Tre glada kvinmnor sitter tätt ihop på en gräskull, med havet i solljus bakom sig.

Inflytande skapar trygghet, menar skyddsombudet Marie-Louise Jonsson på äldreboendet Strandgården. Lotta Mårtensson, i mitten, är samordnare på sin avdelning. Systemet avlastar också chefen Ann-Christin Eriksson.

Foto: Anna Rehnberg

Här leder undersköterskorna arbetet

På äldreboendet Strandgården är det tre undersköterskor som leder den dagliga verksamheten. Ett arbetssätt som resulterat i tryggare och mer trivsam miljö för både hyresgäster och personal. Och nu sprider sig modellen.

Strandgården ligger i västkustorten Ellös på Orust. Enhetschef Ann-Christin Eriksson visar vägen över fräscha trälaminatgolv till personalmatsalen. Där har samordningsansvarig, samo, Lotta Mårtensson och skyddsombudet Marie-Louise Jonsson slagit sig ner med kaffe och jordgubbar.

Boendet har funnits länge men är alldeles nyrenoverat. Nästan lika ny är rollen som samo, en förkortning för samordningsansvarig undersköterska – en yrkesroll Ann-Christin Eriksson lanserat.

Idén fick hon för några år sedan då en sjuksköterska frågade ”Har ni koll på att den här hyresgästen ska på läkarbesök idag?”

porträtt på Ann-Christin Eriksson, chef på Strandgårdens äldreboende i Ellös. – Svaret borde självklart ha varit ”Ja, det har vi koll på!” Men det hade vi inte. Jag insåg att vi behövde någon som kunde planera och leda arbetet på respektive enhet, någon med koll på bemanning, arbetsfördelning och uppföljning. Om ingen har överblick kan uppgifter lätt falla mellan stolarna, säger Ann-Christin Eriksson.

En samo på varje enhet

Ann-Christin Eriksson var då, 2014, ny på Strandgården, men hade tidigare chefserfarenhet från bland annat hemtjänsten. Där hade det funnits personal med samordnande funktion. Hon beslöt att prova konceptet på Strandgården.

Personalen testade först att turas om med samordningsansvaret. Ann-Christin Eriksson satte samman en checklista över samo:s uppgifter. Men det blev snart tydligt att resultatet varierade beroende på vem som hade samo-ansvaret för dagen. Hon beslöt då att handplocka en undersköterska på varje enhet till uppdraget som samordningsansvarig.

På enheten Skärholmen fick Lotta Mårtensson frågan. Hon tvekade aldrig och stortrivs med att vara samo.

porträtt av Lotta Mårtensson, undersköterska och samrodnare av det dagliga arbetet på äldreboendet Strandgården i Ellös.– Jag håller i taktpinnen, leder och fördelar arbetet och följer upp att vi gör det vi ska, säger Lotta Mårtensson.

En gång i veckan stämmer hon av med Ann-Christin Eriksson och lika ofta träffar hon de andra två samordnarna.

– Målet är att planera för två veckor framåt, men ibland blir det för en vecka, eller så händer något så man får kasta om planerna samma dag. Det gäller att vara flexibel.

Tryggheten har ökat

Vad är då den största skillnaden, jämfört med hur det var tidigare?

porträtt av Marie-Louise Jonsson, skyddsombud på äldreboendet Strandgården i Ellös.Den största vinsten stavas ökad trygghet.

– Tryggheten är basen i vårt arbete. Med en samo på varje enhet upplevs Strandgården tryggare både för hyresgäster och personal, säger skyddsombudet Marie-Louise Jonsson som arbetat på Strandgården i 41 år och har en del att jämföra med.

– Mina kollegor vet att de kan prata med mig om de funderar på något. Har jag inte svaret släpper jag inte frågan utan tar reda på hur vi kommer vidare, säger Lotta Mårtensson.

Varje äldreboende på Orust har en fysioterapeut och en arbetsterapeut från rehab knutna till sig. De besöker Strandgården regelbundet, och upprättar och följer upp rehabplaner.

