Att vara sjukskriven på heltid kan göra depressionen tyngre, eftersom man blir sittande ensam hemma i världens sämsta sällskap, nämligen med sin självkritik, förtvivlan och modlöshet". Det är ett centralt budskap i en vägledning som Torkil Berge skrivit tillsammans med Anne-Grete Martinussen

Foto: Jan Petter Lynau

Ta det svåra samtalet i tid och försök anpassa arbetet

Tala med anställda med psykiska problem tidigt. Se möjligheterna! Och anpassa arbetet, under en tid. Det är några råd i en lättläst och konkret norsk vägledning, som riktar sig till chefer och fackliga företrädare.

123x106-annegrete-martinussen.jpegFörfattarna Torkil Berge, en erfaren psykolog inom området, och Anne-Grete Martinussen, chef för norska Idébanken (se faktaruta efter artikeln), inleder med att konstatera att de flesta med psykiska problem faktiskt klarar sig utmärkt i arbetslivet. Men många skulle klara sig ännu bättre om de i ett tidigt skede finge ett bättre stöd på sina arbetsplats. Det skulle minska många långtidssjukskrivningar, och därmed bidra till att få ner dagens höga sjukskrivningstal.

framsidaskriftPsykiske vansker Den 38–sidiga vägledningen heter ”Psykiske vansker på arbeidsplassen” (Psykiska svårigheter på arbetsplatsen). På svenska finns en mer omfattande skrift på 56 sidor: ”Så gör du som chef – handledning vid psykisk ohälsa på arbetplatsen”, utgiven av Riksförbundet Hjärnkoll (se artikeln ”Så kan chefen minska risken för psykisk ohälsa” här på Suntarbetsliv). De två handledningarna har bägge sina fördelar och kan ge hjälp och inspiration.

Osynlig plåga

Ingen gipsad fot. Inget operationssår som håller på att läka. Själva osynligheten hos den anställdas plåga kan göra det svårare att veta vad man som chef ska göra. När ska man ta kontakt med en sjukskriven? Hur ska man uttrycka sig för att inte göra ont värre? Det finns inga allmänna och enkla svar, förutom huvudbudskapet att chefen själv måste utforska orsaker och möjligheter, genom att samtala med de berörda: ”Ha modet att ta samtalet tidigt – tänk inte att du ska vänta och se”. Och redan i inledningen ger författarna dessa tre råd:

  • Förbered dig genom att vara konkret och ta fram specifika händelser, förändringar som du sett hos den som du ska tala med, exempelvis när det gäller frånvaro, hur hen har uppfört sig, eller utfört arbetet.
  • När du genomför samtalet: Var redo att lyssna. Ställ öppna frågor och lägg inte orden i munnen på den anställda. Leta efter möjligheter och det som kan motivera: ”Vad behövs för att du ska kunna ha det bra på jobbet nu?”
  • Vid slutet av samtalet: Sammanfatta hur du uppfattar situationen. Kom överens om en plan. Avtala ett nytt möte.

I slutet av denna artikeln kommer mer ingående tips inför ”det goda samtalet”.

Vid långvarig sjukskrivning är det en del som närmast utvecklar en fobi för jobbet, så att de kopplar arbetsplatsen till rädsla och otrygghet, nederlag och skam.

Sjukskrivning kan förvärra problemen

När det gäller depression och ångestbesvär (se faktaruta efter artikeln) gäller inte regeln att man måste vila och vara borta från jobbet, så som ofta är fallet med fysisk ohälsa, understryker författarna. Eftersom arbetet är ”en källa till självrespekt, trygghet och gemenskap” är huvudregeln den motsatta: Det stärker oftast den psykiska hälsan att arbeta. Det är viktigt med närvaro och aktivitet:

”Att vara sjukskriven på heltid kan göra depressionen tyngre, eftersom man blir sittande ensam hemma i världens sämsta sällskap, nämligen med sin självkritik, förtvivlan och modlöshet. Ju längre man är borta, desto fler blir barriärerna mot att vända tillbaka.”

Det förstärker oftast problemen för ångestdrabbade när de undviker svårigheter:

”Vid långvarig sjukskrivning är det en del som närmast utvecklar en fobi för jobbet, så att de kopplar arbetsplatsen till rädsla och otrygghet, nederlag och skam. Bara tanken på att gå tillbaka i arbete väcker en ström av negativa tankar och osäkerhet, något som bidrar till en förstärkt undvikandetendens, och en ond cirkel uppstår.”

Varningstecken på tidigt stadium

Problemen kommer ofta gradvis – och det finns olika varningstecken som människor runt personen kan upptäcka:

”Medarbetaren kan sluta att äta lunch med de andra. Han eller hon kan vara tyst på möten, verka frånvarande och innesluten. Personen kan också framstå som stressad och ängslig, eller irriterad.”

De som för första gången går in i en depression kanske först själva inte alltid förstår vad som händer – som den här läraren:

”Efteråt sade kollegorna att de under många veckor hade sett problemen, och varit bekymrade. Läraren verkade inte vara utvilad då hon kom tillbaka efter det långa sommarlovet. Själv kände hon inte till signalerna och visst inte riktigt vad en depression var. Hon sa att hon förstod att det var något som var fel, men kunde inte erkänna det för sig själv – och långt mindre inför andra. Om hon inte sa det högt, hände det inte. Då var det likväl inte verkligt. Hon berättade senare att det var först då hon inte kände energi och ’gå-på-humör’ efter lovet som hon insåg att det måste vara något mer allvarligt som var på tok.”

