Paneldebatt på Forte med representanter från arbetsmarknadens parter. Framför ett grönt draperi står fyra personer vid höga vita bord.

Arbetslivsforskning behövs. Per Östlund, Almega, Samuel Engblom, TCO och Lena Abramsson, Luleå tekniska universitet, ger synpunkter på Fortes nationella program om arbetslivsforskning.

Foto: Åsa Hammar

Arbetsmiljöforskningen växlar upp

Svenskt arbetsliv står inför stora förändringar. Hur ska de bäst bemötas i olika delar av samhället? Nu ska forskare undersöka det närmare med stöd av det statliga forskningsrådet Forte.

Stora förändringar är på gång inom det svenska arbetslivet. Det handlar bland annat om att människor ska orka jobba ett längre yrkesliv, en alltmer globaliserad arbetsmarknad, en snabb utveckling av digital teknik och många nyanlända som behöver komma in på arbetsmarknaden.

Därför har Forte fått ett regeringsuppdrag att hålla i ett tioårigt nationellt program om arbetslivsforskning.

– Regeringen anser att det behövs mer forskning för att bemöta de här förändringarna, sa Thomas Jacobsson, samordnare för programmet på Forte, på ett seminarium där forskningsprogrammet presenterades.

Kunskapen ska spridas

Vilka områden ingår i programmet om arbetslivsforskning då? Några av dem handlar om hur man kan:

  • öka inkluderingen av underrepresenterade grupper i samhället
  • utveckla organisation och ledarskap för att förbättra arbetsvillkoren och effektiviteten
  • utveckla och anpassa digital teknik för ett arbetsliv anpassat till människors villkor och behov
  • minska hot, våld och trakasserier i arbetslivet
  • minska skadlig fysisk belastning och hälsovådlig kemisk exponering i arbetsmiljön

Forte ska också se till att den kunskap som kommer fram sprids och kan komma till nytta av dem som har mest användning av den.

Bra samverkan

Programmet har tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter, och representanter för myndigheter och organisationer. Samarbetet mellan arbetsmarknadens parter har löpt överraskande enkelt, konstaterade Thomas Jacobsson.

Porträtt av Thomas Jacobsson, samordnare för Fortes nationella program för arbetslivsforskning.– Trots att det finns en del inbyggda motsättningar mellan arbetsgivare och arbetstagare så finns det en förvånansvärt stor samsyn mellan parterna, sa han.

Helt överens var dock inte de parter som bjudits in till en panel för att kommentera forskningsprogrammet.

En av dem var Per Östlund, expert på lönebildning på arbetsgivarorganisationen Almega. Han efterlyste bland annat mer forskning om individens ansvar för sin hälsa.

– Det finns tjejer i 32-årsåldern som behöver lära sig att koppla av. De kraschar efter att ha kört för hårt med karriär och småbarn. Man behöver faktiskt inte skjutsa sina barn överallt.

Konsulter är konkurrenter

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, önskade istället mer forskning om det som faktiskt fungerar på arbetsmarknaden.

– Varför har till exempel så många fortfarande tillsvidareanställningar? Varför är det så bestående i en värld som förändras så snabbt?

Han uppmanade också forskarna att ta på sig ett större ansvar för att sprida sin forskning.

– Det finns en stor bransch med konsulter där ute, som vill komma in på arbetsplatser och sälja sina egna teorier. De är konkurrenter till den gedigna forskning som görs med stöd av samhällsfinansiering som det här.

Komplement till öppen utlysning

Lena Abrahamsson, professor i arbetslivsvetenskap på Luleå tekniska universitet, uppskattade den inriktning som det nationella forskningsprogrammet om arbetslivsforskning har fått.

– Det här ger Forte möjlighet att styra forskningen dit den gör mest nytta, som ett komplement till den öppna utlysningen av forskningsanslag där forskarna själva får formulera frågor, sa hon.

I publiken satt Michael Tåhlin, professor i sociologi på Stockholms universitet. Forte verkar ha gjort en bra och noggrann inventering för att ta fram vilka frågor som behöver forskas på, tyckte han.

– Men generellt tycker jag det är viktigt att forskarna själva får formulera frågorna. Det blir en större bredd och pluralism, och inte bara det som är den senaste trenden och syns i media. Forskare är ingen homogen grupp, de är olika individer som ser olika saker.

Läs fler artiklar om arbetsmiljöforskning:
Nu startar den nya arbetsmiljömyndigheten
Guldlocks nya jobb behöver vara varierat

 

Inlägg taggat med:

Text: Åsa Hammar, 12 februari 2019

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Spela sig till bättre trivsel?

Datorspel för att engagera medarbetare och digitalt quiz om arbetsmiljö. Helsingborgs stad tar nya moderna grepp. – Med spelet har vi skapat ett helt nytt sätt att kunna prata om…

Mäter stressnivå för att motverka utmattning

Vem är i riskzonen för att bli sjukskriven för stress? Det går att mäta med verktyget Stress och balans. Vindelns kommun har använt mätverktyget för att se vilka som kan…

Han får avlastning med hjälp av Chefoskopet

Till hösten får rektorn Jonas Hällström stöd av en biträdande rektor. Hans chef tog hjälp av Chefoskopet för att lyfta rektorernas behov av avlastning i Lomma kommun. – Det händer…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?