– Rehabpersonalen ser det också som en fördel att veta vem de ska fråga och ta kontakt med på varje enhet, säger Ann-Christin Eriksson.

Bättre uppföljning av arbetet

En annan viktig förändring är arbetet med avvikelser.

– Det har blivit mycket tydligare när det sker avvikelser, till exempel i medicineringen. Numera är det sällan avvikelser, men när det sker följs det upp och åtgärdas med en gång, säger Marie-Louise Jonsson.

Numera är det sällan avvikelser.

Strandgården arbetade salutogent, med hälso- och personcentrerat fokus redan tidigare. Tack vare samo har det arbetet blivit mer kontinuerligt och strukturerat, målen tydligare.

– Syftet är att varje hyresgäst ska kunna leva ett så gott, meningsfullt och värdigt liv som möjligt. En viktig nyckel för att åstadkomma detta är uppföljningar, idag sker det kontinuerligt tack vare samo, säger Ann-Christin Eriksson.

Lotta Mårtensson tar fram ett pappersark med rubriken ”uppföljningsschema”. Schemat hon gjort skapar överblick över regelbundet återkommande uppgifter som målarbete, riskanalys, dokumentation till kvalitetsregistren, skyddsåtgärder och handlingsplan. Där står hur ofta uppföljningar ska ske, till exempel ska handlingsplanen för varje hyresgäst uppdateras minst en gång per månad. Hyresgästens kontaktperson fyller i datum för nästkommande uppföljning, Lotta kan då se att det blir gjort.

Fler som vill börja med samo

Vad krävs då för att bli en bra samo?

– Personer som är engagerade, vill ta ansvar och tycker det är kul att gå till jobbet, säger Ann-Christin Eriksson.

I dag finns tre samo på Strandgården. Det finns även assisterande samo, som kan rycka in när den ordinarie inte är där. Faktum är att samo-erfarna undersköterskor från Strandgården blivit eftertraktade bland andra äldreboenden på ön.

Två av deras samos har varit utlånade till ett annat äldreboende i ett halvår. Där lär de nu upp ett par av sina egna undersköterskor till samma roll.

God livskvalité för hyresgästerna och god arbetsmiljö för personalen hänger ihop.

– God livskvalité för hyresgästerna och god arbetsmiljö för personalen hänger ihop, säger Ann-Christin Eriksson och betonar att även hon och chefskollegan Alexander Fåll fått en förbättrad arbetsmiljö.

– Jag skulle aldrig kunna tänka mig att arbeta utan samo igen.

Med det utökade ansvaret följer också en högre lön för de undersköterskor som blir samo.

– Vi är stolta över att ha skapat en ny karriärmöjlighet för undersköterskor, avslutar Ann-Christin Eriksson.

tre leende kvinnor i ett kök på ett äldreboende, i färd med att ploca ur diskmaskinen och öppna kylskåpsdörren.

Text: Anna Rehnberg, 24 augusti 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

De har utvecklingssamtalen på gående fot

Promenadmöten kan fungera utmärkt för samtal på en arbetsplats. På Marbäcks förskola i Svedala har man både utvecklingssamtal och avstämningssamtal på gående fot. Det blir ett mer avslappnat och givande…

“Nu kan jag vara nära mina medarbetare”

Bollebygds förvaltningar har blivit mer chefstäta. Rektor Linda Andersson har numera ansvaret för två förskolor istället för tre. Arbetsglädjen har ökat, liksom förmågan att vara en närvarande chef. Hon tackar Chefoskopet för det. Det…

Kasam: så skapar de känsla av sammanhang

Hur kan man göra arbetsvardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull? Det har chefer och medarbetare jobbat tillsammans med i Strömsunds kommun. Resultatet har bland annat blivit ett öppnare samtalsklimat och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Arbete på distans som funkar för alla

Under pandemin har många kontorsarbetare jobbat hemifrån – oavsett förutsättningar. Hur har det fungerat för dem som har funktionsnedsättningar? Det...