Lagar och föreskrifter

Arbetsgivaren ska dels arbeta systematiskt för att kunna garantera en god arbetsmiljö, dels se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet (3 kap. §2a).

Arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetet till den enskilde arbetstagarens förutsättningar (3 kap. §3).

I praktiken betyder det att det på varje arbetsplats ska finnas rutiner och en organisation för arbetet med arbetsanpassningar. Där står bland annat att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka behov av arbetsanpassningar, genomföra dem om det finns behov och systematiskt också följa upp att åtgärderna har önskad effekt. Medarbetaren ska ha möjlighet att medverka i utformandet av arbetsanpassningarna.

Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Planering och organisering av arbetsmiljöarbete AFS 2023:2 3 kap. Arbetsanpassning.

Skyddskommittén
Skyddskommittén har en viktig uppgift i arbetet med arbetsanpassningar. Där ska bland annat frågor om företagshälsovård och verksamheten kopplad till arbetsanpassningar på arbetsstället behandlas. Skyddskommittén ska också delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den ska noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall och verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden (6 kap. §9).

I de verksamheter där lokalt samverkansavtal har slutits mellan parterna fungerar samverkansgruppen även som skyddskommitté.

Läs mer i Arbetsmiljölagen.

Det finns särskilda föreskrifter från Arbetsmiljöverket som styr arbetet med arbetsanpassning.

I korthet säger föreskrifterna att arbetsgivaren ska:

• Fortlöpande ta reda på om någon av arbetstagarna behöver arbetsanpassning.
• Se till att det finns rutiner för att ta emot information om behov av arbetsanpassning.
• Så snart det är möjligt utreda och ta ställning till hur arbetsanpassningen ska utformas.
• Så snart det är möjligt genomföra arbetsanpassningen.
• Fortlöpande följa upp och kontrollera om arbetsanpassningen fungerar.
• Vid behov justera arbetsanpassningen.
• Ge arbetstagaren möjlighet att medverka i utredning, utformning och uppföljning av arbetsanpassningen.

Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Planering och organisering av arbetsmiljöarbete AFS 2023:2 3 kap. Arbetsanpassning.

Lagens ändamål är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Diskrimineringslagen gäller i princip alla arbetsrelaterade situationer och ingen får behandlas olika på grund av:

• Kön
• Könsidentitet eller uttryck
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Ålder

Samtliga arbetstagare på en arbetsplats ska ha samma möjligheter och rättigheter att kunna få ta del av arbetsanpassning när så krävs och är skäligt.

En person med en funktionsnedsättning har rätt till skäliga stöd och anpassningar för att hamna i en jämförbar situation med sina kollegor som arbetar med samma arbetsuppgifter. Annars kan arbetsgivaren göra sig skyldig till diskriminering.

Läs mer i Diskrimineringslagen SFS 2008:567.

I Socialförsäkringsbalken finns bland annat angivet att arbetsgivaren ska upprätta en plan för återgång i arbete (30 kap. §6).

• Plan för återgång i arbete
  Arbetsgivaren ska senast den dag arbetstagarens arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete (om det kan antas att arbetstagarens arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar). En plan för återgång i arbete behöver inte upprättas om det med hänsyn till medarbetarens hälsotillstånd klart framgår att den personen inte kan återgå i arbete. Om hälsotillståndet senare förbättras ska dock en plan omgående upprättas (30 kap. §6).
• Gör den tillsammans
  Planen ska i den utsträckning som det är möjligt upprättas i samråd med arbetstagaren (30 kap. §6).
• Agera och följ planen
  Arbetsgivaren ska fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den (30 kap. §6).
• Dela information
  Arbetsgivaren ska också efter samråd med arbetstagaren lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att arbetstagarens behov av rehabilitering ska kunna kartläggas och även medverka till det (Kapitel 30 §6).

Arbetstagaren ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering, och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen och även medverka till det (30 kap. §6).

Läs mer i Socialförsäkringsbalken.

Genom ett anställningsförhållande uppstår ett lojalitetsåtagande för både arbetsgivare och arbetstagare. När det gäller arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kan man uttrycka anställningsskyddet som ett lojalitetsåtagande där arbetsgivaren så långt det är möjligt ska se till att arbetstagaren kan arbeta kvar hos denne. För arbetstagarens del innebär lojalitetsåtagandet att denne är skyldig att medverka i sin rehabilitering.

Huvudregeln är att en arbetstagare inte kan bli uppsagd från sin anställning på grund av sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga. En arbetstagare som är sjuk eller har nedsatt arbetsförmåga har därigenom ett förstärkt anställningsskydd.

För att en arbetsgivare ändå ska anses ha ”saklig grund” enligt 7 § LAS och kunna skilja en arbetstagare från dennes anställning på grund av dennes nedsatta arbetsförmåga, behöver arbetsgivaren kunna visa att arbetstagaren har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt ordinarie arbete och att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren.

Arbetsgivaren behöver för att kunna hävda saklig grund också kunna visa att man noggrant utrett alla möjligheter till rehabiliterings- och anpassningsåtgärder. Om det är oklart om arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter går detta ut över arbetsgivaren.

Läs mer i Lagen om anställningsskydd.