Ju rörigare ljudmiljö, desto sämre blir arbetsförmågan för en person med nedsatt hörsel. Och mänskliga ljud är svårast att hantera. Det visar en pågående studie vid Linköpings universitet.

Foto: Martin Schutt/TT

Samspelet hörsel, ljudmiljö och arbetsförmåga

En halv miljon yrkesverksamma svenskar hör dåligt. Något som orsakar både trötthet och stress. I ett treårigt projekt har forskare för första gången studerat sambanden mellan nedsatt hörsel och kognitiv förmåga.

Björn Lyxell är professor i psykologi och biträdande föreståndare vid Linnécentrum HEAD i Linköping. Med stöd av AFA Försäkring har han under tre år, tillsammans med bland andra hörselforskaren Claes Möller vid Audiologiskt forskningscentrum vid Örebro universitet, studerat samspelet mellan hörförmåga och en persons kognitiva förutsättningar, arbetsuppgifter och arbetsrelaterade ljudmiljö.

När studien inleddes blev han förvånad över att ingen hade tittat på detta tidigare:
– Med tanke på att mer en än en halv miljon svenskar i arbetsför ålder hör dåligt är det skrämmande att detta inte har uppmärksammats mer.

Har konstruerat ett test

Till skillnad mot tidigare forskning som i första hand haft fokus på hörselnedsättning och buller har Björn Lyxell och hans kollegor studerat hur försökspersoner upplever ansträngning i olika situationer. De har också konstruerat ett test för att kunna kartlägga en persons kognitiva färdigheter. I testet ingår bland annat:

  • Arbetsminne (förmågan att lagra och bearbeta information över kort tid)
  • Fonologisk förmåga (att kunna utnyttja sina minnen om ”hur ljud låter”)
  • Lexikal förmåga (att snabb kunna språkligt identifiera ljud)
  • Exekutiv förmåga (att snabbt kunna skifta mellan olika informationskanaler, uppdatera arbetsminnet med ny information samt bortse från oönskad information)

Enligt Björn Lyxell är bra arbetsminne det mest avgörande. Men oavsett hur bra minnet fungerar, innebär nedsatt hörsel alltid en påfrestning.
– Det är helt enkelt mer ansträngande att lyssna om du hela tiden måste fylla i och tolka ljud. Därför blir personer med nedsatt hörsel tröttare än andra.

Mänskliga ljud svårast att hantera

Utan att förekomma några resultat konstaterar Björn Lyxell också att mänskliga ljud är de som är svårast att hantera. Ett råd är därför att berätta för arbetskamrater och andra om problemen.

Men för att åstadkomma en verklig förändring krävs ökad kunskap inom alla områden i samhället. Redan studiens preliminära resultat ger många uppslag att arbeta vidare med (se faktaruta).

Preliminära resultat av studien

Personer men nedsatt hörsel presterar samma arbete som hörande – men till ett mycket högre kognitivt pris.

Personer med hörselskada upplever arbetsuppgifter generellt mer ansträngande än hörande.

Det finns indikationer på att mänskligt tal stör mer än andra bullerkällor. Mest framträdande är det hos gruppen hörselskadade.

Hörande och hörselskadade har samma kapacitet när det gäller att lösa räkneuppgifter eller välja ut viktig information.

Studiens första säkra resultat beräknas vara klara i oktober 2011. Slutrapporten är klar i februari 2012.

Text: Birgita Klepke, 16 april 2014

Senaste artiklar

Från tillrättavisande till undervisning

Eriksbergsskolan i Sollentuna kämpade med oro och konflikter mellan eleverna. Så är det inte längre. Vändningen kom när kuratorn började handleda pedagogerna i deras ledarskap. – Vi har fått studiero.…

Vården blev bättre när alla fick utbildning

Från läkarna till städarna – akutavdelningen för äldre vid Norrtälje sjukhus satsade på demensutbildning för all personal. Det gav resultat: tryggare patienter och medarbetare som trivs och stannar på avdelningen.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?