Enhetschefer är en yrkesgrupp som på många sätt bär upp verksamheten. En uppskattad enhetschef är Anna-Maria Bonskog, som leder den kommunala hemsjukvården och rehabiliteringen i Färgelanda. Det gör hon så bra att skyddsombudet nu nominerat henne till Årets Chef i Visions tidning Chefen i fokus.
– Man får alltid höra när en chef gör något dåligt. Men chefer behöver även få höra när de gör något riktigt bra, och det gör vår enhetschef. Därför nominerade jag henne till att få det här chefspriset.
Det säger Anna Johansson som är medicinsk sekreterare och Visions skyddsombud inom hemsjukvården och rehabiliteringen i Färgelanda. Chefen som hon nominerat heter Anna-Maria Bonskog och är nu en av tio toppkandidaterna att få priset Årets Chef i fokus, som delas ut av fackförbundet Visions tidning Chefen i fokus.
– Anna-Maria lyfter vår arbetsgrupp, vi har fått mycket bättre struktur med mer ordning och reda sedan hon började, säger Anna Johansson.
Det gör att de har blivit en tryggare arbetsgrupp som kan lägga fokus på det som är viktigt, och det får även patienterna del av, menar hon.
Vi har fått mycket bättre struktur med mer ordning och reda
Den nominerade chefen Anna-Maria Bonskog har tolv års erfarenhet som chef inom flera kommuner och en region. Enhetschef för hemsjukvården och rehab i Färgelanda har hon varit i ett och ett halvt år.
Här brer landsbygden ut sig mot Vänern i öster och norska gränsen i väster. Kommunen ligger i Dalsland och hemsjukvårdens sjuksköterskor i Färgelanda täcker in ett stort geografiskt område med flera särskilda boenden.
Införde en planeringstavla
Det blir mycket bilåkande och stunderna är få och korta när arbetskamraterna ses samtidigt i sin gemensamma lokal på demensboendet Håvestensgården. Då vill det till att inget krånglar i onödan. Som att det inte finns dator att dokumentera på, bilar till alla eller vem som för dagen ska ha hand om IVPA-larmet (I väntan på ambulans). Men det kan även handla om kaffe.
– Det första jag gjorde var att skapa en planeringstavla för två veckor i taget. Där kan alla kan se vilket område de har, vilken arbetskamrat, bil och larm eller inte när de ska arbeta, säger enhetschefen Anna-Maria Bonskog som själv är sjuksköterska i grunden.
– Mycket var bra här redan när jag började, men jag såg inte strukturen för arbetet, och ville därför göra den och planeringen synlig. Med en bra struktur trivs alla bättre.
Därför ordnade hon planeringstavlan, som sitter i den gemensamma lokalen. Namnen på tavlan sitter på magnetbrickor som är lätta att flytta, det ska vara ett gemensamt ansvar att se till att det flyter på.
– Det har skapat arbetsro. Medarbetarna får även mer överblick och ser när de får återhämtning. Om de har en tajt dag idag så kan de se att det kommer luftigare dagar och andningshål framåt.
Men planeringen är inte huggen i sten.
– Jag gör planeringen, men alla får ändra på tavlan. De kan säga att ”det där ser inte så smart ut”, och så ändrar de så att det blir bättre.
Och det senaste hon gjorde för arbetsmiljön var att leasa en kaffemaskin.
– Det löser mycket gnissel i arbetsgruppen.
Hon strävar efter att ge medarbetarna de rätta förutsättningarna. Och de förutsättningarna ligger i både det lilla och det stora.
Om personalen har bra förutsättningar, så leder det till trivsel, trygghet och effektivitet.
– Om personalen har bra förutsättningar, så leder det till trivsel, trygghet och effektivitet.
I de små sakerna ruvar sådant som irriterar medarbetarna och som kan stjäla energi, menar hon. I de större förutsättningarna ligger att kommunikationen ska fungera smidigt och att det finns en tydlig struktur och planering som alla lätt kan se och vara delaktiga i.
Närvarande ledarskap
Anna-Maria Bonskog har också ordnat så att de har en poolsjuksköterska. Det gör att de inte behöver ta in vikarie från bemanningsföretag.
Under pandemin har hon, enligt skyddsombudet som nominerade henne, varit noga med att alla i arbetsgruppen ska få samma information. Det kan handla om frågor som när det kommer vaccin eller att en kollega är sjuk.
– Hos oss är det inget prat som ”har du inte hört det?”. Vi behöver inte undra, säger Anna Johansson.
Chefen är också med på morgonmöten och liknande, antingen personligen på plats eller via länk. Det ger flera fördelar, menar skyddsombudet. De har ungefär 170 patienter inskrivna i hemsjukvården, och när chefen är närvarande blir det enklare för henne att förutse om någon kommer att bli extra vårdkrävande.
Men allt hänger inte på att Anna-Maria Bonskog som person är bra som chef. Det handlar också om att hon själv har förutsättningarna att fungera som chef.
Nu hinner jag göra det jag ska.
– Det här är första gången jag som enhetschef har en hanterbar gruppstorlek. Nu hinner jag göra det jag ska.
Tidigare har hon haft betydligt större grupper och även andra arbetsuppgifter vid sidan av.
Skapa delaktighet i vardagen
Här finns alltså ett skyddsombud för Vision, medan det saknas skyddsombud för sjuksköterskorna och rehab.
– Det är inte optimalt för samverkan, konstaterar Anna-Maria Bonskog.
Men hon samverkar ändå. Första nivån i samverkan är ju den direkt mellan medarbetare och chef.
– Jag beslutar inget utan att vi har pratat om det i arbetsgruppen.
Hon tar schemaläggningen som exempel.
– Då lämnar jag ett förslag som alla får ha synpunkter på. Sen går det flera varv där vi justerar det tills det fungerar.
Och så den sista frågan till enhetschefen som blev nominerad av skyddsombudet:
Hur känns det?
– Jag blev chockad och förvånad, men jag känner mig också hedrad. Det är jätteroligt!
Vinnaren tillkännages i Chefen i fokus nr 3 som kommer ut i september 2021.