Kvinna vid dator i öppet kontorslandskap

Cheferna inom vård och omsorg har dragit ett tungt lass under coronapandemin. Krisledarskapet de själva gett, eller fått från högre chefer, har enligt en undersökning gått bra. Men nu behöver de tid för eftertanke och strategi framåt.

Foto: Maskot/TT

Kollegorna är chefens stora stöd i pandemin 

Åtta av tio chefer inom vård och omsorg anser att krisledarskapet fungerar bra under coronapandemin. Det visar en undersökning bland 2900 chefer inom sjukvård och äldreomsorg. Men viktigaste stödet får de av nära kollegor.

Det är Ledarna inom vård och omsorg, Livo, som har ställt frågor till sina medlemmar om hur covid-19-pandemin påverkat ledarskapet och verksamheten.  I en webbenkät fick cheferna bedöma krisledningen på den egna arbetsplatsen.

En klar majoritet, åtta av tio av de chefer som svarade, har en positiv inställning till hur krisledarskapet fungerar under corona.

Höga chefer mer nöjda

De högsta cheferna är något mer positiva, vilket enligt Livo kan bero på att de i högre utsträckning själva varit en del av krisledningen. Men även resten av cheferna, där första linjens chefer ingår, är starkt positiva. 

Jenny Wibacke– Jag är glad och stolt över det goda betyget till krisledningen. Det spelade ingen roll var i landet, inom vilket område eller vilken chef det var som svarade, sa Livos ordförande Jenny Wibacke när hon presenterade undersökningen på konferensen Omstart Sverige. 

Nu kan man kanske tänka att det är ju inte så konstigt om chefer ger goda betyg till sig själva.  

– Men det finns många chefsled inom hälso- och sjukvården och de var alla rörande överens om att ge ett gott betyg till krisledningen, sa Jenny Wibacke. 

Ger förslag till förbättringar

Men cheferna uttryckte också en del oro: Vad kommer att hända med de tidigare varslen om uppsägningar? Och hur det ska bli med ekonomin, som var kritisk redan innan pandemin? Det är två orosmoln som Jenny Wibacke menar kan växa sig större efter pandemin.  

Det finns också sånt som kan bli bättre, enligt cheferna. Information och tydlighet kring beslut, riktlinjer, styrning och ansvarsområden nämns som områden med förbättringspotential. En del av cheferna vill ha bättre samordning mellan olika chefsnivåer, och mer inflytande över beslut som tas högre upp i organisationen. De vill att besluten ska vara verksamhetsförankrade och realistiska att genomföra. Eller som en av cheferna uttryckte sig i undersökningen:  
 
”Att som första linjens chef få möjlighet att påverka högsta ledningens beslut. Det är ju vi som är närmast personalen som ska se till att besluten verkställs.”   

En fråga handlade om hur cheferna upplevde stöd från sina egna chefer i de etiska dilemman som de ställdes inför under coronapandemin. Bara en av tio tyckte att stödet var sämre än annars.  För de flesta har det inte varit någon större skillnad mot hur det brukar vara. För en tredjedel har det stödet varit något bättre eller mycket bättre.  

– Det är en styrka och ett argument för att vi chefer har gjort ett bra jobb.  

Kollegornas stöd viktigt

Den privata sfären med familj och vänner har varit ett viktigt stöd för cheferna under pandemin. Efter stödet från nära och kära kommer stödet från chefskollegorna. Det stödet rankas till och med högre än stödet från den egna närmaste chefen. 

Cheferna pekar också ut tre utmaningar framåt:  

  • Att ha tid och förutsättningar att åter arbeta strategiskt
  • Att ha ork och energi igen efter en så krävande period
  • Att hantera den köbildning av vård som skapats

Att hantera köbildningen var den största utmaningen för cheferna inom hälso- och sjukvård. För äldreomsorgens chefer var största utmaningen att ha ork och energi igen efter den här krävande tiden. 

Jenny Wibacke slår fast att cheferna visserligen haft stöd, men att de nu behöver ännu mer av den varan. 

– De behöver rätt förutsättningar att kunna vara den chef de behöver vara. 

Så kan cheferna får stöd

Hon menar att det kollegiala stödet är något att jobba vidare med på ett strukturerat sätt.  Och hon får medhåll av Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges kommuner och regioner, SKR.   

Emma SpakEmma Spak fick under seminariet frågan om hur Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kan stötta cheferna. Då tog hon först upp hur man tillsammans kan tackla vårdskulden, alltså den köbildning som cheferna ser som en viktig utmaning. Det kan enligt henne gå till så att man bryter ned uppdraget i mindre delar. 

– Genom att få fram data kan vi beskriva hur stor den uppskjutna vården är, så att varje chef ser sin del i det och inte överväldigas av det stora som vi har alla tillsammans, sa Emma Spak.

Det pågår redan ett arbete för att hitta lösningar på vårdskulden både lokalt och i sjukvårdsregionerna, konstaterade hon.  

Ett konkret stöd från SKR är att de samordnar vårdlotsar på nationell nivå för att man ska kunna lära av varandra och hitta var det finns kapacitet. 

Hon påminde också om att använda arenor som redan finns, där chefer och ledare får lära av varandra.  

– Det kan vi också försöka bidra med, sa Emma Spak, SKR.  

Behåll mötespunkter och täta avstämningar

Mats Bojestig är hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköping. Han berättade att de under pandeminutbrottet haft täta avstämningar, dels veckovis, dels dagligen mellan till exempel intensivvårdsenheter.  

Mats Bojestig– Vi har gått in i mycket tätare samtal än annars och det tror jag har varit ett viktigt stöd, säger Mats Bojestig. 

Det behöver inte ta så mycket tid, menar han.  

– Cheferna samlar kraft och finner bättre lösningar, så det gäller att inte rationalisera bort de mötespunkterna och det lärandet för då är risken att orken tar slut väldigt fort.  säger Mats Bojestig.   

det här aldrig hade gått om det inte hade varit för personalen och första linjens chefer

”Skapa utrymme för cheferna”

Det är viktigt att få en bra arbetsmiljö för första linjens chefer, menade Emma Spak, SKR. Då syftade hon även på de kommunala cheferna. 

– Jag vill understryka att det här aldrig hade gått om det inte hade varit för personalen och första linjens chefer, de som är närmast verksamheten. De har tagit ett extremt stort ansvar i den här allvarliga situationen. Nu behöver de få möjlighet att kliva tillbaka och ta igen en del och då är det viktigt att skapa det utrymmet för cheferna, säger Emma Spak, SKR. 

Foto på Jenny Wibacke: Ledarna

Inlägg taggat med:

Text: Anna Norrby, 08 september 2020

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Nu kan ni få Bättre möten

Ingen vill sitta på möten där bara en pratar, eller där deltagarna inte törs säga vad de tycker. Nej, det man vill ha är möten som är effektiva och meningsfulla,…

Luleås förskolor satsar på sina äldre anställda

Vad behöver äldre medarbetare för att stanna kvar längre i yrkeslivet? För förskolepersonalen i Luleå är det stöd och kompetensutveckling inom IT. Och de har själva hittat flera enkla och…

Så ska sjuktalen ned i tre kommuner

Suntarbetslivs resursteam ger stöd för att skapa friska arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Vindeln, Söderhamn och Orust är tre av de kommuner som tagit vara på möjligheten att…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?