I fyra kommuner i norra Sverige får chefer utbildning för att arbeta med våld i nära relation på arbetsplatsen. Målet är att öka kunskapen bland både chefer och medarbetare. På så vis skapar man en tryggare miljö för den som är våldsutsatt att berätta.
Våld i nära relation är bland det svåraste en människa kan vara med om – att vara våldsutsatt i det egna hemmet, i det som ska vara en trygg hamn. Att den som är våldsam är någon man älskat och kanske fortfarande älskar.
Våldet sker i det privata, men får effekt på arbetsplatsen. På senare tid har uppmärksamheten på detta område varit relativt stor.
Det har gjort det lättare att arbeta för ett arbetsgivarperspektiv på våldet, konstaterar Lena Stenvall, projektledare på Psykiska Hälsa Arbetsliv 2.0 med Samordningsförbundet Norsjö Skellefteå som projektägare.
En del av ett ESF-projekt
Hon utbildar chefer i fyra kommuner – Norsjö, Skellefteå, Piteå och Arjeplog – om våld i nära relation ur ett arbetsgivarperspektiv. Utbildningen av chefer är en del av ESF-projektet ”Psykisk hälsa Arbetsliv 2.0” som samordningsförbundet driver. Det är en fortsättning på ett liknande projekt med samma namn.
Hittills har Lena Stenvall utbildat 150 chefer från kommunerna i 2.0-projektet, och fler utbildningar drar igång våren 2022. Totalt 580 chefer och medarbetare deltar.
Utbildningen handlar sammantaget om psykisk hälsa, det block som berör våld i nära relationer brukar vara en halvdag. Då finns ett teoretiskt och ett praktiskt avsnitt – först handlar det om vad våld är, och vilka konsekvenserna blir för den drabbade. Sen ska deltagarna träna på att med lugn och trovärdighet ställa konstruktiva frågor.
Konstruktiva samtal
I utbildningen får cheferna verktyg som Lena Stenvall har utarbetat inom ramen för sitt uppdrag. Tanken är att cheferna ska ställa frågan om våldsutsatthet i medarbetarsamtal och diskutera den på APT, och hon strävar efter att alla ska bidra till att skapa förutsättningar som säkerställer konstruktiva samtal.
– Om en enda medarbetare skulle yttra ”ja, jag förstår då inte varför man inte går på en gång”, då blir det svårt för den medarbetare som lever i en våldsam situation att öppna upp.
Bland verktygen finns bland annat en förstahjälpen-låda som kan underlätta samtal med hjälp av litteratur, information, och reflektionsövningar som exempelvis ”vad skulle du vilja förmedla till någon som har erfarenheten av att vara utsatt?”
Att våld i nära relationer är en arbetsmiljöfråga är självklart
Syftet med lådan är att vara en konversationsstartare, ämnad att bryta den tystnad som råder omkring våld i nära relationer.
– Att våld i nära relationer är en arbetsmiljöfråga är självklart, men tidigare har det ofta betraktats som en privatsak. Vi ska också komma ihåg att arbetsplatsen är den arena där vi har möjlighet att fånga upp den utsatta innan hon eller han hamnar i långa sjukskrivningar, säger Lena Stenvall.
Ett annat verktyg är en utomhusaktivitet som är tänkt att vara den första insatsen på arbetsplatsen. Den ska bereda vägen för respektfulla samtal. Medarbetarna går under aktiviteten en slinga med stationer, man går i par. Utmed slingan finns reflektionskort med små texter, som till exempel ”24 procent av de anställda som arbetar inom vård och omsorg har egen erfarenhet av våld och övergrepp. Kände du till den siffran? Diskutera det fram till nästa bild”.
Arjeplog provade utomhus-APT
Bitte Westerlund, enhetschef i hemtjänsten, har provat aktiviteten under en arbetsplatsträff i Arjeplog.
– När alla gått slingan samlades vi runt en öppen eld, vi lagade lunch och samtalade om promenaden. Den väckte många tankar och vi hade bra diskussioner om hot och våld.
Numera sitter reflektionskorten i en korridor, så att även vikarier och nyanställda kan se dem. Även förstahjälpen-lådan har kommit till användning på APT med goda erfarenheter. Nu är alla medarbetare medvetna om att frågan kommer att komma upp under medarbetarsamtal.
Om någon är utsatt tar företagshälsovården över efter första samtalet
– Jag tycker det går bra att fråga. Om det är svårt att prata om det har vi samtalskort. Om någon är utsatt tar företagshälsovården över efter det första samtalet, de har personal med erfarenhet som kan ge stöd till den utsatta. Då kan den som vill också ha med sig skyddsombudet, berättar Bitte Westerlund.
Skyddsombuden behövs i arbetet mot våld
I Arjeplog har skyddsombuden fått ta del av utbildningen om våld i nära relationer. Gabrielle Hörnberg, skyddsombud på hemtjänsten, anser att det är viktigt att kunskapen finns även i den rollen.
– Skyddsombuden är också viktiga i det här arbetet, för att den som är utsatt ska kunna ha någon mer än chefen att vända sig till. Och när man pratar öppet om våld på arbetsplatsen kanske den som är utsatt så småningom vågar börja anförtro sig.
”Vad säger man till någon som blivit utsatt?” En uppsättning frågor bidrar till reflektion under utomhus-APT.
Läs Jämställdhetsmyndighetens rapport ”Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det?”
Här hittar du SKRs stödmaterial till chefer