och utformat enkäten.

Foto: Anna Rehnberg

Färre frågor, men vassare och mer vetenskapligt baserad. Västra Götalandsregionens nya medarbetarenkät har omarbetats rejält.
– Vi trycker hårt på att medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger projektledare Martin Levin på HR.

Under tre veckor i september kunde Västra Götalandsregionens drygt 53 000 medarbetare tycka till om sin arbetsmiljö i en ny medarbetarenkät. Den fokuserar på arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling, alltså innehållet i de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA).

– Vi hoppas få ett tydligare resultat som våra chefer och medarbetare kan arbeta med. Medarbetarenkäten är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att göra ständiga förbättringar och inte någon quick-fix inför nästa undersökning, säger Martin Levin på Koncernkontoret, Västra Götalandsregionens samlade HR-stöd.

Vetenskaplig medarbetarenkät

Frågorna har stötts och blötts i en gedigen genomgång av vilka frågor som ska vara med, hur lätta de är att förstå och hur lätta de är att besvara. Antalet har minskats från drygt 70 i tidigare enkäter till cirka 50 och fått ett tydligare OSA-fokus.

Tidigare använde Västra Götalandsregionen bland annat en extern leverantörs frågor men i år tog regionens egen förvaltning Hälsan och Stressmedicin, där Institutet för Stressmedicin (ISM) och företagshälsovården ingår, över arbetet. ISM:s forskare har varit med och konstruerat frågorna, vilket borgar för vetenskaplig kvalitet. Svarsfrekvensen på 73 procent får anses vara högt i en tid av viss enkättrötthet.

– Det är fantastiskt bra och mer än vi hade hoppats på, säger utvecklingsledare Linda Corin på ISM.

Positiva frågeformuleringar

Vad är då framgångsreceptet? Att antalet frågor bantats rejält och konkretiserats har förstås bidragit, men Linda Corin tror också att det handlar mycket om processen runtomkring.

– Många har varit inblandade i arbetet med att ta fram bra frågor, och medarbetare har fått tycka till via webb eller på arbetsplatsmöten. Vi har också försökt skapa engagemang kring enkäten, till exempel genom att skriva artiklar om den nya medarbetarundersökningen.

Artiklarna har publicerats i Västra Götalandsregionens interntidning Arbetslust och på ISM:s webbplats.

Enkätfrågorna besvaras på en femgradig skala och ställs i den nya undersökningen i en positiv ton utifrån ett önskat läge, till exempel ”Hinner du med dina arbetsuppgifter? Har du en bra arbetsbelastning?” i stället för frågor som ”Är det svårt att hinna med dina arbetsuppgifter? Är din arbetsbelastning för hög?”.

– Friskperspektivet är inte minst en viktig retorisk poäng. Så är det inte i de klassiska forskarenkäterna, säger Linda Corin.

Medarbetarenkät som ska passa alla

Förutom friskperspektivet beskriver hon de största skillnaderna gentemot tidigare enkäter att den nya är betydligt kortare och att frågorna är mer rättframma. En utmaning har varit att hitta formuleringar som fungerar för alla medarbetare, oavsett om det är medarbetare inom sjukvård, ledning, städ, måltidsservice eller olika bolag.

Vi ville inte göra en skrivbordsprodukt.

– Vi har lagt ner mycket arbete på att hitta frågor som passar de flesta. Det ska vara ett enkelt och konkret språk som hamnar nära medarbetarnas verklighet. Klarspråksexperter har bidragit. Det har hänt mycket på vägen från den version vi forskare tog fram från början till den slutliga versionen. De konkreta frågorna i enkäten förbereder också bättre för ett förändringsarbete – den är bättre sammanlänkad med praktiken. Vi ville inte göra en skrivbordsprodukt med krångliga index, säger Linda Corin.

Tanken är att göra arbetet mer praktiskt inriktat och att avdelningarna ska jobba med resultaten i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Verksamheterna får rapporter som kan skäras enligt olika parametrar i datasystemet och tar själva diskussionen om vilka mål som ska sättas – det finns inga färdiga gränsvärden.

En nyhet är också att medarbetarundersökningen samkörs med den nationella patientsäkerhetsmätningen, som alla i hälso- och sjukvårdssektorn genomför regelbundet.

– I och med att det finns ett samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet såg Västra Götalandsregionen att det vore bra att mäta samtidigt. Det ger bra förutsättningar att jobba med båda frågorna tillsammans, säger Martin Levin.

Medarbetare med en dålig arbetsmiljö riskerar att göra ett sämre jobb vilket i landstingens verksamheter kan drabba patienterna.

Bra med tydligt OSA-fokus

Vårdförbundets Martin Håland är positiv till regionens nya medarbetarenkät och till att man utgått från OSA-föreskrifterna i hela tänket.

Porträtt på kortklippt blond leende Martin Håland– Det är det vi är mest nöjda med. Och att man får in enkäten som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet på avdelningarna.

Han tycker även att det tidigare har funnits ett personfokus i enkäterna, exempelvis ”hur upplever du stödet från din närmaste chef”, och att det hängt ut chefer lite. I den nya enkäten är det tydligare att det handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Vår företagshälsovård Hälsan och Arbetslivet har också rustat sig för att kunna vara behjälpliga när svarsresultaten kommer så att det går att åstadkomma förbättringar om det skulle behövas. Det är vi nöjda med och hoppas att avdelningarna utnyttjar.

Så vässades VGR:s medarbetarenkät

Utgångspunkt i OSA-föreskrifterna och forskningen bakom
Vetenskaplig kvalitet, forskare på Institutet för Stressmedicin har utvecklat frågorna
HR, chefer, fack och medarbetare har lämnat synpunkter på begriplighet, formuleringar och frågornas relevans
Experter på klarspråk och jämlikhet har deltagit
Antalet frågor har bantats
Positiva formuleringar
Skräddarsydda frågor för verksamheten

Ta stöd av HR!

En kvinna håller i en mobil och tittar snett uppåt. Framför henne skymtar man en person som håller i en mapp.

Hur arbetar ni systematiskt med arbetsmiljön? Och hur kan HR stötta?

Börja utforska med hjälp av dialogstartaren Forskning på 5 – HR:s stöd i arbetsmiljöarbetet.

  • Se en kort film och läs lite om forskningen på området
  • Ta hjälp av frågekort och prata om hur det ser ut hos er
  • Se vad ni behöver utveckla

Text: Jeanette Neij