Även den som förstår vad som händer kan försöka förneka och dölja problemet, av rädsla för kollegornas och chefens förväntade fördomar och reaktioner. Man talar hellre om att man är stressad och utsliten.

Tre nyckelfaktorer för att underlätta

Det finns faktorer i jobbet som kan öka risken för att man utvecklar depression och ångestbesvär: Negativ stress med stor arbetsbörda och liten möjlighet att påverka det egna arbetet och förutsättningarna runtomkring, stor tidspress, oro för att mista jobbet, konflikter, trakasserier och, förstås, mobbning.

Sjukskrivningarna blir längre på arbetsplatser där de berörda får litet stöd från ledningen, kommunikationen är dålig, det finns små möjligheter att anpassa jobbet, ledningen saknar strategi för att hjälpa dem tillbaka och det inte finns resurser för att underlätta detta.

Vad kan man då göra? Författarna till vägledningen lyfter fram tre nyckelfaktorer, som chefer bör titta särskilt på när de kartlägger hur de kan skapa en bättre arbetssituationen för drabbade:

  • Graden av självbestämmande: Hur mycket kan de själv kontrollera, när det gäller hur fort de ska arbeta, i vilken ordning som de ska genomföra arbetsuppgifterna, och hur själva arbetssituationen ser ut?
  • Kontakten med arbetskamraterna: Vad är kvaliteten på kontakten med kollegorna? Vilka är de bästa tänkbara formerna för samarbete och samvaro?
  • Samarbetet med ledningen: Hur är samarbetet med chefen, särskilt när det gäller att följa upp överenskommelser och ge respons på hur det går?

Inte säga något – eller vara öppen till alla?

Många drabbade undrar hur öppna de ska vara. Författarna beskriver hur det finns två ytterligheter:

• I ena änden: Inte säga någonting alls. Men det kan bli ohanterligt, för att det uppstår spekulationer.

• I andra änden: Vara helt öppen till alla. Men det kan vara svårt, eftersom det rör så personliga förhållanden.

De rekommenderar att den drabbade själv gör en informationsstrategi: Vem kan man prata med, och om vad? Hur man ska prata om det? Och när man ska göra det?

I många fall chefen hjälpa medarbetaren med att utforma en sådan strategi. Den kan ju också beröra vad chefen tar upp i personalgruppen, i samband med att man anpassar arbetet utifrån medarbetarens besvär.

Det svåra och viktiga samtalet

Dags att återvända till det första och ofta svåra samtalet mellan chef och den som har psykiska besvär. Här följer utförligare tips och råd, hämtade från vägledningen:

Börja med att berätta varför ni har samtalet. Det ska handla om jobbet och att du gärna vill anpassa arbetssituationen så att vägen tillbaka blir bra. Kom ihåg att diagnosen inte är temat, men visa omtanke och var uppmärksam på hur medarbetaren har det.

– Låt oss prata om ditt jobb. Vad tänker du om dina arbetsuppgifter, så som situationen är nu? Är det någon av dina uppgifter som bekymrar dig eller som är för krävande?

Efter att chefen givit sig tid att lyssna, och visat att hen förstår – gå vidare till möjligheterna:

– Vad är det som är bra med dina arbetsuppgifter? Vad är det som du uppskattar mest att göra?

Beröm gärna och kom med konkreta exempel som understödjer det som medarbetaren gör bra. Gå in på de konkreta arbetsuppgifterna, enhetens och medarbetarens, punkt för punkt. Kom överens om vilka uppgifter som medarbetaren kan slippa, vad hen ska göra, och vem som eventuellt kan bistå i utförandet.

Var generös med att anpassa i början, men gör redan från början medarbetaren uppmärksam på att anpassningen kommer att gälla under en begränsad period. Efter ett ha kommit överens om ett uppföljningsmöte – avsluta med att fråga hur medarbetaren har uppfattat samtalet.

Ytterligare 15 råd om samtalet finns i vägledningen, och översatt till svenska i ett dokument här.

Läs mer om Det viktiga samtalet.

Inlägg taggat med:

Sjukfrånvaro
Psykisk ohälsa
Text: Mats Utbult, 05 september 2016

Senaste artiklar

Samverkan gav svalare somrar på boenden

När fem äldreboenden i Vänersborg skulle byggas om, involverades personalen i processen redan från början – långt innan byggstart. Det har lett till mindre stress, sänkta sjuktal och behagligare inomhustemperaturer…

Så tog Region Skåne fram sin handlingsplan

Som en följd av coronaviruset har Region Skåne tagit fram en handlingsplan för att bedöma risker i arbetsmiljön. Arbetet tog bara några veckor. De flesta punkter i planen handlar om…

Reflektionsstöd svetsar samman gruppen

Fyra korta reflektionsfrågor, i början och slutet av varje arbetspass. Det är en metod som används i Region Östergötland för att skapa tydlighet, lyfta svåra frågor och svetsa samman vårdlag.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Handbok för återhämtning

Pressad vårdpersonal behöver återhämtning för att orka. Även små förändringar i rätt riktning är viktiga. Nu har forskare skrivit en...